2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Transkript

1 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan) skollagen 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 11. Särskilt stöd Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ser rektor till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. 3 kap. 8-9 skollagen 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Bakgrund Att lyckas med de elever som omfattas av särskilt stöd är en central fråga för alla i skolan. På Åbyskolan bedrivs ett omfattande arbete med dessa elever. I vår utvärdering spegla vi hur jobbar och vilket resultat vi nått. Vi har utgått från skollagen. Värderat vårt resultat mha flera mallar tex skolverkets material BRUK. Vi har använt oss av

2 betygsresultat och egna enkäter som där vi vänt oss till elever och föräldrar. Att kort sammanfatta det omfattande arbete som bedrivs av pedagoger och elevhälsa för elever med särskilt stöd är inte helt lätt. Hur gör vi? Vi har flera system eller rutiner Inom ramen för undervisningen som har till uppgift att fånga elever när eleven befaras att inte nå målen. Hösten 2011 beslöt Ljungby kommun att alla skolor skall använda sig av ett flödesschema (bilaga 1) bestående av 5 steg för att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd. Stegen kan i korthet beskrivas: Steg 1 Elev uppmärksammas av pedagog Steg 2 Pedagog uppmärksammar rektor Steg 3 Rektor beslutar om utredning Steg 4 Utredning startar Steg 5 Beslut efter utredning Steg 1 Att elev uppmärksammas av pedagog är det viktigaste steget. Redan här lyfts elev och föräldrar in. Man vidtar åtgärder och anpassar undervisningen. Man samarbetar med kollegor och med elevhälsan. Man följer upp och förändrar. Här sker det mest omfattande arbetet. Det som är avgörande för skolans resultat. Får man detta steg att fungera når man långt. Steg 5 innebär att rektor efter utredning fattar beslut om särskilt stöd eller att han beslutar om att inte ge särskilt stöd. Vad särskilt stöd innebär styrs inte av, eller uttrycks inte genom, lagtext i skollagen eller skolförordningen eftersom varje elev som behöver särskilt stöd är unik. Skolverket ger däremot exempel på vad som kan betraktas som särskilt stöd: enskild specialpedagogisk undervisningsform, kompletterande undervisning, särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång. På Åbyskolan har vi utöver ovan nämnda funktioner ett antal andra kontrollpunkter. Tex Överlämningsdokument mellan år 6 till år 7. (bilaga 2) Inför hösten 2011 uppgavs det att 12 av 58 elever hade jobbat med åtgärdsprogram under år 6. Inför hösten 2012 uppgavs det att 11 av 47 elever hade jobbat med åtgärdsprogram under år 6. Sedan 2011 har endast ett fåtal beslut om särskilt stöd kommit in från avlämnade skola till Åbyskolan år 7. Andra indikatorer är betygen. Ytterligare en indikator är den information som undervisande lärare ger i samband med utvecklingssamtalen när eleven riskerar att inte nå målen. Den statistik som vi kan få ut från vårt datasystem används vid samtal och diskussioner i arbetslag, ämnesgrupper och elevhälsan. Som stöd för rektor när han fattar beslut om särskilt stöd finns två elevhälsor på Åbyskolan 2. En elevhälsa år 7-9 och en i år 4-6. Elevhälsorna träffas varannan vecka. Vid mötena deltar kurator, specialpedagog och skolsköterska från centrala elevhälsan. Övriga deltagare är våra lokala speciallärare. Till elevhälsan kallas ansvarig klassföreståndare och den undervisande lärare för eleven som det berör. Elevhälsan år 7-9 har under läsåret fram till behandlat 112 stycken elevärenden som berör cirka 40 elever. Dvs cirka 25% av alla elever i år 7-9. Elevhälsan år 4-

3 6 har under läsåret fram till har behandlat 50 stycken elevärenden som berör cirka 20 elever. Dvs cirka 20 % av eleverna. Efter det att den nya skollagen kom sommaren 2011 har alla lärare studerat de allmänna råden för upprättandet av åtgärdsprogram. Rektor har deltagit i flera utbildningsdagar kring skollagen och det som kallas särskilt stöd. Vid en av dagarna deltog myndighetschefen, tillika ordföranden i skolväsendets överklagansnämnd Anders Heiborn. Det som bla framkommit är att de allmänna råden ställer höga krav på formalian vid upprättandet av åtgärdsprogram. Ett av kraven som framkom vi de olika utbildningarna var att åtgärdsprogram skall utvärderas regelbundet dvs mellan 6-8 veckor.. Vi tror att genom att träffa föräldrar och elever regelbundet, utvärdera, sätta upp nya mål kan resultaten förbättras. Vi anser att det finns stöd för detta genom beprövad erfarenhet och forskning. Genom att skapa delaktighet och förståelse för vilka mål som skall uppnås, genom att man erbjuder mångsidig insatser för elever i behov av särskilt stöd, att man återkopplar prestationer, att man undervisar i små tydliga steg/målnivåer kan resultat förbättras enligt skolforskaren Hattie. Det har vi försökt att följa. Vi har valt, att när det gäller det specialpedagogiska stödet, att arbeta i klassrummet men också i mindre grupper i svenska, matematik och engelska. Vår tanke är att grupperna inte är fasta utan man mycket väl, under perioder, kan arbeta i mindre grupper. För år 7-9 använder vi även särskilda resurser för läxhjälp, elevens val, stöd under sk håltimmar. Jag har enligt bil 3 försökt att följa flödet för arbete kring elever med särskilt stöd. Flödet visar att ett antal utredningar har gjorts mha av elevhälsan, ett stort antal beslut hat tagits om särskilt stöd, ett stort antal åtgärdsprogram har upprättats. Antal utredningar i någon form dvs sociala, pedagogiska, neuropsykiatriska. Så väl gjorda av centrala elevhälsan som andra instanser. Läsåret År 7-9 År (140315) Antal elever som har beslut om särskilt stöd under läsåren. Läsåret År 7-9 År (140315) Antal åtgärdsprogram per elev som har särskilt stöd Läsåret År 7-9 År , , (140315) 5,5 3

4 Klassföreståndare har mha undervisande lärare i respektive ämne och speciallärare ansvaret för att upprätta åtgärdsprogram där rektor beslutat om särskilt stöd. Klassföreståndare utvärderar tillsammans med elever och föräldrar åtgärdsprogrammen var sjätte vecka. Resultat Att mäta kortsiktiga resultat är svårt. Tittar man på betygsresultat kan man se följande. Under läsåret hade 13 elever i år 9 beslut om särskilt stöd. Målet för dessa elever var att klassföreståndare tillsammans med undervisande lärare skulle träffa eleven och förälder var sjätte vecka och att åtgärdsprogram skulle upprättas och revideras vi detta tillfälle. Fyra av dessa 13 elever eller 6,06% blev inte nationella. Under läsåret hade 6 elever i år 9 beslut om särskilt stöd. Klassföreståndare och undervisande lärare träffade eleven och förälder var sjätte vecka och åtgärdsprogram upprättas och reviderades vi dessa tillfällen. Fyra av 6 elever eller 4 av 39 elever dvs 10,26% blev inte nationella. Studerar man meritvärdena under de senaste åren för Åbyskolan år 9 så ser de ut enligt följande: Vi vet att ovanstående resultat stämmer väl överens med den jämförelse som görs mellan betyg och provbetygen på de nationella proven. Dessutom når generellt många elever på Åbyskolan godkänt i alla ämnen år 9. Våren 2013 ställdes ett antal frågor till föräldrar år 7-9 genom en webbenkät (bil 5). Totalt svarade 66% av föräldrarna svarade på frågor. Här följer svaren på två utvalda frågor: Åtgärdsprogram skall upprättas när elever riskerar att inte nå målen. Regelbundna möten med klassföreståndare och undervisande lärare är positivt för mitt barns kunskapsmässiga utveckling! Procent Antal Instämmer helt 36% 9 Instämmer till stor 32% 8 Instämmer till viss 16% 4 Instämmer inte alls 0% 0 Vet inte 16% 4 Svarande 25 Inget svar 47 Åtgärdsprogram skall upprättas när elever riskerar att inte nå målen. Är du delaktig och kan påverka innehållet?

5 Procent Antal Aldrig 5,9% 1 Sällan 17,6% 3 Oftast 58,8% 10 Alltid 17,6% 3 Svarande 17 Inget svar 55 Analys av resultatet Vi har med ovanstående som bakgrund och mha tolkning av vårt resultat i BRUK se bilaga 6 värderat vårt resultat. I de flesta delarna av Bruk lever vi upp till de krav som ställs. När det gäller för vem eller vilka som rektor skall besluta om särskilt stöd synes det var så att det finns oklarheter i systemet. Det finns oklarheter i frågan vem har rätt till särskilt stöd. I de utbildningar Rektor deltagit i framkommer att risken finns att man av rädsla beslutar om särskilt stöd. Det kan sedan få till följd att man hamnar i det rent formella kring att skriva åtgärdsprogram. Åbyskolan lever upp tydligt upp till följande påstående i Bruk. Vi ger elever och deras vårdnadshavare möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas och i utvärderingen av det. Vi har fungerande rutiner för att informera elever och vårdnadshavare om rätten att överklaga åtgärdsprogram. Vi följer upp och utvärderar kontinuerligt om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas. Vi utgår ifrån elevens behov och ser till att stödet inte omfattar fler ämnen och längre tidsperiod än nödvändigt i de fall där det finns behov av att ge särskilt stöd enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Möjligen lever vi inte fullt upp till alla delar av de innehållsmässiga kraven för åtgärdsprogram. Men flertalet av de föräldrar som svarat på vår enkät har ansett att man både har inflytande och att programmen hjälper elevens kunskapsmässiga utveckling. Däremot kan det vara så att det i delar av åtgärdsprogrammen saknas tydlighet tex när det gäller organisationsnivå och gruppnivå. En svårighet som finns är att dokumentera utredningarna och att det finns en tydlig koppling mellan åtgärdsprogram och utredning. För att nå bättre resultat är det viktigt att steg 1 får större utrymme. Det innebär att pedagoger, elever och föräldrar arbetar snabbt och utan att avvakta med att ge stöd till eleven i klassen. Att man uppmärksammar berörda elever och föräldrar om svårigheter och hur skolan kommer att arbeta med stödet för att komma vidare. Att få stöd är naturligt för många elever under sin skoltid. Viss dokumentation måste finnas men den måste vara ett stöd och inte en belastning. Grundtanken som måste driva oss är att alla elever skall vara integrerade i klassen. Det innebär att elever måste ges olika utmaningar. Om alla bärs av denna tanke kan vi bättre fokusera mot ett mindre antal elever som behöver särskilt stöd. Drygt 90% av eleverna på Åbyskolan upplevde våren 2013 att lärarna gav dem den hjälp som de behövde. 80% av eleverna upplevde att det finns uppgifter som utmanar om man vill läras sig mer. Bil 7 Vi har svårigheter med studiehandledning på modersmålet till elever som behöver det. Vi har för få elever i de olika språken. Vi har försökt att använda oss av tjänster över webben men inte lyckats fullt ut.

6 Förslag till åtgärder. Fortsatt arbete med att förankra fördelarna med den blankett i vårt flödesschema som kallas steg 1. Arbeta för att den dokumentation som finns om eleven följer henne/honom till mottagande skola. Tex beslut om särskilt stöd som har tagits för elever på andra skolor och tillhörande utredningar. Fortsatt arbete med att öka förståelsen av de vinster som finns med att integrera elever i klassen. Utvärdera elevhälsan arbete. Har det varit bra att vi under läsåret har lyft in klassföreståndarna och undervisande lärare till träffarna. Detta tar mycket av den gemensamma tiden. Konkretisera vad som krävs för att en elev skall omfattas av särskilt stöd. Påverka att vi får ett gemensamt system i Ljungby kommun för arkivering av dokument som gäller elever tex utredningar, beslut från rektor, åtgärdsprogram. Verka för att vi blir bättre att jobba med elevers läsutveckling mha språket på väg och språket lyfter. Samtala i arbetslagen med vidare om frågan med detta som underlag i arbetslagen och elevhälsan. Vår bedömning av måluppfyllelsen är enligt BRUK följande: Se bil 6 Hans Holmquist Rektor Åbyskolan år 4-9