Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Transkript

1 Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober

2 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision 3 Elevhälsans team Samverkan och ansvarsfördelning 3 Rektor 4 Specialpedagog/Speciallärare 4 Psykolog 4 Kurator 5 Skolhälsovård 5 Skolsköterska 5 Studie- och yrkesvägledare 5 Harmonisering 6 Arbetsgång Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen 6 Åtgärdsprogram 6 Sekretess 7 Utvärdering av elevhälsoarbetet 7 2

3 Elevhälsa och lärande hand i hand Denna arbetsplan är ett komplement till Partille kommuns Policy och arbetsgång för elevhälsa, och ska vara ett konkret stöd för alla som arbetar med barn och ungdomar i Öjersjö barn- och utbildningsområde. Arbetsplanen omfattar alla våra barn och ungdomar från 6 år och uppåt. Särskilda åtgärder för ökad måluppfyllelse inför varje nytt läsår formuleras i rektors lokala arbetsplan utifrån elevhälsobokslutet i kvalitetsredovisningarna för varje enhet. Öjersjös vision På Öjersjö har vi en god hälsofrämjande arbetsmiljö utifrån skolans två huvuduppdrag, att främja barns och ungas lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Barn och unga upplever den sociala, fysiska och psykiska miljön som trygg och inkluderande av alla. Elevhälsans team Samverkan och ansvarsfördelning Öjersjö är ett område med grundskola och elevgrupper i behov av särskilt stöd såsom särskola och språkklasser. Vi har utvecklat en regelbunden samverkan i hela Öjersjö område i form av inkludering ex grupp-i-gruppen, stor EHT och samarbete runt likabehandling, planer och team. Elevhälsoteamet spelar en viktig roll och erbjuder stöd och kompetensutveckling. Du kan alltid vända dig till dem med dina frågor. En god samverkan med hemmet är en förutsättning för god elevhälsa och vi ser alltid föräldrarna som en tillgång i vårt arbete. Om Öjersjös egna kompetenser och resurser inte är tillräckliga finns stöd att få från olika håll i kommunen och av externa aktörer. Se Policy och arbetsgång för elevhälsa! Basen för elevhälsans arbete är att skapa förutsättningar för samverkan, dialog och reflektion för att få en bättre förståelse för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Elevhälsans team har tillsammans en samlad kompetens om människans utveckling, behov och samspelet mellan individ, grupp och samhälle. De ska komplettera skolans pedagogiska kompetens. Elevhälsans arbete bör så mycket som möjligt vara förebyggande med en hög grad av samverkan inom teamet samt med övrig personal, föräldrar och elever. Inom elevhälsans team diskuteras enskilda elevärenden och övergripande elevhälsofrågor. Företrädare från elevhälsans team ska delta vid elevvårdskonferens (EVK). Vem/Vilka som deltar beror på vilka speciella kompetenser som det finns behov av för varje EVK. Rektor avgör. Vid elevvårdskonferens kan också externa samarbetspartners bjudas in. 3

4 Arbetet ska präglas av kontinuitet i analys och åtgärd, och samordnas därför genom regelbundna träffar på respektive skola. Inom särskolan finns en specialpedagog som ingår vid bedömning och inskrivning av nya barn till särskolan. Specialpedagogen deltar också i inskrivningskonferensen. Vi ha många barn i behov av särskilt stöd i vårt område vilket förutsätter ett förhållningssätt, som baseras på att alla är lika värdefulla. Vi strävar efter att ha pedagoger med god specialpedagogisk kompetens. Vid anmälan enl 14 kap 1 Socialtjänstlagen arbetar Partille kommun enligt principen med s k trepartsmöten, där skolan kallar till ett möte dit både föräldrar och socialtjänst bjuds in. Skolan informerar föräldrarna i förväg att en anmälan kommer att göras vid mötet, och kompletterar senare med en skriftlig anmälan. Personal kan inte vara anonyma anmälare! Rektor har det yttersta ansvaret för elevhälsoarbetet genomför kontinuerlig kartläggning och uppföljning av barns och ungas lärande och utveckling sammankallar och leder elevhälsoteam och elevvårdskonferens ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas för barn i behov av särskilda stödinsatser ansvarar för utvärdering av elevhälsoarbetet Specialpedagog/Speciallärare arbetar kontinuerligt med att synliggöra hinder i lärandemiljön deltar i pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå deltar i arbetet med åtgärdsprogram är kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor gör observationer och arbetar individuellt och i grupp med elever Psykolog Psykologen bidrar med psykologisk kunskap om barns- och ungdomars utveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå. Insatserna kan vara: Konsultation gentemot skolans personal Rådgivning och stöd som även kan erbjudas elever och föräldrar Psykologisk utredning Samtalsstöd för elever Samverka med andra professioner utanför skolan (BUP, barn- och ungdomsmedicin, habiliteringen med flera) Delaktig vid bedömning och inskrivning till särskolan Ingå i skolans krisgrupp 4

5 Kurator Kuratorn är socionom och bidrar med en psykosocial kompetens på individ-, gruppoch organisationsnivå. Insatserna kan vara: Stöd till elever i olika situationer, för att främja växande och utveckling och för att förebygga problem. Detta kan ske genom enskilda samtal med eleven och/eller föräldrar, samtal i grupp eller konsultationer med skolans personal. Samarbete med andra samhällsinstanser som ger stöd till barn, unga och deras familjer, som t ex socialtjänsten, ungdomsmottagningen, LSS och BUP. Sammankallande i Likabehandlingsgruppen Ingå i skolans krisgrupp Skolhälsovård I skolhälsovården ingår skolläkare och skolsköterska. Skolläkaren har mottagning på skolan och finns med som konsult i medicinska frågor. Skolsköterska Skolsköterskan bidrar med medicinsk/omvårdnads- kompetens. Insatserna kan vara: Förebyggande hälsovård, enligt socialstyrelsens basprogram - tillväxt, vaccinationer, syn, hörsel, ryggkontroller och hälsosamtal. Råd och stöd till elever, föräldrar och personal. Enskilda samtal Enklare sjukvård, omvårdnad vid psykosomatiska besvär Medverka vid utredningar av barn i behov av särskilt stöd Leda gruppverksamhet ex. pubertet, livsstilsfrågor Ingå i skolans krisgrupp Samverka med andra professioner utanför skolan (BUP, barn- och ungdomsmedicin, ungdomsmott, BVC, habiliteringen med flera) Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesvägledaren informerar och vägleder elever inför fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Insatserna kan vara: Bidra till att hitta vägar för eleven, som kan motivera och underlätta för den fortsatta skolgången, och stor vikt läggs på elever med särskilda vägledningsoch undervisningsbehov. Ge både eleven och dennes familj förutsättningar att göra val som passar eleven bäst utifrån intressen, fallenhet och läggning. Utgöra ett stöd för personalens studie- och yrkesorienterade insatser. Samverka med skolsköterska och skolläkare för att uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder. Arbeta förebyggande, se elever tidigt och ha en uppsökande verksamhet. Samarbeta med specialpedagog/speciallärare och gymnasiet för att gå igenom vilka elever som behöver överlämning ex till individuella programmet, gymnasiesärskolan. 5

6 Harmonisering Vi har gemensamma planer för att följa upp och underlätta varje barns och ungdoms övergång mellan skolformer och årskurser, ex mellan förskola och skola, inom grundskolan, och mellan grundskola och gymnasium. Arbetsgång Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin har läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ett samtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna i form av skriftliga omdömen, som är en del av den individuella utvecklingsplanen. I planen sammanfattas också de insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Det är i första hand i den individuella utvecklingsplanen vi stödjer eleven när det uppstår hinder för lärande och utveckling. Om eleven har behov av särskilda stödåtgärder, ska rektor se till att behovet utreds och att åtgärdsprogram utarbetas. Se under punkten Arbetsgång åtgärdsprogram! För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov finns en arbetsgång för arbetslagen. Den skall fortlöpande dokumenteras. Om det framkommer att en elev har behov av särskilda stödåtgärder genom klassgenomgångar, EHT, direkt från pedagogerna på skolan, elevens vårdnadshavare eller eleven själv, har rektor ansvar för att det utreds och om det behövs upprättas ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram A Uppmärksamma När man uppmärksammar ett problem eller svårighet diskuteras detta i arbetslaget. B Utreda Kartlägga Arbetslaget gör en kartläggning. Kartläggningen ska belysa elevens situation ur tre perspektiv, individ, -grupp och organisationsnivå. Elevhälsans team kan kontaktas för konsultation. Analysera Arbetslaget gör en analys av kartläggningen för att fastställa vilka mål som man ska fokusera på, för att eleven skall ha möjlighet att nå läroplanens mål. C Åtgärdsprogrammet Ett åtgärdsprogram är ett instrument, ett arbetsverktyg, för eleven, föräldrarna 6

7 och personalen, där målen skall vara konkreta och utvärderingsbara. Berörd personal skall tillsammans med eleven och vårdnadshavare utarbeta ett åtgärdsprogram, om kartläggningen visar det. D Utvärdera Efter en tid, som bestäms gemensamt, skall man utvärdera resultatet för att kunna sätta upp nya mål, eller för att avsluta åtgärdsprogrammet. Se vidare i Policy och arbetsgång för elevhälsa! I den finns bra, detaljerad hjälp och stöd för arbetet med åtgärdsprogram och vilka blanketter som skall användas. Sekretess Sekretess betyder förbud att röja uppgift. Sekretesslagens syfte är att skydda den enskildes integritet. I skolan är utgångspunkten att de allmänna handlingar som upprättas är offentliga. Hela eller delar av handlingar kan sekretessbeläggas med hänsyn till elevers och föräldrars personliga förhållanden. Dokument i skolan kan därför innehålla både offentliga och hemliga uppgifter. Beslut i elevvårdsfrågor är offentliga, men inte bakgrunden till besluten. Minnesanteckningar som pedagog för om enskilda elever är ej att betrakta som allmän handling. Minnesanteckningar ska förstöras. Stark sekretess inom skolan gäller för skolhälsovården, psykolog och kurator när man undersöker, vårdar eller behandlar en elev. Huvudregeln är att sekretess gäller för uppgiften om det inte står klart att denna kan lämnas ut utan men (23 kap 2 Offentlighets- och sekretesslagen/osl). Mindre stark sekretess gäller för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i skolan. Huvudregeln här är att sekretess bara gäller om det kan antas att det uppstår men om uppgiften lämnas ut. Samråd mellan personal inom samma verksamhetsgren är tillåten om ett problem ska lösas men sekretess gäller mellan olika verksamhetsgrenar t ex förskola och skola och mellan olika förvaltningar t ex Barn- och utbildningsförvaltningen och Gymnasieförvaltningen. Skolhälsovården är en egen verksamhetsgren inom skolan och har därför sekretess gentemot skolans övriga verksamhet. Varje företrädare inom elevhälsoteamet iakttar sin egen sekretess. Sekretess kan brytas genom vårdnadshavarens och barnets samtycke. En god samverkan och dialog är alltid en viktig förutsättning och målsättning i allt elevhälsoarbete. Utvärdering av elevhälsoarbetet Utvärderingar görs för varje enhet och även i stor-eht. Elevhälsoteamets arbete utvärderas varje år och utgör en del av enheternas årliga kvalitetsredovisningar Analysen av utvärderingarna ligger till grund för kommande års planeringar