Elevhälsoplan. Sickla skola 2014/15. Elevhälsoplan Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig Elevhälsoteamet Rektor

Transkript

1 Elevhälsoplan Elevhälsoplan Sickla skola 2014/15 Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig Elevhälsoteamet Rektor POSTADRESS BESÖKSADRESS Sickla skola, Nacka Gillevägen 5

2 Innehåll Elevhälsoteamet.2 Inledning...3 Stödinsatser 4 Utredning...7 Åtgärdsprogram.7 Pedagogisk utredning.9 Ansvarsfördelning 11 Rutiner vid elevärenden 13 Vad gör vi för att upptäcka och hjälpa elever...14 i behov av särskilt stöd? Anmälningsblanketter till elevhälsan.16 2 (15)

3 Elevhälsoteamet för grundskolan Åsa Portelius Fatima Messili Lotta Lindström Tone Harridsleff Agneta Trankell Maria Malmgren Peter Mombelli Anna Lundquist Rektor Bitr.rektor Tf bitr. rektor Specialpedagog Skolpsykolog Kurator Skolsköterska Skolläkare Elevhälsoteamet för grundsärskolan Åsa Portelius Rektor Ulrika Wiiand Bitr.rektor (start ) Agneta Trankell Skolpsykolog Peter Mombelli Skolsköterska Lotta Lindström Spec.pedagog (tf bitr rektor t om ) Och tillgång till: - Skolkurator Maria Malmgren - Skolläkare Anna Lundquist 3 (15)

4 Inledning Elevhälsan har en central roll i Sickla skolas arbete med elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. Elevernas utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Skollagen kapitel 2: 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildnings mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Nya krav på snabbare stöd till elever. Skolverket har tagit fram nya allmänna råd (juli 2014) som baseras på skollagens nya bestämmelser om vad som avses med stöd och särskilt stöd. Skillnaden i de nya bestämmelserna är att om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven som minst ska uppnås ska lärare och övrig skolpersonal enligt skollagen 3 kap 5 skyndsamt påbörja arbetet med extra anpassningar. Om det efter en tid visar sig att eleven trots extra stödinsatser inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven är det mycket viktigt att skolan arbetar mer intensivt med anpassningarna samt finner andra anpassningar utifrån elevens behov. Stödinsatser En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det här innebär att elevens ska ges stöd, även om hon eller han når de kunskapskrav som minst ska uppnås. 4 (15)

5 Två former av stödinsatser En de elever är i behov av ytterligare stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Förändringar i organisationen omkring eleven kan ibland vara tillräckligt för att skapa förutsättningar för utveckling. Ibland kan en elev vara i behov av individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare eller övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmet. Exempel på extra anpassningar enligt Skolverkets allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014): "Anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar. Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven." 5 (15)

6 Särskilt stöd I skollagen kapitel 3: 7 står följande: Särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i såväl grundskolan som grundsärskolan och fritidshemmen. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumenteras i ett åtgärdsprogram (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Bedömning av stödbehovet görs utifrån kunskapsmålen och kunskapskraven Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleverna utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i grundskolan. I åk 1-6 i grundskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3 och 6. I grundsärskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskursen 6. I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev som en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt 6 (15)

7 ges stöd i form av extra anpassningar. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatserna trots detta inte tillräckliga gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till rektorn görs om att en elev kan vara i behöv av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall. Det finns situationer där särskilt stöd behövber ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övriga personal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av av särskilt stöd till rektorn (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Utredning I skollagen kapitel 3 står följande: 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska utarbetas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten kring eleven. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska vidtas. Ett åtgärdsprogram gäller vid den skolenhet där det har beslutats, men det kan även fungera som ett värdefullt informationsunderlag vid elevens övergång till en annan skolenhet. I skollagen kapitel 3 står följande: 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. 7 (15)

8 För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan pedagoger, eleven och vårdnadshavarna samt uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. I den första delen av åtgärdsprogrammet anges de behov av särskilt stöd som eleven har. Denna del kan överföras från den pedagogiska bedömningen i utredningen som handlar om elevens behov av särskilt stöd. Utöver den pedagogiska bedömningen finns inget skäl till att ta in ytterligare uppgifter från utredningen i åtgärdsprogrammet. Det är onödigt att uppgifter som kan vara av integretetskänslig karaktär förekommer i fler dokument än nödvändigt. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vidare vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. En annan möjlig åtgärd är tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen. Om en elev vistas i fritidshem är det viktigt att de åtgärder som utarbetas för tiden där är anpassade till elevens situation och behov av särskilt stöd i den specifika lärmiljön. Åtgärder som genomförs i fritidshemmet kan även bidra positivt till elevens måluppfyllelse. Åtgärder som handlar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång kan också komma i fråga. Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. Inom de obligatoriska skolformerna kan en elev under en tid få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång. I de fall som en elev är i behov av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång är det viktigt att alltid utgå från elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod. I dessa fall är det inte tillräckligt att enbart ange beteckningen särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång som en åtgärd, utan skolan behöver även specificera vilka åtgärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer inom verksamheten. Det är alltid nödvändigt att involvera elevhälsan i det här arbetet. 8 (15)

9 Det är rektorn som beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Dessa beslut kan rektorn inte delegera till någon annan i personalen. Rektorn har också ett ansvar för att sådana åtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas, och det är viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen eller läsa efter den ordinarie timplanen när det är möjligt. Innan rektorn fattar ett beslut om dessa åtgärder ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är också viktigt att informera eleven och elevens vårdnadshavare om vad särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång innebär samt att dessa beslut är möjliga att överklaga ( 3 kap. 9 skollagen). Åtgärdsprogrammet är ett beslut som dateras och undertecknas av beslutsfattaren. Åtgärdsprogrammet förvaras inlåst i arkivet, originalet läggs i elevmappen och föräldrarna får en kopia. Det går att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Relationen mellan ett åtgärdsprogram och en skriftlig individuell utvecklingsplan I en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lärare, i de årskurser där sådana upprättas, ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. I utvecklingsplanen ska det också finnas en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lågt som möjligt inom ramen för läroplanen. Det finns inget som hindrar att skriftlig information ges även i andra årskurser än där skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skrivliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där sådana finns. I de fall som en elev får särskilt stöd dokumenteras detta istället i ett åtgärdsprogram. Då måste inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av innehållet i åtgärdsprogrammet (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Pedagogisk utredning Den pedagogiska utredningen utförs av ansvarig klasslärare/mentor tillsammans med specialpedagog/speciallärare och andra berörda lärare, och är en del av utredningen när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. Pedagogisk utredning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. 9 (15)

10 En pedagogisk utredning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Gruppnivå Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp eleven finns? Individnivå Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor ämnesundervisningen ska syfta till? 10 (15)

11 Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Klasslärare Klasslärare har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när en elev får svårigheter att nå kunskapskraven. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klassläraren skriver IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog. Klassläraren ska informera elev och vårdnadshavare när en oro finns att kunskapskraven inte nås. Klassläraren gör en anmälan till EHT. Alla pedagoger på skolan Alla som arbetar på skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Specialpedagog/Speciallärare Specialpedagogens/speciallärarens övergripande uppgift är att identifiera och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöerna som orsakar svårigheter för eleverna. T.ex. göra observationer, ordna hjälpmedel och anpassa undervisningsmaterial efter elevens behov, undervisa enskilda elever samt elever i mindre grupper. Dessutom ska specialpedagog/speciallärare genomföra pedagogiska utredningar, upprätta åtgärdsprogram (tillsammans med klasslärare, elever och föräldrar), skriva resursansökningar och ge pedagogisk handledning till personal enskilt eller i grupp. I början av höstterminen gör specialpedagogen/ specialläraren en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat, kartläggningar och utredningar. Utifrån kartläggningsresultaten bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Psykolog Psykologen utreder och bedömer barn och ungdomar med särskilda behov, följer upp, utvärderar dessa i samarbete med föräldrar och pedagoger. Psykologen har även individuella samtal med elever, föräldrar och pedagoger som kan vara rådgivande, stödjande eller behandlande. Psykologen ger även konsultation/handledning till personal enskilt eller i grupp och samverkar med andra myndigheter och organisationer. 11 (15)

12 Skolsköterska/Skolläkare Skolsköterskan/skolläkaren ansvarar för riktade hälsobesök, registrerar och informerar avvikelser till föräldrar, följer med särskild uppmärksamhet de elever som av olika anledningar kan ha brister i hälsotillståndet, organiserar och utför föreskrivna vaccinationer samt informerar om dessa, ger hälsoupplysningar till så väl enskilda som grupper av elever. Skolsköterskan/skolläkaren samarbetar med andra sjukvårds- och sociala instanser utanför skolan och tar hand om enklare olycksfall. 12 (15)

13 Rutiner vid Elevhälsoarbete Steg 1 Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Extra anpassningar kan behövas. o Pedagogen ska samtala om eleven i arbetslaget, som stöttar och hjälper till att utveckla extra anpassningar. o Pedagogen ska identifiera svårigheter/ identifiera behov av utmaningar o Pedagogen och arbetslaget prövar olika pedagogiska metoder och förhållningssätt utifrån elevens specifika behov i skolsituationen. Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar. Åtgärderna skrivs in i elevens individuella utvecklingsplan i de årskurser där detta finns. Steg 2 Stödet är inte tillräckligt. En utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd behöver göras skyndsamt. o Pedagogen tar kontakt med vårdnadshavare för att samtala om elevens behov av stöd. o Dokumentet Pedagogisk utredning fylls i av klasslärare/mentor som ansvarar för att ta in information från övriga berörda pedagoger. Specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog eller kurator kan kontaktas för kort konsultation. Steg 3 o Klassläraren/mentorn kartlägger och analyserar situationen, i samråd med någon från elevhälsoteamet. En anmälan till EHT görs och lämnas till specialpedagogen. o Den ansvariga pedagogen kallas till ett arbetsmöte med EHT kring elevens situation och vidare åtgärder. o Rektor ( eller den rektor har delegerat ansvaret till) fattar beslut om det ska upprättas ett åtgärdsprogram (ÅP). Beslut om att inte utarbeta ett ÅP ska dokumenteras skriftligt med angivelse om vilket lagrum beslutet grundar sig på och datum när beslutet fattades. Beslutet är överklagansbart. o Av programmet ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). Eleven får särskilt stöd, i möjligaste mån inom klassens ram. Stödet kan ges av klasslärare/mentor, fritidspedagog, specialpedagog eller annan lämplig pedagog, utifrån elevens behov. o o Arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. Nytt åtgärdsprogram upprättas/åtgärdsprogrammet avslutas. 13 (15)

14 Vad gör vi för att upptäcka och hjälpa barn i behov av särskilt stöd? Elevhälsoteamet deltar regelbundet i lärarnas arbetslagsmöten med syfte att tidigt upptäcka och identifiera elevers svårigheter samt finna gemensamma lösningar. Syftet är också att få till ett samarbete runt skolans samtliga yrkesroller och elever. Under mötestiden kan lärare få stöd och hjälp utan att boka tid i förväg. Exempel på några områden där elevhälsan kan rådgöra, hjälpa och stötta: - pedagogiska utredningar - bidra med åtgärder och anpassningar för varje enskild elev i behov av särskilt stöd - samtala om lärmiljö - åtgärdsprogram - bidra med att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa - förebygga inlärningssvårigheter - uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa - samtala om oro över elever - alternativa verktyg - klassrumsmiljö - neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - kontakt med myndigheter utanför skolan - förhållningssätt och bemötande - akuta ärenden Samarbetet mellan elevhälsa och lärare kan också öka förståelsen för samband mellan skolresultat och hälsa. Förskoleklass Information ges mellan avlämnande förskola och blivande förskollärare. Kartläggning av barnens språkliga medvetenhet, fonologisk screening med bl.a. Bornholmsmodellen. År 1 Överlämnande sker mellan personal i förskoleklass och läraren samt fritidspersonal i år 1. Elevernas språkliga nivå analyseras av klasslärare och specialpedagog/speciallärare med hjälp av God läsutveckling. Under april månad genomförs DLS-bas (diagnostiskt läs- och skrivtest). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. År 2 Under oktober månad genomförs ett läsförståelsetest, Vilken bild är rätt?, av klasslärarna. Under februari månad genomförs DLS (diagnostiska läs- och skrivtest). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. 14 (15)

15 År 3 Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. Vårterminen: Nationella prov i matematik och svenska Höstterminen: Specialpedagogen genomför lilla DUVAN testet (en enklare dyslexi screening)med alla elever i år 3. År 4 Överlämnandekonferens sker med berörd personal mellan årskurs tre och fyra. Under oktober månad screenas eleverna med DLS. Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. År 5 Vid behov genomförs DLS. Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. Vårterminen: Specialpedagogen genomför lilla DUVAN testet (en enklare dyslexi screening)med alla elever i år 5. År 6 Vårterminen: Nationellt prov utförs i matematik, svenska, engelska, SO och NO. Överlämnandekonferens sker mellan alla mottagande 7-9 skolor Grundsärskolan år 1-6 Använder sig av bedömningsstödet Gilla Läsa Skriva från skolverket. Alla elever träffar skolläkaren en extra gång sitt första läsår på Sickla skola Alla årskurser i grundskolan och grundsärskolan Vid behov av djupare kartläggning kan specialpedagog/speciallärare utföra tester inom språk och matematik t.ex. Provia, Testbatteriet, Lilla Duvan, Olaf, ITPA, Adlers tester, Mattecirkeln och Tummen upp. Insatser görs för att hjälpa de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Skolpsykologen använder olika psykologiska tester, Leiter-R och Wisc-IV (15)