Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Transkript

1 Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det gäller både de nationella målen och de lokala mål som fritidshemmet, förskoleklassverksamheten och skolan själva ställer upp. Även elever som lätt når de lägsta kunskapskraven ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsinhämtning och personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans roll ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsoplanens syfte Enligt skollagen övergår den tidigare skolhälsovården i en samlad elevhälsa. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan kan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsoplanen är ett stöd för arbetets inriktning på skolan och vänder sig till personal och föräldrar för att betona vikten av det förebyggande arbetet för våra elevers välmående och framgång i skolarbetet. Styrdokument För att stärka elevernas rättssäkerhet beskrivs processen kring arbetet med särskilt stöd i skollagen (2010:800) samt i läroplanen för grundskolan Lgr11: 1. Anmälningsskyldighet Personalen är skyldig att anmäla till rektorn om man tror att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Hur man får veta att eleven har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på något annat sätt. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt.

2 2. Utredningen och beslutet När rektorn har fått veta att en elev har svårigheter måste rektorn se till att detta utreds. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan den i andra fall måste vara mer omfattande och tidskrävande. Under utredningen ska man samråda med elevhälsan om behovet av stöd inte bara gäller rent pedagogiska insatser. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att skolan upprättar ett åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Visar utredningen istället att eleven inte behöver något särskilt stöd ska rektorn besluta om att man inte ska upprätta ett åtgärdsprogram. Se vidare under den särskilda rubriken åtgärdsprogram. Elevhälsans uppdrag Det finns inte någon definition av begreppet behov av särskilt stöd eftersom det kan röra sig om mycket olika behov. Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. Eleven kan även behöva särskilt stöd på grund av andra svårigheter i sin skolsituation. Svårigheterna kanske inte innebär en omedelbar risk för att eleven inte ska uppnå målen, men skolan ska utreda om de kan leda till större problem på sikt och i så fall ge eleven stöd. Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven. Detta betyder inte att det särskilda stödet ska dras in för en elev så snart eleven genom insatta stödåtgärder bedöms ha nått det lägsta kunskapskravet. Skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår så länge eleven riskerar att inte nå upp till dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet. Det betyder även att vissa elever kan ha rätt till särskilt stöd trots att de även når upp till kraven för högre betyg, under förutsättning att de utan det särskilda stödet riskerar att inte nå det lägsta kunskapskravet. Hälsofrämjande arbete på Storvretaskolan: Gemensamma arbetssätt och förhållningssätt som skapar tydlighet för eleverna. Klasskonferenser för att kartlägga behov hos enskilda elever eller elevgrupper. Tydlig struktur för elevhälsans möten och elevhälsoteamets arbete. Elevhälsa som en stående punkt på arbetslagsmöten i arbetslagen. På skolan finns tydliga rutiner för att tidigt upptäcka elever i behov av stöd (Skolområdets testmatris, Språket Lyfter, Diamant och Bornholmskartläggning). En välfungerande trygghetsgrupp bestående av vuxna från alla yrkesgrupper på skolan. Återkommande värdegrundsarbete i klasserna. Fotbollsråd tillsammans med eleverna. Matråd som skolans elever från åk 2-5 och Kost och restaurang har tillsammans.

3 Förebyggande arbete på Storvretaskolan: Om en elev behöver stöd diskuterar klasslärare med ansvarig speciallärare och dokumenterar behovet på särskild blankett (blankett för elevärende). Ansvarig speciallärare/specialpedagog tar med ärendet och diskuterar det i skolområdets speciallärargrupp. Ansvarig speciallärare för elevhälsoteamet tar vid behov med ärendet dit. Elevhälsoteamet tar upp och diskuterar aktuella ärenden. Där kan rektor besluta att stödbehovet ska utredas ytterligare för de elever som tagits upp i elevhälsoteamet. Därefter kan beslut tas om att åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Vid behov kan rektor besluta om att kalla till elevhälsomöte tillsammans med föräldrar. Elevhälsans ansvar och organisation på skolan Elevhälsoteamet i skolområdet består av: Rektor Outi Määttä, leder elevhälsoteamets möten och är ytterst ansvarig för att utreda behovet av stöd samt se till att stöd ges till elever där behov konstaterats. Skolpsykolog Jeanette Åberg, vars insatser i elevhälsoteamet består av kartläggningar av behov, samtal, konsultationer och handledning till personal. Skolsköterska Maud Björnfot, som arbetar hälsofrämjande genom hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationer. I hälsosamtalet ges eleven möjlighet att prata om hälsa, matvanor, fysisk aktivitet, sömn, skolarbete och trivsel i skolan. Skolläkaren Louise Diös, besöker skolan en gång/månad och möter då elever och föräldrar på skolan. Specialpedagoger, Birgitta Johansson och Eva-Lena Wallmark. De ansvarar för kommunikationen mellan klasslärare eller annan personal som uppmärksammat en elevs behov av ytterligare stöd för att nå målen. Deras insatser kan bestå av pedagogiska kartläggningar, analyser, handledning till personal och åtgärder för elever. Vid behov konsulteras kurator Birgitta Rylander, som bl.a. finns med vid övergången för våra elever i åk 5 som ska till Ärentunaskolan. Elevhälsoteamet har bestämda mötestider varannan tisdag kl Mötet leds av rektor och minnesanteckningar förs vid mötena. Strukturen är återkommande och mötena inleds med en uppföljning av tidigare insatser, genomgång av inkomna ärenden och planering av det fortsatta arbetet. Vidare sker en uppföljning av det främjande arbetet på skolan och planeras nya insatser för detta arbete.

4 Exempel på ärenden som behandlas i elevhälsoteamet: Elever med mycket stor frånvaro Stödundervisning Byte av klass/skola Remiss för extern bedömning t ex till Barn- och ungdomspsykiatrin, barnläkarmottagning eller logoped. Arbetsgång vid elevhälsoärenden Genom att pedagoger lämnar en skriftlig anmälan om stödbehov för elev får elevhälsan underlag för sina ärenden. Dessförinnan har klassläraren/pedagogen haft samtal med specialpedagogen eller i arbetslaget om elevens situation och kartlagt hur hjälpbehovet ser ut. Till ett elevhälsomöte med vårdnadshavare kallar rektor och med på mötet är vårdnadshavare, klasslärare, specialpedagog, ev skolsköterska eller psykolog. Vid varje möte skrivs anteckningar som sedan förs in i Asynja. Dokumentation Vid varje möte med elevhälsoteamet skrivs anteckningar av någon av deltagarna. Dessa ligger sedan till grund för uppföljningen på nästkommande möte. Anteckningar från elevhälsomöten med föräldrar görs av rektor eller av någon av de andra i elevhälsoteamet. Dessa förs in i Asynja. Skolsköterskans och psykologens dokumentation av sina kontakter med elever och vårdnadshavare samt specialpedagogens anteckningar och dokumentation för åtgärdsprogram skrivs in i Asynja. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 1. Elevens behov Den första delen ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. 2. Åtgärder för att nå målen Den andra delen ska ange de konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det bör även framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna.

5 3. Följa upp och utvärdera För att eleven ska få det stöd som hon eller han behöver för att nå kunskapsmålen måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Av den tredje delen av åtgärdsprogrammet ska det därför framgå hur man ska följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ska göra det. Vårdnadshavarna kan överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att regelbundet följa upp arbetet i elevhälsoteamet för att hitta de bästa sätten att skapa en positiv lärandesituation för eleverna. Fortbildning av personal angående barn med särskilda behov är viktig. Elevhälsoteamet ska hitta och tillhandahålla det som erbjuds av Barnhabiliteringen och Konsultativt stöd i Uppsala kommun till personal på skolan. Elevhälsans mål för läsåret Vårt mål är att ytterligare fördjupa det hälsofrämjande arbetet genom att tydligare samarbeta med trygghetsgruppen på skolan samt öka beredskapen och förståelsen i klasserna för lösningar som sker i ett tidigt stadium i stödhierarkin. Dokument som kompletterar elevhälsoplanen Elevhälsan Stöd till elever