7-9. Elevhälsoplan. för

Transkript

1 7-9 Elevhälsoplan för 1

2 7-9 Innehåll Elevhälsoplan Vifolkaskolan Syfte Mål Skollagen - definition av elevhälsa Vifolkaskolan 7-9 organisation och elevhälsa läsåret 2017/ Lärararbetslag Resursarbetslag Ämneslag Ledningsgrupp Elevhälsoteam Sammanfattning av elevhälsans uppdrag Hälsofrämjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Professionsbeskrivningar Elevhälsans specialpedagogiska insats Elevhälsans medicinska insats Elevhälsans psykologiska insats Elevhälsans psykosociala insats Studie- och yrkesvägledare Arbetsgång för elevhälsoärenden Uppmärksamma Utreda och anpassa Åtgärder och insatser i samverkan med arbetslaget och EHT Samarbete med externa aktörer Sekretess och arkivering Sekretess Arkivering Uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete Uppföljning av elevärenden Utvärdering av elevhälsans arbete

3 7-9 Elevhälsoplan Vifolkaskolan Syfte Tydliggöra elevhälsoarbetet för interna och externa aktörer. 2. Mål Flytta fokus från extra anpassningar till lärande och stimulans som gynnar många Förebygga psykisk ohälsa genom att öka kunskapen hos personalen i samverkan med externa aktörer Utveckla samarbetet inom planering och bedömning för att effektivisera undervisningen och minska arbetsbördan för eleverna Synliggöra arbetet med värdegrundsfrågor i undervisningen 3. Skollagen - definition av elevhälsa I och med skollagen som gäller från 1/ samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Syftet med att samla insatserna var bl a att öka samverkan och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren spelar en central roll. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolans lärmiljöer. Elevhälsan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och utifrån både elevgrupp- och organisationsperspektiv. 4. Vifolkaskolan 7-9 organisation och elevhälsa läsåret 2017/2018 Vifolkaskolan 7-9 är en högstadieskola i Mantorp där alla elever är allas ansvar och där alla elever ska få det de behöver för att lära och utvecklas. Till skolan är en särskild undervisningsgrupp, Mantorpsgruppen, knuten. Vifolkaskolan vill utvecklas tillsammans med eleverna. Alla på skolan, både elever och personal, ska känna att de lär sig nytt, utvecklas som människor, har möjlighet att lyckas och blir sedda av andra. För att detta ska vara möjligt är en öppen, positiv miljö som präglas av hänsyn och respekt avgörande. Vi vill att både elever och personal ska känna sig stolta över sin arbetsplats. Denna elevhälsoplan är övergripande och syftar till att skapa en gemensam plattform för elevhälsoarbetet på Vifolkaskolan 7-9. Den är elevhälsoteamets mål- och styrdokument och innehåller riktlinjer för skolpersonalens elevhälsoarbete samt information till vårdnadshavare. Planen revideras en gång per år. Elevhälsoplanen grundar sig 3

4 på för elevhälsan aktuell lagstiftning och aktuella läroplaner samt på de föreskrifter, allmänna råd som gäller elevhälsans arbete Lärararbetslag Vifolkaskolans lärare är organiserade i två lärararbetslag, arbetslag AB och arbetslag BCD. Mantorpsgruppens personal bildar ett eget arbetslag. Till varje lärararbetslag är en specialpedagog knuten och denne fungerar som länk mellan arbetslaget och elevhälsoteamet. Arbetslagens uppgift är bland annat att diskutera elevhälsa och anpassningar som kan göras inom ramen för ordinarie undervisning genom att: Överblicka elevernas hela skolsituation. Möjliggöra samarbete mellan olika ämnen och pedagogisk utveckling. Uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Ansvara för kontakter med hemmet. Förbereda och genomföra utvecklingssamtal. Arbetslagen träffas måndag eftermiddag varje vecka. Rektor deltar under delar av mötet. 4.2 Resursarbetslag Resursarbetslaget består av specialpedagoger, elevassistenter, studiehandledare och kurator och har till uppgift att: Planera, samordna och fördela särskilt stöd utöver de anpassningar som kan göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Resursarbetslaget träffas tisdag eftermiddag varje vecka. 4

5 4.3 Ämneslag De lärare som undervisar i samma ämne bildar tillsammans ett ämneslag som ansvarar för: samordning inom ämnet avseende t.ex lokaler, schema, läromedel, bedömning och betygssättning. pedagogisk utveckling. Ämneslagen träffas vid minst fyra tillfällen per termin. Varje ämneslag har en ämnesansvarig lärare som leder arbetet Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av rektor och två lärare från varje arbetslag och träffas varje fredag. Ledningsgruppen diskuterar bland annat övergripande EHT-frågor. I ledningsgruppen finns representanter från elevhälsan. 4.5 Elevhälsoteam Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, samt vid vissa tillfällen psykolog och specialpedagog från Resursenheten. Har huvudfokus på elevhälsa och elever i behov av särskilt stöd. Samordnar elevhälsoinsatser. Forum där beslut om utredning och upprättande av åtgärdsprogram tas. Forum där beslut om att söka extern hjälp diskuteras. Elevhälsoteamet träffas måndag förmiddag varje vecka. Elevhälsans insatser präglas av ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Skolan måste hantera såväl elevernas lärande som deras hälsa och deras hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för deras mentala hälsa. 4.6 Sammanfattning av elevhälsans uppdrag -bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa -förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter -undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling -utreda orsaker till inlärningssvårigheter och ohälsa -delta i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar -samverka med övrig personal internt och externt -bistå ledningen i frågor som har med elevers lärande, utveckling och hälsa Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande insatser bedrivs på olika nivåer organisation, grupp och individ. I skollagens förarbeten nämns elevhälsans medverkan både när det gäller generellt inriktade uppgifter som till exempel arbete med arbetsmiljö, värdegrund och kränkande behandling samt det individuellt inriktade arbetet. 4.7 Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Elevhälsans arbete ska därför bidra till att skapa miljöer och skolklimat som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa. För att åstadkomma sådana miljöer kan 5

6 elevhälsan delta i skolans värdegrundsarbete och arbete mot kränkande behandling. Dessutom kan elevhälsan delta i undervisning om goda och hälsofrämjande levnadsvanor. Elevhälsan kan också samarbeta med rektor och övrig personal kring organisationsfrågor samt revidera olika typer av handlingsplaner. Elevhälsan kan bidra med sin kompetens genom information i klasser, ute i arbetslagen och vid träffar med vårdnadshavare. Ett annat exempel på hälsofrämjande arbete är skolsköterskans hälsosamtal Förebyggande arbete Förebyggande arbete handlar om att minska risken för ohälsa och samtidigt stärka skyddsfaktorer. I det förebyggande arbetet kan elevhälsan hjälpa till att kartlägga verksamheten för att identifiera riskområden t ex hög andel rökare, många stressade elever eller mycket kränkningar. Elevrådets trivselenkät är också en form av kartläggning som kan användas för att förbättra olika delar av skolan. Elevhälsan kan också medverka vid policyarbete kring olika teman som t ex arbetet med skolans likabehandlingsplan. Avidentifierade sammanställningar från hälsosamtalen kan fungera som indikatorer på arbetsmiljö och mående i en årskurs eller klass. Man kan uppmärksamma grupper av elever som är sårbara för olika typer av belastningar och skolsköterskan kan vara ett stöd i undervisningen kring levnadsvanor. Skolan följer veckovis upp elevnärvaro för att tidigt upptäcka problematisk frånvaro. Två gånger per år, i april och oktober, har vi en resultatuppföljning för att tidigt upptäcka om någon elev riskerar att inte nå målen. När nya elever börjar på skolan har vi en upparbetad rutin för överlämning av information från avlämnande skolor och vi lämnar också information vidare avseende elever som slutat grundskolan och börjar på gymnasiet. Elevhälsans arbete att utveckla goda relationer mellan hem och skola är också en del i det förebyggande arbetet. Skolan erbjuder också frukost som ett led i det förebyggande arbetet. 4.9 Åtgärdande arbete Åtgärdande arbete är insatser för att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, i en grupp eller hos en individ. Det kan handla om extra anpassningar och åtgärdsprogram för enskilda elever, akut kris- och konflikthantering eller olika typer av stödjande samtal. Skolans antimobbningsgrupp träffas varje vecka och jobbar operativt med anmälda kränkningar. 5. Professionsbeskrivningar 5.1 Elevhälsans specialpedagogiska insats Specialpedagogens uppgift är att bistå skolan med specialpedagogisk kompetens och insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskapsmålen. Specialpedagogen jobbar på uppdrag från EHT runt enskilda elever och/eller grupp med att kartlägga skolsituationen utifrån perspektivet och syftet att skapa en inkluderande lärmiljö. Elevhälsans specialpedagogiska insatser är att: Tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Insamling av information om tidigare insatser samt nuläget från elev/elever, skola och hem. Observationer/kartläggning. 6

7 7-9 Genomföra kartläggning och analys (av hinder och möjligheter) som ligger till grund för att skapa en god lärandemiljö på individ-, grupp- och skolnivå. Kartlägga elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Genomföra specialpedagogiska utredningar, samt upprättande och utvärdering av åtgärdsprogram. Ge handledning, konsultation och rådgivning till pedagogisk personal. Följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. Medverka i skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete. Organisera planering och utvärdering av resurser och särskilt stöd. Stödja lärare, vårdnadshavare och elev/elever med anpassningar så att de implementeras i vardagen. Vid behov arbeta med enskilda elev 5.2 Elevhälsans medicinska insats Skolsköterska och skolläkare arbetar med att: Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. I samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal. Bevaka elevernas vaccinationstäckning så att kompletterande vaccinationer kan erbjudas om det finns behov samt fullfölja vaccinationer enligt Folkhälsomyndighetens vaccinationsprogram. Bidra med medicinsk kompetens inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning 5.3 Elevhälsans psykologiska insats Psykologen arbetar på uppdrag av rektor med skolrelaterade problem t.ex. genom: Tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal. Bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression, samt med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger Bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa 5.4 Elevhälsans psykosociala insats Kuratorn arbetar på uppdrag av rektor med skolrelaterade problem t.ex. genom: Tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. 7

8 Genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen. Utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevers mottagande i grund- och gymnasiesärskola. Ge konsultation till skolpersonal. Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling. Bidra med kunskaper om samhällets stödsystem. Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling Studie- och yrkesvägledare Medverkar vid behov på EHT-möten. Kan via vägledningssamtal upptäcka elever som behöver stöd. Kan redogöra för framtida konsekvenser vid t.ex. anpassad studiegång. Kan ge motiverande samtal till elever vid behov. Vilka elever som har behov framkommer enklast genom samarbete med EHT. Är uppdaterad om yrken som kräver särskilda förutsättningar och kan informera elever om detta. 6. Arbetsgång för elevhälsoärenden Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgr 11) 6.1 Uppmärksamma Om pedagog, annan personal, förälder eller elev befarar att en elev inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås enligt kursplanens mål, inte når godkänt i nationella prov eller har andra svårigheter i sin skolsituation ska detta lyftas i arbetslaget och meddelas till rektor. När man som personal bedömer att elevens behov inte kan tillgodoses utan extra anpassningar sker en kartläggning, som syftar till att samla kunskap kring elevens behov och vilka extra anpassningar som skulle kunna hjälpa eleven. Elevhälsan finns tillgänglig för konsultation. Exempel på insatser kan vara anpassat material, anpassad miljö, muntliga prov och läxförhör, tekniska hjälpmedel och extra tid. 6.2 Utreda och anpassa Utredningen består av kartläggning av förmågor, färdigheter och eventuella funktionsnedsättningar och utförs skyndsamt. Klassföreståndare, undervisande lärare och eventuellt övrig skolpersonal bistår i arbetet. Specialpedagogerna äger ärendet och utreder eleven. Utredningen görs i samråd med skolans EHT och vid behov konsulteras externa kontakter. Under utredningens gång görs insatser i form av extra anpassningar. De extra anpassningarna följs upp och utvärderas i samband med utvecklingssamtal i samråd med elev och vårdnadshavare. 8

9 Åtgärder och insatser i samverkan med arbetslaget och EHT Om det visar sig att stöd i form av extra anpassningar inte är tillräckligt och att utredningen visar att eleven har rätt till särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas utifrån utredningens innehåll i samverkan med elev och vårdnadshavare. Det särskilda stödet planeras och beslutas i samråd med EHT. Exempel på särskilt stöd kan vara assistentstöd, anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. 7. Samarbete med externa aktörer Elevhälsoarbetet innebär en omfattande samverkan med övriga samhällsfunktioner som på olika sätt har med elever och deras familjer att göra. Det handlar om kontakter med t ex vårdcentral, barn- och ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering, socialtjänst och polis. Det är viktigt att definiera problemet eller området för samverkan, sätta upp klara och tydliga mål, konkretisera och dokumentera vem som gör vad och planera hur åtgärden eller det man har bestämt ska följas upp. All personal i skolan som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldig att genast göra en anmälan till socialnämnden. Det behövs inga tydliga bevis eller tecken, utan det räcker med en oro för eller en misstanke om att barnet far illa. 8.Sekretess och arkivering 8.1 Sekretess Personal inom en och samma myndighet kan lämna sekretessbelagda uppgifter mellan sig om det behövs för att handlägga ett ärende eller bedriva verksamhet. Om det finns självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet gäller dock sekretess mellan de olika verksamheterna. Inom skolan är den medicinska insatsen en självständig verksamhetsgren. Det innebär att sekretess gäller mellan elevhälsans medicinska insats och elevhälsans övriga delar samt också till övrig personal inom skolan. Sekretess kan alltid hävas via samtycke från den det berör. 8.2 Arkivering Elevhälsan är ofta inblandad i processer där det finns krav på dokumentation. På Vifolkaskolan förvaras alla dokument som rör enskilda elever i deras elevakt förutom den information som finns i journalhanteringssystemet PMO som handhas av kurator och skolsköterska. Till nästkommande läsår ska även rektors beslut och åtgärdsprogram skrivs i PMO och på sikt behövs då ingen elevakt i pappersform. Skolan följer de krav på vilka dokument som ska arkiveras enligt Utbildningsförvaltningens dokumenthanteringsplan. 9

10 Uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete 9.1 Uppföljning av elevärenden Uppföljning av de ärenden som behandlats på EHT gällande medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser sker i slutet av varje termin i samband med betygssättning. 9.2 Utvärdering av elevhälsans arbete Elevhälsan tillsammans med rektor utvärderar elevhälsans arbete i slutet av varje läsår. Frågeställningar som tas upp är hur vi medverkat till att skapa positiva lärandesituationer för eleverna, hur vi arbetat på individ-, grupp- och organisationsnivå med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Utvärderingen blir underlag för planeringen av elevhälsans mål för kommande läsår som sker vid planeringsdagen vid höstterminens start 10