Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Transkript

1 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka sätt sker identifiering av elever med behov av stöd? Ja, se bilaga 1 (Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram). För att se att detta efterföljs och elever inte hamnar mellan stolarna finns en gemensam arbetsgång, beslutad på förvaltningsnivå, som ska följas. - På vilket/vilka sätt sker identifiering av elever för att halvera antal elever i lägsta nivån och öka antal elever i högsta nivån? I nuläget analyserar vi endast de eleverna i lägstanivån utifrån resultaten på nationella prov. - Var tas besluten om vilka metoder som ska användas vid kartläggningen? Mycket av det grundläggande(pedagogiska utredningar) sker lokalt ute på skolorna i dialog med förvaltning och Resurscenter* (* I samarbete med personal i verksamheten genomför Resurscenter individuella kartläggningar av barn och ungdomar vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och matematiksvårigheter/dyskalkyli. Sammanställning och tolkning av resultaten görs och därefter ges förslag på elevnära träningsprogram och förslag på alternativa hjälpmedel för att skapa en inkluderande lärandemiljö för alla elever i behov av särskilt stöd. Dessutom erbjuds rådgivning, handledning, utbildning/föreläsning och utlåning av kompensatoriska hjälpmedel - samt utbildning av dessa ). - Hur är de olika nivåerna engagerade i denna beslutsprocess? Samtliga nivåer är involverade, förutom den politiska, som får det för kännedom. Kommunens specialpedagoger, rektorer, Resurscenter och elevhälsan etc har varit involverade i processen. - Finns kommunikation mellan de olika nivåerna och i så fall på vilket sätt? Genom olika möten och kvalitativa fördjupande samtal, arbetsgång se bilaga 1. Vilka olika åtgärder används för att ge stöd till alla elever för att de ska kunna nå sin fulla potential? - Ange vilka olika åtgärder som används? Vår strävan är att undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar. Exempel på åtgärder som används för att ge elev stöd är t ex följande: Speciallärarstöd i liten grupp och i klassrum, anpassning av läromedel, tekniska hjälpmedel (datastöd och specialprogram), matematik på modersmål(handledning), individualisering av undervisningen, Individuellt anpassade metoder, duschning (intensivundervisning), läxhjälp/studiestöd, åtgärdsprogram. Exempel på åtgärder som kan ge lärare stöd för sin matematikundervisning är t ex följande:

2 Ämneskonferenser, nätverk i kommunen med mattepiloter, matematikutvecklare, coachning av lärare via specialpedagog. Kommunen erbjuder elever i åk 7-9 med intresse och fallenhet i matematik kommunens riktade fördjupningskurser, som är en träffpunkt där man främst arbetar med problemlösning i grupp. Dessa träffar sker på kvällstid ca 7 träffar/läsår. En handlingsplan för dessa elever finns. - På vilken nivå tas beslut om vilken åtgärd som ska användas? Mycket ligger på de enskilda skolorna. Riktade kursen för elever med fallenhet beslutas på förvaltningsnivå. Lärarna ansvar dock för att elever erbjuds denna. - Vad är det som avgör vilken åtgärd man väljer? Den enskilda elevens förutsättningar, dock kan vissa begränsningar finnas i praktiken, t ex ekonomi, lärarkompetens, specialpedagogens kompetens, materialtillgång och elevgruppens sammansättning. Uppföljning och utvärdering - Hur ser ni på de rutiner som finns i er kommun avseende fånga upp elever i behov av stöd? Vi har nya fastlagda rutiner som vi följer för att utröna om de är effektiva för att fånga upp elever i behov av stöd. - Har det genomförts någon uppföljning/utvärdering av dessa rutiner och vad visade den? De gamla har följts upp, vilket ledde till utarbetandet av de nya rutinerna. - Hur följer ni upp effekterna av insatta åtgärder? Dels följs det upp på den enskilda skolan via åtgärdsprogram, IUP etc. Vi behöver bli ännu bättre på uppföljning av insatta åtgärder. Andra delar följs upp centralt, t ex extrainsatta resurser (se bilaga 2, BIBS resursfördelning skola). - Hur involveras de olika nivåerna i denna uppföljning/utvärdering? Samtliga nivåer är involverade utifrån sina uppdrag. - Vad bedömer ni vara viktigt för att insatta åtgärder ska ge önskvärd effekt? Kontinuerlig uppföljning. Bra analyser för att veta vilka insatser som ska ske. Resursfördelning - På vilket sätt tas hänsyn till andelen elever i behov av stöd vid resursfördelningen till enheterna? Vi har en grundresurs som täcker vissa elever i behov av stöd. Sedan har vi en resurs för barn i behov av stöd(bibs) som är en tilläggsresurs där rektor ansöker till verksamhetschef.

3 ATT ARBETA MED SÄRSKILT STÖD MED HJÄLP AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bilaga 1 Riktlinjer och Lagtext

4 Åtgärdsprogram- elevers rätt till stöd Materialet grundar sig på bestämmelserna i Skollagen (2010:800) och förarbetet Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet prop. 2009/2010:165. Barns och elevers lärande och personliga utveckling: 3 kap 3. Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Särskilt stöd: 3 kap 6-12 Särskilt stöd 6 Bestämmelserna om särskilt stöd i 7-12 gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

5 Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Särskilt stöd i förskolan: 8 kap 9 Särskilt stöd 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Överklagande av beslut om åtgärdsprogram samt vissa stödformer: 28 kap 16 Beslut av en rektor 16 Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9, 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11, eller 3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. I Prop. 2009/2010:165 kan man utläsa att regeringen föreslår relativt detaljerade bestämmelser

6 för den process som ska leda fram till beslut om särskilda stödåtgärder eller till ett beslut om att stöd inte ska sättas in. Processen kan beskrivas i fem steg: att uppmärksamma, att utreda, att dokumentera, att åtgärda samt att följa upp och utvärdera. Principerna ska vara vägledande genom hela systemet från förskoleklassen till och med avslutad gymnasieutbildning. Man kan också utläsa att rektor alltid har det yttersta ansvaret för att åtgärdsprogram upprättas, så snart det framkommit att eleven behöver särskilt stöd. Bestämmelserna ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. Riktlinjer för hantering och förvaring av åtgärdsprogram Rektor är ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas och att originalhandlingen uppdateras. Rektor kan delegera beslutanderätten, denna delegation ska ske skriftligt. Originalhandlingen tillsammans med utvärderingar skall registreras och vara återsökningsbar och förvaras i skolans arkiv. Kopior av åtgärdsprogrammet och utvärderingar erhålls av dem som arbetar med barnet/eleven, d.v.s. arbetslaget, elevhälsan och föräldrarna om inte integritetskänsliga uppgifter förekommer. Det skall tydligt framgå att det är kopior. Det skall biläggas originalprogrammet vem som fått kopior. Var och en ansvarar för sina dokument vad gäller hantering och förvaring. Arbetslagets och elevhälsans akter rensas, enligt Utbildningsförvaltningens dokumenthanteringsplan. Akterna rensas efter hand av behöriga personer d.v.s. de som arbetar med ärendet. Åtgärdsprogrammets/dokumentets dignitet/sekretess. Åtgärdsprogrammet är en allmän handling som kan omfattas av sekretess. Detta hindrar naturligtvis inte föräldrar och elever från rätt till insyn i sitt eget material. Sekretesskyddet är till för att skydda från insyn från utomstående. Utlämnande av allmänna handlingar (inkl. sekretessbedömning ). Att lämna ut allmän handling kan enskild tjänsteman göra, men finns hinder, t ex sekretess så ligger beslutet att vägra på rektor. Arkivering av originalhandlingar. Originalhandlingar skall förvaras på skolan i fem år och skickas sedan till centralarkivet enligt dokumenthanteringsplanen. Sammanfattande information överlämnas vid behov, efter medgivande av föräldrarna/elev, till den mottagande förskolan/skolan/kommunen.

7 Arbetsgången Uppmärksamma, utreda, dokumentera åtgärder, följa upp, utvärdera

8 Arbetsgång vid upprättande av åtgärdsprogram Skriftlig information Ansvarig pedagog för elev ger skriftlig information till rektor på särskild blankett. Rektor lyfter ärendet i det lokala Elevhälsoteamet för delegering av utredning. Utredning Utredning utförs på uppdrag av rektor för att ringa in elevens behov och svårigheter i ett helhetsperspektiv. Elev och vårdnadshavare görs delaktiga i utredningen. Vem som utför denna utredning avgörs av rektor. Utredningen ligger till grund för rektors/delegats beslut om eleven ska ha åtgärdsprogram eller ej. Om särskilt stöd inte föreligger Åtgärdsprogram upprättas inte. Föräldrar och ansvarig pedagog för elev meddelas rektors/delegats beslut. Om särskilt stöd föreligger Åtgärdsprogram upprättas. Föräldrar och ansvarig pedagog för elev meddelas rektors/delegats beslut. Rektor/delegat tar beslut om vem som ska ansvara för upprättande av åtgärdsprogram och deltar vid behov. Uppföljningsmöte Mentor/klasslärare/ansvarig pedagog/ specialpedagog, förälder och elev utvärderar om vidtagna åtgärder har fungerat. Uppföljningen dokumenteras och bifogas åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet följs regelbundet upp tills alla mål är uppnådda eller så länge behov kvarstår. Arbetslagsmöte Mentorn/klassläraren/ansvarig pedagog informerar övriga inom arbetslaget vid arbetslagsmöte, även andra berörda pedagoger informeras om vad man kommit fram till och var och en får en kopia av åtgärdsprogrammet (inte utredningen eller det som är sekretessbelagt). Vid ansvarig personals längre frånvaro ansvarar arbetslaget för information till ev. vikarie angående innehållet i åtgärdsprogrammet. Vid möte i arbetslaget lämnas ny information som framkommit vid uppföljningsmöte.

9 Bilaga 2