för Lendahlsskolans fritidshem Björnen,Oxen,Väduren och Hjorten Läsåret 2013/2014

Transkript

1 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Arbetsplan för Lendahlsskolans fritidshem Björnen,Oxen,Väduren och Hjorten Läsåret 2013/2014 Syftet med vår arbetsplan är att den ska fungera som handledning för pedagogerna samt synliggöra verksamheten för föräldrar, Barn och ungdomsnämnden, nya medarbetare, vikarier, VFU-studenter, ALPobservatörer m.fl. 1

2 Lendahlsskolan På Lendahlsskolan finns fyra fritidshemsavdelningar. Två av dem, Björnen och Oxens fritidshem, har sina lokaler i den byggnad där våra yngsta elever även har sin skolverksamhet. Huset har gammaldags charm och har nyligen renoverats. Björnen och Oxen har barn inskrivna från F-klass och åk1. På dessa fritidsavdelningar arbetar fritidspedagoger och F-klasslärare. Fritidspedagoger samverkar under skoltid i åk 1. Barnen har stor frihet att själva ta initiativ till de olika aktiviteter som erbjuds. Det finns förutsättningar för barnen att kunna fortsätta med arbete som inletts under skoldagen. Väduren har barn från skolår 2 och har sin placering i rymliga lokaler på andra våning i matsalshuset. Två pedagoger ansvarar för verksamheten. De samarbetar med klasslärare under skoltid. Hjorten har barn inskrivna som går i skolår 3-6. Hjortens fritidsavdelning ligger i ett hus som är byggt Det är gamla men trevliga lokaler i den f.d. vaktmästarbostadens olika rum och kök. Lokalerna har nyligen renoverats. Tre pedagoger ansvarar för verksamheten. Barnen har även här stor möjlighet att i samråd med pedagogerna påverka verksamhetens innehåll. Fritidspedagogerna på Hjorten följer barnen i åk 3-5 under delar av skoldagen genom skolsamverkan. Skolgården är vår gemensamma miljö och den är en viktig del av barnens hela dag. Den uppmuntrar till bollspel och klättring i klätterställning och möjliggör utelek och rörelse. Vi upplever att vi har en bra basverksamhet med glada och trygga barn. Vår grundtanke är att anpassa vår verksamhet utifrån barnens åldrar, behov, önskemål samt utifrån lokalernas möjligheter. Under de gemensamma samlingarna tränas barnen i dialog med pedagogerna att diskutera och reflektera. Här är ett tillfälle att lösa konflikter och känslan av samhörighet byggs upp genom t.ex. lek, skapande verksamhet och fritidsgympa. Mycket tid och många aktiviteter ägnas åt att arbeta i mindre grupper. I denna process får barnen stort utrymme att göra egna val eller påverka innehållet. Vi har medvetet planerat all lovverksamhet utifrån att ordinarie personal är närvarande under barnens hela dag för att kunna göra utflykter där lunch eller mellanmål ingår. 2

3 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen Vi pedagoger lyfter barnens starka sidor och visar på goda exempel för att utveckla barnens självkänsla. Vi har samlingar där alla är delaktiga på sina villkor för att ge trygghet. Barn och pedagoger formulerar tydliga regler och rutiner för att skapa trygghet och matro. För att skapa goda relationer har vi individuella samtal med varje fritidsbarn. Vi hjälper barnen med rutiner att ta ansvar för leksaker och material inomhus och på skolgården. Vi försöker arbeta med kunskapsbegreppets olika former; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Vi arbetar med miljöperspektivet genom att göra utflykter i vår närmiljö och återanvända material i skapande aktiviteter. Genom att erbjuda idrott på fritids, tar vi upp hälsofrågor. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Trivselenkät GR-enkäten Samtal enskilt och i grupp Fritidsråd Plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kategorimöten varje vecka Rektors iakttagelser från Rundan. 3

4 Kunskaper, utveckling och lärande Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. ( Ur Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen: Vi strävar efter att ha en balans mellan en planerad strukturerad verksamhet och barnens egna initiativ under fritidstiden. Våra aktiviteter ska väcka nyfikenhet och erbjuda barnen möjlighet att arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Vi utgår från ett gemensamt förhållningssätt där vi ger barnen förutsättningar att lyckas. Vi försöker stödja barnens lärande genom att erbjuda många olika aktiviteter såsom; bygglek, spel, matematikproblem, bokläsning, musik, drama, lärande lek, skapande verksamhet, fritidsgympa och massage. Under loven erbjuder vi ett stort utbud av aktiviteter i vår närmiljö. Så här kvalitetssäkrar vi processen/mått-mätinstrument Dialog med klasslärare Samtal med barn och föräldrar Fritidsråd en gång per månad Fritidsmöte varje vecka Fritidslåda tillgänglig för synpunkter 4

5 Barns och elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. Informationen och formerna för deras inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. ( Ur Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen Vi utgår från tanken att barnen kan och vill ta ett personligt ansvar för sin sociala och fysiska miljö. Vi ger dem möjlighet att få vara med att påverka verksamheten på fritids. Vi har regelbundna samlingar där vi samtalar om hur vi ska vara mot varandra och vår gemensamma miljö. På fritidsråd får barnen möjlighet att ta upp frågor som engagerar dem. I dessa sammanhang praktiserar vi demokratiska former. När vi startar upp en ny aktivitet, introducerar vi barnen genom att vara tydliga med vilka mål vi vill nå. Tillsammans med dem diskuterar vi hur vi ska arbeta. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Elevsamtal Samtal med barn och föräldrar Fritidsråd GR-enkäten 5

6 Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare. Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Så här arbetar vi för att nå målen Vi har materialet synligt och tillgängligt för att inspirera till kreativitet. Vi har diskuterat med barnen och satt samman leklådor, vilka kan utvecklas över tid. Vi erbjuder en planerad verksamhet som kan locka barnens fantasi och nyfikenhet. Vi uppmuntrar barnens fria lek. Vi bjuder in till aktiviteter vars innehåll barnen kan utveckla. Nya lekar lärs ut vilka också kan utvecklas. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Dokumentation GR-enkäten Utvecklingssamtal Utställning 6

7 Arbete med barn i behov av särskilt stöd På skolan har vi två specialpedagoger som har totalt 1,75 tjänst. Specialpedagogernas uppdrag är att på olika sätt stödja elever som är i behov av särskilt stöd i sin lärandesituation. För att tidigt upptäcka elevernas behov av stöd för att nå målen har vi olika typer av avstämningar och kartläggningar av elevernas språkutveckling och matematiska förmågor. Visar kartläggningarna ett behov av särskilt stöd upprättar specialpedagogerna åtgärdsprogram i samarbete med pedagoger, föräldrar och elev. I dessa beskrivs vad barnet behöver stöd med, hur stödet ska utformas, vilka som ska stödja eleven samt vilka hjälpmedel som behövs för en positiv utveckling. Effekterna av åtgärdsprogrammen utvärderas kontinuerligt. Specialpedagogerna arbetar med enskilda elever eller med små grupper. De arbetar också ute i undervisningsgrupperna, handleder personal samt arbetar med värdegrundsfrågor. Enhetens elevhälsoteam, i vilket specialpedagog, skolsköterska, kurator, skolpsykolog samt skolans rektorer ingår, träffas varannan vecka. Under dessa möten informeras teamet kontinuerligt om elevernas utveckling. Varje terminen följs elevernas kunskapsutveckling upp. Vid dessa konferenser ser vi över och omfördelar de stödresurser som finns inom skolans ram. Inom vår skola har vi överlämningsmöten för de elever som byter pedagog. Vid dessa samtal fokuserar vi på elevernas måluppfyllelse i förhållande till de konkretiserade målen som eleverna har arbetat mot. Elevernas språkutveckling dokumenteras genom Nya Språket lyfter och resultaten från nationella proven i år 3 används som underlag vid dessa samtal. För förskolebarnen finns en specialpedagog som har ansvar för förskolorna i vårt område. Specialpedagogens uppdrag är att handleda personalen och att hjälpa till vid kontakter med föräldrar och andra myndigheter. Specialpedagogen bistår även personalen vid upprättande av åtgärdsprogram samt finns vid behov med vid övergångsamtal i vilka mottagande personal i F-klass, avlämnande förskolepersonal, rektor samt föräldrar deltar. Så här kvalitetssäkrar vi processen/mått-mätinstrument Uppföljning av måluppfyllelsen varje termin Uppföljning av åtgärdsprogram

8 8 Samverkan Skolans, fritidshemmens och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns utveckllng och lärande ( Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen Vi samverkar med föräldrarna på följande sätt: Vi informerar om vår verksamhet via informationsbrev till föräldrarna. Vi är tillgängliga för dagliga samtal vid lämning och hämtning. När avdelningarna slås ihop på eftermiddagen lämnar pedagogerna över viktig information till dem som ska stänga fritidsverksamheten. Vid läsårsbyte har vi inskolning och överskolning i samråd med föräldrarna. Drop in ordnas varje termin/läsår. Vi samverkar med skolans övriga personal på följande sätt: Vi arbetar utifrån en helhetssyn på barnen, vi ser till barnens hela dag. Vi lämnar över information på morgonen efter frukost till berörd personal. Vi har överlämningssamtal vid läsårets slut. 8

9 Samtal i samband med lov. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Utvecklingssamtal Föräldramöten Kvalitetssystem - förklaringar 9 I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Den beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Taktisk agenda En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera,planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett internt dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa tvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Den är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda.

10 Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan Rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Taktisk agenda Skolans inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning. Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. GR-enkät årlig enkät till elever i åk 2 och 5 samt deras föräldrar, Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret Övrigt Förslag till bifogade dokument Riktlinjer/handlingsplan/underlag för Plan mot diskriminering och kränkande behandling Övergång förskolan - F-klass Mottagande av nya barn Mottagande av nya medarbetare Föräldramöten Utvecklingssamtal Pedagogiska planeringar Mentorsuppdrag Arbetslag 10 Avslutningar Studiebesök Barnråd Enhetsråd VFU, studenter och handledare Vikarier Krishantering Ordningsregler Personallistor mm Årsplan Gör en årsplan över enhetens olika återkommande moment: Grundverksamheten (t.ex. när inskolning sker, när föräldramöten, utvecklingssamtal mm hålls) Effektmål o dess delmål när de sätts och när de ska följas upp

11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling när den upprättas/följs upp GR-enkäten när den genomförs, när den följs upp Nulägesanalys när de olika delarna görs och när den ska vara klar (sista juni) Arbetsplan när den revideras Rundan när rektor gör besök för de 4 olika områdena...och annat som är relevant för er enhet Årsplanen kan med fördel vara en del av Arbetsplanen, dvs läggas in här sist 11