Elevhä lsoplän

Transkript

1 Elevhä lsoplän Syfte Solhemsskolans elevhälsoplan ska beskriva främjande, förebyggande och stödjande insatser som bidrar till elevens trygghet, hälsa och lärande. Elevhälsoplanen gäller från förskoleklass till åk 6 på Solhemsskolan och utvecklas och anpassas utifrån verksamhetens behov. Elevhälsoarbetet är främst inriktat mot förebyggande och främjande insatser. Det bygger på att se och fånga upp elevens behov på organisations- grupp- och individnivå för att stärka det som fungerar eller agera innan svårigheter uppstår. Ett aktivt elevhälsoarbete är en del av skolans uppdrag. I det arbetet ingår all personal och omfattar samtliga elever. Det innebär att alla vuxna i skolan har ansvar för: att vara delaktiga i genomförandet av elevhälsoinsatser. att ta särskilt ansvar för att undanröja hinder för elever i behov av stöd. att skapa delaktighet och inflytande för elever och deras föräldrar i elevhälsoarbetet. Elevhälsans syfte är att: stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. arbeta främst förebyggande och främjande, det kan ske genom mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, hälsa och värdegrund. Elevhälsans organisation Lokala elevhälsomöten genomförs en gång i veckan under ledning av bitr.rektor. Ett för Solhemsängen, ett för F-3 Solhemsskolan och ett för 4-6 Solhemsskolan. Där ingår bitr.rektor, kurator, specialpedagog/speciallärare samt skolsköterska. Solhemsskolans elevhälsoteam (EHT) består av rektor, bitr.rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator. Skolpsykolog tas in vid behov. Rektor är ytterst ansvarig enligt skollagen. EHT genomförs en gång i månaden. Elevhälsoteamets uppdrag Elevhälsoteamets uppdrag är att: stödja pedagoger/lärare, arbetslag, elever och deras vårdnadshavare. bidra med kunskaper och genomföra insatser som stödjer elevers hälsa, lärande och utveckling generellt, på såväl främjande, förebyggande som åtgärdande nivå. särskilt uppmärksamma de elever som är i behov av anpassningar och särskilt stöd samt undanröja de hinder för lärande och utveckling som kan förekomma. bidra till att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp elevhälsoinsatser. utgöra ett stöd för rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas.

2 Uppföljning och utvärdering av elevhälsoarbetet I uppföljnings- och utvärderingsarbetet använder EHT flera olika underlag. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, brukarenkäter för elever och vårdnadshavare, frånvarostatistik och trygghetsvandringarna ger oss viktig information om elevernas trygghet, trivsel och studiero. Kunskapsresultat, handlingsplaner och åtgärdsprogram ger oss ytterligare viktig information för att se elevens utveckling mot målen. Riskfaktorer som kommer fram ses över och analyseras i elevhälsan. Lämpliga anpassningar planeras och genomförs. Eleverna ges möjlighet till delaktighet i processen. Elevhälsoteamets uppdrag säkerställs genom följande insatser: - EHT - Lokala elevhälsomöten - Resultatdialog i arbetslagen - Kartläggning av elevernas behov - Medverkar i möten med vårdnadshavare - Observationer av individer och grupper. - Ger förslag till anpassningar - Upprättar åtgärdsprogram - Kompetensutveckling - Ger riktat stöd i olika situationer - Genomför och sammanställer screening - Sammanställning av elevers utveckling på grupp- och individnivå - Årlig utvärdering av insatserna i EHT för att säkerställa önskat resultat och förväntad utveckling avseende förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. - Utifrån specialistområdena i EHT följa elevers utveckling. - Handledning - Följa lagar och förordningar samt säkerställa dokumentation gällande elevhälsoarbetet. - Ta del av aktuell forskning inom området. Utvärdering av elevhälsoplanen Elevhälsoplanen utvärderas av EHT och personalen i januari varje år. Uppföljning av insatserna Enskilda elevärenden följs upp kontinuerligt under elevhälsoteamsmöten till dess att ärendet är avslutat. Datum för uppföljning samt ansvarig noteras i protokollet och berörda parter kallas till möte. Insatserna kategoriseras kontinuerligt utifrån främjande, förebyggande och åtgärdande insatser i avsett dokument.

3 Arbetsgång vid elevhälsoärenden Den lokala elevhälsan Den lokala elevhälsan träffas en gång i veckan. Vid dessa träffar lyfts både främjande, förebyggande och åtgärdande punkter, allmänna personalkonsultationer samt specifika elevärenden. I den lokala elevhälsan kan även möten bokas in tillsammans med elev, vårdnadshavare, pedagog och eventuella andra berörda. Lokala elevhälsan har en utlagd tid för verksamhetsbesök varje vecka. Inför lokalt elevhälsomöte 1. Kontakt tas med den lokala elevhälsan. Det kan ske genom att: pedagog eller annan personal anmäler direkt till biträdande rektor att man önskar lyfta ett ärende i elevhälsan. pedagog eller annan personal kontaktar någon inom den lokala elevhälsan för att diskutera ett ärende och gemensamt komma överens om att lyfta det i det lokala elevhälsomötet. pedagog eller annan personal kommer för att diskutera sin pedagogiska roll, skolans bemötande eller förhållningssätt generellt. det i arbetslaget kommer upp behov av att lyfta ett ärende till elevhälsan. ett nytt åtgärdsprogram ska upprättas. 2. Biträdande rektor kallar berörd personal till lokalt elevhälsomöte. 3. Ärendedragare förbereder material inför elevhälsomötet genom att fundera kring frågor i bilaga 1. Arbetsgång under lokalt elevhälsomöte 1. Ärende lyfts i det lokala elevhälsomötet tillsammans med pedagog eller annan personal och diskuteras lösningsfokuserat. Ärendedragaren är kvar tills ärendet behandlats färdigt. 2. En första lösningsinriktad insats diskuteras gemensamt fram. Insatsen påbörjas snarast. Arbetsgång efter lokalt elevhälsomöte 1. Vid kommande lokala elevhälsomöte lyfts ärendet på nytt och till denna gång har alla hunnit analysera och tänkt igenom ärendet ytterligare. Den initiala åtgärden utvärderas och teamet tillsammans med pedagog skapar gemensamt mer långsiktiga åtgärder. 2. Pedagog eller annan personal fortsätter att komma till det lokala elevhälsomötet utifrån fastställd tidplan fram till det att behov ej längre föreligger. 3. Ärendet behandlas på nästa lokala elevhälsomöte. Beslut tas av bitr.rektor om ärendet ska gå vidare till skolans elevhälsoteam (EHT). 4. Ärendet följs upp vid framtida lokala elevhälsomöte eller i elevhälsoteamet (EHT se nedan) till dess att det avslutas. EHT Elevhälsoteamet träffas en gång i månaden. Vid dessa träffar lyfts både främjande, förebyggande och åtgärdande punkter, allmänna personalkonsultationer samt specifika elevärenden som kommer från de lokala elevhälsomötena. Vid elevhälsoteamstiderna kan också elevhälsokonferens bokas in tillsammans med elev, vårdnadshavare, pedagog och andra berörda.

4 Arbetsgång inför elevhälsoteamsmöte 1. Biträdande rektor sammanfattar arbetet på sin enhet och beslutar om ärenden där EHTs specialistkompetens behövs. 2. Biträdande rektor kallar berörd pedagogisk personal till mötet. 3. Biträdande rektor sätter upp aktuella elever på dagordningen för EHT. Arbetsgång under elevhälsoteamsmöte 1. Ärendet lyfts i elevhälsoteamet. 2. En första lösningsinriktad insats diskuteras gemensamt fram. Insatsen påbörjas snarast. Arbetsgång efter elevhälsoteamsmöte 1. Vid kommande elevhälsoteam lyfts ärendet vid behov på nytt. Till denna gång har alla hunnit analysera och tänkt igenom ärendet ytterligare. Den initiala insatsen utvärderas och teamet tillsammans med pedagog skapar gemensamt mer långsiktiga insatser. 2. Pedagog eller annan personal fortsätter komma till elevhälsoteam utifrån fastställd tidplan fram till det att behov ej längre föreligger. Dokumentation De lokala elevhälsomötena och elevhälsoteamets möten dokumenteras på avsedd mall av specialpedagog. Möten där vårdnadshavare närvarar dokumenteras av specialpedagog eller biträdande rektor som också ser till att dokumentationen kommer till arkivet och elevmapparna där.

5 Förberedelse inför lokalt elevhälsomöte Frågor som kan vara till hjälp inför och då ett ärende lyfts på elevhälsan 1. Beskriv situationen? Tänk elevens hela dag. 2. Finns det tillfällen då situationen inte uppstår? Var? Hur? Varför? 3. Är situationen ny? Vad har förändrats och hur har det påverkat? 4. Vilka anpassningar har redan prövats? Hur länge/ofta? Hur blev resultatet? 5. Är situationen beroende av grupp/plats/olika vuxna/annat? 6. Hur är känslan kring situationen? 7. Hur skulle eleven/eleverna/föräldrar beskriva situationen? 8. Finns det tankar om önskvärda anpassningar? Vilka? Viktiga punkter att koppla frågorna till: Kunskapsutveckling På vilken nivå ligger elevens resultat i dag? Vilka kunskapskrav är svåra att uppnå? Vad hindrar att eleven kan uppnå kunskapskraven i dagsläget? Hur fungerar elevens drivkraft och lust att lära? Vad tänker eleven själv? Organisation Fungerar det bättre i helklass/ mindre grupp? Vad fungerar/fungerar inte då det gäller genomgångar, instruktioner, början på lektion, slutet på lektion, enskilt arbete, arbete i grupp, vissa tider under dagen, fria situationer, teoretiska pass, praktiska pass, korta pass, långa pass, ansvarstagande, på fritidshemmet? Social situation Hur fungerar elevens samspel med vuxna och barn? Varierar det i olika situationer? Kan eleven förstå de strukturer och regler som finns och följa dessa? När går det bra och när går det inte bra? Kan eleven vara med och diskutera, svara på frågor och samspela? Visar eleven respekt för alla människors egenvärde och blir eleven bemött med respekt av andra? Hur är elevens status i gruppen? Kan eleven leva sig in i och förstå andra människors situation? Finns det vuxna på skolan som är särskilt viktiga för eleven? Hur upplever eleven själv sin sociala situation? Hem och skola Hur fungerar samarbetet hem och skola? Hälsa i övrigt Finns det oro kring elevens sömn- eller kostvanor eller hälsa i övrigt?

6 Protokoll EHT/Lokal elevhälsa Datum: Vid protokollet: Ärende: Närvarande: Rektor /biträdande rektor: Specialpedagog: Skolsköterska: Kurator: Skolpsykolog: Anteckning/ Beslut: Ansvar: Uppföljning Ansvar Nivå Individ Grupp Organisation Miljö Typ av insats Främjande Förebyggande Åtgärdande