Elevhälsoplan. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.

Transkript

1 Elevhälsoplan Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Petri Partanen Att utveckla elevhälsa 2012, sid september 2014

2 Innehåll Inledning... 2 Elevhälsoplanens syfte... 2 Styrdokument... 2 Elevhälsans uppdrag... 2 Främjande elevhälsoarbete... 2 Förebyggande elevhälsoarbete... 3 Åtgärdande elevhälsoarbete... 3 Arbetsgång för elever i behov av särskilt stöd... 4 Elevhälsans ansvar och organisering på skolan... 4 Olika professioners ansvarsfördelning... 5 Mentors roll... 5 Rektors roll... 5 Kurators roll... 6 Skolsköterskans roll... 6 Specialpedagogens roll... 6 Studie- och yrkesvägsledarens roll... 6 Bilaga Åtgärdsprogram... 8 Bilaga Arbetsrutin vid placering i särskild undervisningsgrupp eller mindre undervisningsgrupp i sv, en eller ma... 9 Bilaga Elevhälsokonferenser... 9 Syftet med träffarna:... 9 Bilaga Rapportering av närvaro i skola Bilaga Förkortningar och begreppsdefinitioner Bilaga Elevhälsoteamets medlemmar Årshjul för elevhälsoarbetet Källor

3 Inledning I skollagen står att elevhälsan ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande (2010:800, kap 2:25 ). Med hälsofrämjande arbete menas att främja hälsan hos alla elever och stimulera lärandet. Förebyggande arbete innebär att tidigt identifiera olika riskfaktorer som medför ohälsa samt att identifiera behov av stöd. All personal i skolan har ansvar för elevhälsan. Arbetet sker i samverkan med elevhälsoteamet, vårdnadshavare och övriga personalgrupper. En del av Elevhälsoarbetet är det åtgärdande arbetet som följer modellen Trappan som beskrivs nedan (Karin Malmberg, specialpedagog på Björkvallsskolan), där mentorn har det övergripande ansvaret. Elevhälsoarbetet syftar till att den enskilda eleven utvecklas optimalt samt går ut grundskolan med gott självförtroende och goda kunskaper. Elevhälsoplanens syfte Syftet med elevhälsoplanen är att vara ett stöd för ett likvärdigt elevhälsoarbete där all personal arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Ett annat syfte är att ha det som stöd för det åtgärdande arbetet. Styrdokument Elevhälsoplanen utgår ifrån skollagen (2010:800), Elevhälsoplan riktlinjer för personal inom Vård & Bildnings skolor i Uppsala kommun. Till hjälp har vi även utgått från boken Att utveckla elevhälsa (Petri Partanen, 2012), Skolverkets Allmänna råd om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) samt modellen Trappan (Karin Malmberg). Elevhälsans uppdrag Syftet med elevhälsoarbetet är att arbeta främjande och förebyggande och tillsammans med mentor och undervisande lärare skapa förutsättningar för den enskilde eleven att utvecklas optimalt. Elevhälsans uppdrag är även vid behov att också arbeta åtgärdande. Målet är att eleven går ut grundskolan med gott självförtroende och goda kunskaper och väl förberedd för fortsatta studier. Främjande elevhälsoarbete Begreppet främjande elevhälsoarbete innebär generella insatser som stimulerar hälsan hos alla elever. Skolans och elevhälsans uppgift är att främja lärande, överföra och gestalta de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling. 2

4 Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 7 där livsstilsfrågor och trivsel diskuteras och följs upp. Studie- och yrkesvägledaren har samtal med alla elever i åk 9 där elevens framtidsval och arbetsmiljöfrågor diskuteras och följs upp. Kurator arbetar med att identifiera riskfaktorer och arbetar med drogförebyggande åtgärder för alla elever. Specialpedagogen stöttar kontinuerligt elever och lärare, individuellt och i grupp kring specialpedagogiska frågor. Från och med hösten 2014 har vi mentorstid, 1-3 gånger i veckan, där syftet är att främja elevernas trygghet och motverka diskriminering och att stärka elevernas studieresultat. Förebyggande elevhälsoarbete Det förebyggande elevhälsoarbetet utgår ifrån identifierade riskfaktorer som kan bidra till att elevers hälsa, lärande och utveckling hotas. Bemötande, förhållningssätt och förväntningar på elever är centrala faktorer när det gäller elevers motivation och välmående. Målet är att det pedagogiska arbetet utvecklas utifrån goda relationer mellan elev och lärare som bygger på samspel och respekt. Det förebyggande elevhälsoarbetet planeras av lärarna och sker framförallt på mentorstiden men ska genomsyra hela vår verksamhet. Elevhälsoteamet stöttar vid behov personalen i arbetet. En gång per månad träffas alla lärare i åk 7-9 och EHT för att diskutera elevers måluppfyllelse, närvaro och sociala omständigheter (se arbetsgång under bilaga). All personal bidrar till att skolan är en trygg plats för eleverna. Vi strävar efter stor vuxennärvaro bland eleverna. Skolan arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika och tobak (ANT). Åtgärdande elevhälsoarbete Vad gäller olika elevhälsoärenden arbetar skolan enligt en modell som heter Trappan (se arbetsgång under rubriken Arbetsgång för elever i behov av särskilt stöd på sid 4). Syftet med Trappan är att få överblick på vad som har gjorts och hur man kan stötta eleven vidare i arbetet samt för att ha ett underlag för eventuella beslut som ska fattas. Modellen underlättar även elevhälsoarbetet på skolan. Elevhälsoteamet ska utifrån signaler från mentor, elev, övrig personal eller vårdnadshavare ansvara för att en lägesbedömning görs, planera och vidta åtgärder samt att utvärdera åtgärderna. En gång per termin samlar mentorerna in information om eventuella betygsvarningar. Mentorerna informerar vårdnadshavare till de elever som har fått en betygsvarning. Vid behov kallas vårdnadshavarna till ett elevhälsomöte. 3

5 Arbetsgång för elever i behov av särskilt stöd 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Skolan arbetar enligt en modell som heter Trappan (Karin Malmberg) 1. Samtal med elev (mentor-elev) Vad går bra respektive mindre bra? Vad kommer eleven och mentorn överens om? 2. Samtal med berörda lärare (mentor-berörd lärare) Hur arbetar vi vidare med eleven (samsyn)? Vilka åtgärder har vidtagits? 3. Samtal med vårdnadshavare (mentor-vårdnadshavare) Hur mentor/lärarna, elev och vårdnadshavare arbetar tillsammans för att stötta eleven vidare. 4. Anmälan till EHT (mentor-eht) Bifoga tidigare dokumentation, steg 1-3. Beskriv situationen och vilka åtgärder som har vidtagits. 5. Återkoppling från EHT (EHT-mentor) EHT föreslår följande. De skickas ut digitalt. Elevhälsans ansvar och organisering på skolan Skolans elevhälsa består av rektor som har det yttersta ansvaret och fattar beslut, biträdande rektor, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägsledare samt specialpedagog. De olika yrkesgrupperna bidrar till att skapa en helhetsbild av elevens behov samt att tillsammans med vårdnadshavare skapa möjligheter för elevens utveckling mot utbildningens mål (Elevhälsoplan, 2013, riktlinjer för personal inom Vård & Bildnings skolor i Uppsala kommun). Elevhälsoteamet har regelbundna mötestider då anteckningar förs. Dokumentationen är viktig för att åtgärderna ska kunna utvärderas. Anteckningarna följs även upp varje vecka på EHT-mötet. 4

6 Elevhälsoteamet stödjer Arbetsgruppen mot mobbing, AMM, med arbetet mot mobbning och kränkande behandling utifrån den likabehandlingsplan som finns och som revideras årligen. Vid behov tar elevhälsoteamet eller skolan kontakt med externa resurser som BUP, VITS, socialtjänsten, polis, Råd och stöd, Konsultativt stöd, Ungdomshälsan, Trappan, Nexus med flera, för att säkerställa att eleven får adekvat hjälp som inte skolan kan tillhandahålla. Elevhälsoteamet ansvarar även för att basutredning genomförs vid behov. En basutredning innehåller en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och eventuellt en social bedömning. En basutredning är i första hand ett underlag för åtgärder inom skolan. Olika professioners ansvarsfördelning Mentors roll Mentor är elevens viktigaste kontakt och ansvarar för det dagliga elevhälsoarbetet och samarbetet med hemmet. I det ingår att följa upp och dokumentera elevens utveckling och att varje termin erbjuda eleven och vårdnadshavarna ett utvecklingssamtal. Mentorerna träffar sina klasser minst 1-3 gånger i veckan. Mentor kontrollerar elevens frånvaro och rapporterar hemmet vid behov enligt skollagen (se rutiner för rapportering av frånvaro under bilaga). Mentor ansvarar för att sammanställa pedagogisk utredning av elev efter beslut från EHT. Mentor ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas i samarbete med ämneslärare och följs upp. Mentor anmäler ärenden till EHT enligt modellen Trappan Mentor ansvarar för att förmedla information till hemmet och vid allvarliga händelser samråda med rektor. Rektors roll Rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet och ska samordna personalens insatser samt se till att erforderliga resurser finns för att eleven ska få den skolgång den har rätt till. Rektor fattar beslut om särskilt stöd, anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Rektor fattar beslut om att åtgärdsprogram ska upprättas. Rektor har vid behov samtal med elever och vårdnadshavare vid studiesvårigheter samt svårigheter att följa skolans regler och värdegrund. Rektor samordnar insatser för elever med särskilda behov tillsammans med EHT och resursteamledare. Rektor ansvarar för att arbetet i EHT leds och utvecklas. 5

7 Kurators roll Kurators insatser är av varierande karaktär som riktar sig till elever eller grupper av elever. Vid behov sker arbetet i klasser. Kurator har individuella kontakter med elever och vårdnadshavare. Samtalet mellan elev och kurator är av stödjande-, insikts-, och motiverande karaktär. Samtalet mellan vårdandshavare och kurator är av stödjande karaktär. Kurator ger konsultativt stöd till personal. Kurator initierar vid behov samarbete med externa resurser som sociala myndigheten, Råd och Stöd, BUP och andra instanser. Kurator ingår i skolans AMM. Skolsköterskans roll Skolsköterskan ansvarar för hälsofrågor. Elevhälsans medicinska enhet har till uppgift att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Elevhälsan arbetar i första hand förebyggande och främjande. Den ska omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser enligt SL 14 kap, 2. Elever och vårdnadshavare kan vända sig till skolsköterskan i dessa frågor. Skolsköterskan konkretiserar lagen genom hälsoundersökningar, hälsosamtal, vaccinationer, rådgivning, öppen mottagning och annan verksamhet efter önskemål och möjlighet. Till hälsomottagningen på skolan är skolläkaren knuten. Skolläkaren träffar eleven efter önskemål från elev, vårdnadshavare eller skolsköterska. Skolläkaren gör den medicinska bedömningen vid basutredningar. Specialpedagogens roll Specialpedagogen ansvarar för sammanställning av elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar konsultativt till lärare/mentorer vid planering av undervisning, utredningar och upprättande av åtgärdsprogram. Specialpedagogen arbetar konsultativt för att adekvata material/hjälpmedel köps in för att underlätta för elever med särskilda behov. Specialpedagogen deltar i överlämnade av elever i behov av särskilt stöd samt ansvarar för att föra minnesanteckningar och att sammanställa dessa. Specialpedagogen är skolans kontakt med resursteamet. Specialpedagogen undervisar elever som behöver extra anpassning och genomför tester vid behov (Allmänna råd, 2014). Studie- och yrkesvägsledarens roll SYV undervisar, ger information och vägledning om olika yrkesvägar och utbildningar till alla elever. 6

8 SYV informerar om de konsekvenser olika åtgärder kan innebära för den enskilde elevens gymnasieval. SYV kan delta i utredningar av elever med särskilda behov. SYV har stödjande, motiverande samt informerande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare. SYV undersöker tillgängliga alternativ för fortsatta studier vid studiesvårigheter. SYV ansvarar för att kontakten för elever med särskilda behov sker på ett adekvat sätt med gymnasieskolorna. 7

9 Bilaga 1 Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram skrivs vid beslut om särskilt stöd. Särskilt stöd kan bland annat bestå av annan undervisningsgrupp, anpassad studiegång, hemundervisning, behov av assistent osv. Rektor fattar beslut om särskilt stöd. 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur och av vem åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärderna ska relateras till mål och kunskapskrav i läroplanen och vara möjliga att utvärdera. Åtgärderna ska vara av både långsiktig och kortsiktig karaktär. Efter en period av sex till åtta veckor görs en utvärdering av åtgärdsprogrammet och detta görs i en blankett som heter Uppföljning åtgärdsprogram. Blanketten finns på Insidan. Om utvärderingen visar att eleven fortfarande är i behov av särskilt stöd, upprättas ett nytt åtgärdsprogram. 8

10 Bilaga 2 Arbetsrutin vid placering i särskild undervisningsgrupp eller mindre undervisningsgrupp i sv, en eller ma 1. Elevens behov ska ha utretts enligt trappan och eventuella utredningar som har gjorts och beslut fattats i samråd med resursteamsledare om placering i särskild undervisningsgrupp i ett eller flera ämnen. 2. Elev och vårdnadshavare informeras av mentor. Vid placering i särskild undervisningsgrupp kallas vårdnadshavare till elevhälsomöte. Beslut om särskilt stöd dokumenteras i åtgärdsprogram och i beslutsblankett. 3. Tackar vårdnadshavare nej till stöd för sitt barn i särskild undervisningsgrupp, skall detta ske skriftligen. 4. Mentorn ansvarar för att vårdnadshavare informeras om ansvarsfördelningen kring eleven. Bilaga 3 Elevhälsokonferenser En gång per månad (onsdagskonferensen, ) träffar alla lärare som undervisar åk 7-9 och FBK EHT. Vi tar då upp de elever i åk 7-9 och FBK där det är något kring vad gäller: Socialt Måluppfyllelse Frånvaro Anteckningar förs av respektive mentor som sedan meddelar vårdnadshavare. Syftet med träffarna: Elever i åk 7-9 tas upp regelbundet EHT kan stötta med åtgärder Ersätta klasskonferenser som bara sker en gång per termin 9

11 En gång per termin sammanställer skolan uppgifter på elever som riskerar att inte nå målen. Mentor informerar aktuella vårdnadshavare. En kopia av dokumentationen ges till EHT. OBS! ingen klasskonferens årskursvis. Vid behov kallas vårdnadshavare och elev till elevhälsomöte. Bilaga 4 Rapportering av närvaro i skola 24 Om en elev har oanmäld frånvaro, kontaktas vårdnadshavare direkt efter första lektionen. Även vikarie meddelar frånvaro. Lärare meddelar skoladministratören som kontaktar vårdnadshavare. All frånvaro ska registreras i skola24 under skoldagen. Bilaga 5 Förkortningar och begreppsdefinitioner EHT elevhälsoteam EHP elevhälsoplan EHM elevhälsomöte, ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor träffas utöver utvecklingssamtalet. Vid behov kan någon medlem från EHT närvara på mötet. SYV studie- och yrkesvägsledare AMM arbetsgruppen mot mobbning Bilaga 6 Elevhälsoteamets medlemmar namn funktion telefon Helena Lundvik rektor Henrik Ericson bitr.rektor Yaara Robinson SYV Maud Läth Kurator Christina Hemgård Skolsköterska Mehrnosh Ensafmanesh Specialpedagog

12 Årshjul för elevhälsoarbetet Källor Elevhälsoplan, (2013). Riktlinjer för personal inom Vård & Bildnings skolor i Uppsala kommun Partanen, Petri, (2012). Att utveckla elevhälsa Östersund: Petri Partanen och Skolutvecklarna Sverige AB. Skollagen (2010:800) Skolverket (2014), Allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm. 11