Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

Transkript

1 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post:

2 2 (14) Innehållsförteckning 1. Målsättning för elever i behov av särskilt stöd Organisation för elever i behov av särskilt stöd EHT Elevhälsoteam Förskoleklass, fritidshem och skola Förskolan Anmälan, utredning och beslut om särskilt stöd Förskoleklass, fritidshem och skola Åtgärdsprogram Förskoleklass, fritidshem och skola Förskola Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Anpassad Studiegång Överklagande Barnkonferens Förskolan Centrala Elevhälsan Skolläkare Sjukgymnast PPR (Pedagogiskt och Psykologiskt Resursteam) Skolresursen Övrigt Skolan Förskolan Uppföljning Systematiskt kvalitetsarbete, särskilt stöd Tillgänglighet och revidering Bilagor Blankett 1, Handlingsplan för Förskolan Blankett 2, Anmälan om utredning av särskilt stöd Blankett 3, Elevhälsoteamets sida Blankett 4, Beslut om ÅP Blankett 5, Beslut om att INTE utarb. ÅP Blankett 6, Beslut om att avsluta ÅP Blankett 7, Åtgärdsprogramsunderlag Blankett 8, Uppföljning av ÅP Blankett 9, Beslut om anpassad studiegång Blankett 10, Beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning

3 3 (14) Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (skollagen kap 1 & 3). De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (skollagen kap 3). En del elever är i behov av ytterligare stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. 1. Två former av stödinsatser Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassning gäller för alla elever i förskoleklass, skola och fritidshem. Särskilt stöd Särskilt stöd handlar till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för alla elever i förskoleklass, skola och fritidshem. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. 1.1 Lagstiftning Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling, Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Stödinsatser Förskolan Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns

4 4 (14) vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. (skollagen Kap 8 9) Stöd i form av extra anpassningar i förskoleklass, fritidshem och skola Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer. Lag (2014:456). Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). Förkortningar SYV - Studie- och yrkesvägledare BUN - Barn- och utbildningsförvaltningen ÅP - Åtgärdsprogram PPR - Pedagogiskt och Psykologiskt Resursteam OSL - Offentlighets och sekretesslagen APS - Anpassad studiegång EHT - Skolans Elevhälsoteam BUP - Barn och Ungdoms Psykiatrin SOL- Socialtjänstlagen IUP - Individuell studieplan 2. Organisation för barn/elever i behov av stöd 2.1 Förskolan Förskolans pedagoger är i samverkan med specialpedagog eller förskolechef ansvariga för att vid behov samtala om barn som kan vara aktuella för stödinsatser. 2.2 Undervisande lärare Lärare och/eller övrig skolpersonal uppmärksammar tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifierar elevens behov och påbörjar skyndsamt arbetet med anpassningar av lärmiljön, extra anpassningar görs inom ramen för den ordinarie undervisningen utan beslut av rektor. Bedömningen görs med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar och ansvarar för att anmäla till elevhälsoteamet att utreda om särskilt stöd när de extra anpassningarna utvärderats och inte upplevs ge tillräckligt stöd. 2.3 Övrig skolpersonal Alla som arbetar i skolan men inte har direkt ansvar för en klass eller en elevgrupp, till exempel resurslärare, assistenter, vaktmästare, matsalspersonal, städpersonal, skolintendent m.fl.

5 5 (14) 2.4 Mentor/arbetslag Arbetslaget har kontinuerliga samtal om barns/elevers lärande och skolsituation för att stimulera dem så att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Här kan diskussioner föras om hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur lärmiljöer är organiserade för att nå optimala förutsättningar för elevernas utveckling. Specialpedagog deltar regelbundet vid möte med arbetslaget, skolsköterska, kurator och skolpsykolog kan konsulteras eller inbjudas till arbetslaget för råd och stöd. 2.5 Skolans elevhälsoteam Ansvarar för elevhälsan på skolan och till viss del på förskolan. EHT (Elevhälsoteamet) består av rektorer, skolsköterska, skolpsykolog, kurator, SYV (studie och yrkesvägledare) och specialpedagoger. Skolans elevhälsoteam bearbetar de anmälningar som görs, sammanställer, utreder och gör bedömningar innan rektor tar beslut. 2.6 Rektor Har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev. Rektor ansvarar för att elevens behov utreds och att det fattas beslut om särskilt stöd. Rektor kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis till en lärare i arbetslaget. I de obligatoriska skolformerna kan rektor besluta om att en elev ska ingå i en särskild undervisningsgrupp, ha enskild undervisning eller få anpassad studiegång. De besluten kan överklagas och rektor får inte delegera dem till någon annan. 2.7 Centrala Elevhälsan Under samlingsnamnet centrala elevhälsan finns ett antal verksamheter som kan bistå förskolan och skolan såsom, skolläkare, sjukgymnast, PPR (pedagogiskt och psykologiskt resursteam), skolresurs och skoldatortek. 2.8 Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Inget formellt beslut behöver fattas om extra anpassningar. 2.9 Särskilt stöd Särskilt stöd handlar till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller båda delar som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram Anmälan När lärare och övrig skolpersonal utvärderat de extra anpassningar som gjorts och upplever att detta inte ger eleven tillräckligt stöd så anmäls detta till elevhälsoteamet för att rektor ska kunna fatta beslut om att utreda elevens behov av särskilt stöd. Detta anmäls av mentor på särskild blankett där de extra anpassningar som gjorts tydligt framgår Utredning och beslut Rektor ansvarar för att elevens behov utreds och att det fattas beslut kring behov eller inte av Åtgärdsprogram/särskilt stöd, detta beslut skrivs på särskild blankett. Beslut ska också fattas när åtgärdsprogram ska avslutas och eleven inte längre är i behov av

6 6 (14) särskilt stöd Åtgärdsprogram Vid beslut om att Åtgärdsprogram ska upprättas, upprättas detta av den person som rektor utser. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ÅP upprättas. Återkoppling av ÅP sker till EHT på angiven tid Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller APS Beslut gällande APS, särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning fattas av rektor på särskild blankett Logoped/BUP/socialtjänst/annat EHT/rektor kan om utredningen så visar rekommendera vårdnadshavare att söka ytterligare stöd eller fortsatt utredning BUN/socialtjänst/polis EHT gör en bedömning om skolan/rektor ska anmäla ärende/händelser till polis, socialtjänst och/eller BUN. Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast an-mäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, From även Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.(sol 14 kap 1 ) 2.16 Sekretess Stark sekretess, en uppgift får bara lämnas ut om det står klart att det kan ske utan att den enskilde eller dess närstående lider men. Gäller alla uppgifter om barn i förskolan och i förskoleklass, fritidshem och skolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i elevhälsa som avser medicinska, psykologiska, psykosociala eller specialpedagogiska insatser (OSL 25kap.1, 23kap. 2 ) Svag sekretess, en uppgift ska inte lämnas ut om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Gäller i förskoleklass, fritidshem och skolan uppgift om enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt, uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller avskiljande av elev från vidare studier eller uppgift om enskilds identitet, adress och liknande uppgifter om det av särskild anledning kan antas att det skulle leda till men om uppgiften röjs. (OSL 23kap. 2 ) Ingen sekretess, gäller i skolan för elevs studieresultat inklusive elevarbeten, frånvaro, allmänna uppgifter om en elevs sociala utveckling utanför den elevstödjande. Rektors beslut om stöd är inte heller sekretessbelagt. Bara uppgifter kan sekretessbeläggas aldrig handlingar.

7 7 (14) 3. Elevhälsoteam (EHT) För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (Skollagen 2 kap. 25 ) 3.1 Förskolan Omfattas inte av EHT. 3.2 Förskoleklass, fritidshem och skola Den samlade elevhälsans arbete har som syfte att med tillgång till olika kompetenser säkerställa alla elevers rätt till lärande och utveckling. Under läsåret 14/15 är EHT s mål att - arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt utgöra en stödprocess till arbetet med elevernas utveckling mot utbildningens mål, som omfattar både kunskaper och värden. - elevhälsan ska präglas av ett elevperspektiv, liksom av en väl utvecklad samverkan mellan de ingående professionerna. Skolans elevhälsoteam består av rektor, specialpedagoger, SYV (studie och yrkesvägledare), skolsköterska, kurator, och skolpsykolog. Dokumentation av teamets möten sker kontinuerligt, minnesanteckningar skrivs och förvaras i arkivet. Elevhälsoteamet arbetar med att behandla inkomna ärenden och tillsammans med skolans pedagoger utreda och skapa underlag för rektors beslut. Elevhälsoteamet arbetar även konsultativt med råd och stöd samt med förebyggande elevhälsa utifrån olika professioner. EHT möten för grundskolan hålls jämna onsdagar Specialpedagog förbereder dagordningen, samordnar inkomna ärenden och leder och organiserar mötet. Alla bidrar med underlag som lämnas skickas till specialpedagog innan mötet. 4. Extra anpassningar samt anmälan, utredning och beslut om särskilt stöd 4.1 Förskola Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. (Skollagen kap 8 9)

8 8 (14) Pedagogen är ansvarig för barnen i sin grupp. Vid behov, ska pedagogen upprätta en handlingsplan. Föräldrar ska ges möjlighet att delta. Till hjälp vid upprättandet kan också finnas specialpedagog. Blankett Förskoleklass, fritidshem och skola Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås. - I förskoleklass utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den obligatoriska skolformen. - I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del. - I årskurs 1-9 i grundskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3, 6 eller 9. Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller de kunskapskraven som minst ska uppnås ska eleven i första hand ges stöd i form av extra anpassningar i sin lärmiljö. Dessa anpassningar görs skyndsamt av lärare eller övrig skolpersonal. Information om extra anpassningar och elevens utveckling i förhållande till dessa följs upp och dokumenteras i elevens IUP eller elevdokumentation av berörd lärare för att elevens utveckling ska kunna följas av nya lärare. Det behövs inte ett formellt rektorsbeslut för extra anpassningar. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder utöver att de extra anpassningarna intensifieras och anpassats ytterligare. Är stödinsatsen som gjorts trots detta inte tillräcklig ska behovet föras vidare till rektorn. Skyldigheten att uppmärksamma rektor via en skriftlig anmälan till EHT kan gälla lärare, övrig skolpersonal eller personal inom elevhälsan. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. Behovet kan också komma fram vid utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare eller genom uppgifter från andra utanför skolan till exempel socialtjänsten. Även eleven eller elevens vårdnadshavare har rätt att väcka frågan om att elevens behov av särskilt stöd ska utredas. Anmälan om att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation trots extra anpassningar anmäls på särskild blankett av den eller de som uppmärksammar stödbehovet. (blankett 2) Blanketten lämnas till någon av specialpedagogerna inför EHT möte. Anmälaren deltar i elevhälsoteamets möte när anmälan behandlas. Rektor beslutar om ärendets gång samt hur och när återkoppling ska ske. Det är viktigt att ha i åtanke att även om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos är inte detta tillräckligt för bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall vilket. För en elev med en sådan diagnos kan det, i likhet med en elev utan diagnos, räcka med att det finns till exempel fasta rutiner, struktur och kontinuitet för att tillgodose elevens behov av stöd. En diagnos innebär alltså inte per automatik att en elev behöver särskilt stöd, och den får inte vara ett villkor för att få särskilt stöd. Skolan kan inte heller avvakta med att sätta in särskilt stöd, med hänvisning till att en kompletterande extern utredning ska göras. Det är viktigt att understryka att skolans uppdrag alltid är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt att skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oberoende av om eleven har en diagnos eller inte.

9 9 (14) I skollagen finns en bestämmelse, den så kallade Undantagsbestämmelsen, som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygsättning om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen inte heller är det meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Hur bestämmelsen ska användas tolkas och bestämms lokalt av den myndighetsutövande läraren i samråd med rektor. Specialpedagog eller annan specialist kan tillfrågas. Efter anmälan ska utredning genomföras skyndsamt av den eller de som rektor utser. I visa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan den i andra fall måste vara mer omfattande och tidskrävande. Blankett 3Utredningen grundar sig i anmälan och genomförs utifrån de uppgifter som finns där. Under utredningen ska man samråda med elevhälsan (EHT eller centralt) om det inte är uppenbart obehövligt. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten. I utredningen ska elevens synpunkter inhämtas. Utredningen ska genomföras med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa (skollagen 1kap 10 ) Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska rektorn besluta om att skolan upprättar ett åtgärdsprogram. Datum för återkoppling till EHT bestäms samtidigt (blankett 4, 7) Visar utredningen att eleven inte behöver något särskilt stöd ska rektor besluta om att inte upprätta åtgärdsprogram (blankett 5). Beslut kan också tas att åtgärdsprogram ska avslutas. (blankett 6) Utredningen kan också visa ett fortsatt behov av utredning. Rektor tar då beslut om hur den inledande utredningen bör kompletteras (blankett 3) 4.3 Rutiner för ärendegång 1. Anmälan lämnas till specialpedagog 2. Anmälan behandlas i EHT, personal som anmäler bjuds in att delta på lämpligt datum. 3. Efter inledande utredning görs en samlad analys i EHT inför beslut. 4. Beslut om fortsatt utredning och/eller beslut om upprättande av ÅP eller inte. 5. Beslut delges den som anmält av den i EHT som är ansvarig i ärendet. 6. Beslut skrivs av specialpedagog (rektor skriver under), beslutet diarieförs och kopieras. 7. Original sätts i elevens akt i arkivet. 8. En kopia överlämnas skyndsamt till vårdnadshavare av mentor. Datum för detta antecknas noga. 9. En kopia behåller mentor för vidare arbete med ÅP och uppföljning i EHT. 10. En kopia sätts av specialpedagog i beslutspärmen. 11. Vid beslut om ÅP är mentor ansvarig för att det skrivs, undervisande lärare är fullt ut ansvariga för att ett skriftligt underlag lämnas till mentor inför upprättande av ÅP. 12. Beslut och/eller innehåll i ÅP kan överklagas inom tre veckor från att vårdnadshavare/elev får detta.

10 10 (14) 5. Handlingsplan och Åtgärdsprogram 5.1 Förskolan Handlingsplan för förskolan ska skrivas ska av den pedagog/arbetslag som ansvarar för barnet. Handlingsplanen ska skrivas utifrån fyra delar, - Syfte med insatserna - Kartläggning och observation - Analys - Planerade insatser utifrån individ, grupp och organisation Förskolans specialpedagog kan konsulteras. Vårdnadshavare ska erbjudas att delta. Originalet stannar på förskolan och förvaras i låst skåp. Vårdnadshavare och specialpedagog får en kopia. Vid övergång till skolan medföljer handlingsplan med vårdnadshavares samtycke. Bilaga Förskoleklass, fritidshem och skola För all skolverksamhet förutom förskola och vuxenutbildning gäller; Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (Skollagen 3 kap 9 Lag, 2014:456). För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (skollagen 3kap 10 ) Syftet med åtgärdsprogram är att säkerställa elevens rätt till stödåtgärder. Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela lärmiljön för eleven i syfte att kunskapsmålen ska nås. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, och grunda sig i den utredning som är gjord, alla möjligheter som finns i elevens omgivning ska beaktas. Vid behov bör samråd ske med till exempel personal från elevhälsan. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att elevens synpunkter inhämtas och beaktas när programmet tas fram. Hänsyn ska tas till bestämmelsen om barnets bästa (Skollagen1.kap 10 ) Åtgärdsprogrammet ska omfatta hela elevens skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder för vistelsen där. Genom uppföljning och utvärdering kan programmet användas för att bedöma elevens framsteg och framtida behov av stöd/åp. Rektor kan delegera uppgiften att besluta om åtgärdsprogram till någon annan till exempel en lärare i arbetslaget. Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut som ska dateras och undertecknas av beslutsfattaren. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas, åtgärdsprogrammet skrivs på särskild blankett.

11 11 (14) Åtgärdsprogrammet ska innehålla tre delar, 1. Elevens behov Den första delen ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. 2. Åtgärder för att nå målen Den andra delen ska ange de konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta hela elevens skolsituation. Om eleven vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det bör även framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna. 3. Följa upp och utvärdera För att eleven ska få det stöd som han eller hon behöver för att nå kunskapskraven måste ansvarig pedagog löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. I den tredje delen av åtgärdsprogrammet ska det därför framgå hur och när man ska följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ska göra vad. Uppföljning och utvärdering görs på särskild blankett. Besked om avslut eller nytt beslut om ÅP meddelas EHT skriftligt. 6. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Om det finns särskilda skäl, får ett beslut för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. (skollagen 3kap 9, 11) Beslut på särskild blankett (blankett 10). 7. Anpassad Studiegång Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får den utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. (skollagen 3kap 7, 12 ) beslut på särskild blankett (blankett 9). 9. Överklagande Det går att överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla ett beslut om att skolan ska eller inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd. Även innehållet i ÅP kan överklagas. Datering av beslut, ÅP samt när dessa överlämnas är därför viktiga, se rutiner för överklagande nedan. Beslutet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av elevens vårdnadshavare samt av elever som fyllt 16 år. Överklagandet ska vara skriftligt och ha inkommit till Ängelholms kommun senast tre veckor efter att Ni fått ta del av beslutet. Skrivelsen med överklagande skall undertecknas av klaganden eller dennes ombud och innehålla; 1. den klagandes namn, personnummer, postadress och telefonnummer. 2. Vilket beslut som överklagas 3. De skäl varför den klagande anser beslutet vara oriktigt

12 12 (14) 4. Den ändring som den klagande vill få till stånd och skälen för det. Överklagan ska skickas till; Ängelholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Östra vägen Ängelholm 10. Lärande samtal 10.1 Förskolan Lärande samtal hålls 2 gånger per termin utifrån verksamhetsdilemma där individerna avidentifieras, struktur för lärande samtal följs. Där deltar förskolechef, rektorsområdets specialpedagog, personal från berörd förskoleavdelning. Specialpedagog och psykolog från PPR (Pedagogiskt och psykologiskt resursteam) bjuds in. Barnkonferensen är till för att tidigt uppmärksamma de barn som är i behov av särskilt stöd och tillsammans finna lösningar som kan vara till hjälp för barnets fortsatta utveckling. 11. Centrala Elevhälsan Under samlingsnamnet Centrala Elevhälsan finns ett antal verksamheter som kan bistå förskolan och skolan såsom, skolläkare, sjukgymnast, PPR, skolresurs och skoldatortek Skolläkare Skolläkaren nås via skolsköterskan Sjukgymnast Sjukgymnast kan användas för konsultation eller handledning PPR (Pedagogiskt och Psykologiskt Resursteam) I kommunen finns ett Pedagogiskt och Psykologiskt Resursteam som erbjuder tjänster som förskolan och skolan har möjlighet att använda sig av. Psykologisk handledning, konsultation och utredning Pedagogisk handledning och konsultation Läs och skrivutredning Fortbildning Logopedhandledning för pedagoger. Uppdrag till PPR görs via skolans elevhälsoteam eller rektor Skolresursen Skolresursen omfattar grundskola F-9 uppdelat på två resursskolor, Bumerangen 1-6 på Magnarps skola och 6-9 i Skillinge. Elever med skolgång där har sin klassplacering kvar i respektive RO Skoldatateket I samarbete med Skoldatateket kan man få prova ut olika kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska program. Kontakt med skoldatorteket sker i samarbete med EHT.

13 13 (14) 12. Övrigt 12.1 Förskolan Specialpedagog används i arbetslaget eller enskilt för konsultation eller handledning, pedagogiska utredningar, föräldrasamtal eller andra specialpedagogiska insatser. BHV (barnhälsovården) ansvarar för barnens fysiska och psykiska hälsa Skolan Specialpedagog används i arbetslaget eller enskilt för konsultation eller handledning, pedagogiska utredningar, föräldrasamtal eller andra specialpedagogiska insatser. Skolsköterskan, kurator och SYV konsulteras av arbetslagen vid behov. 13. Dokumentation 13.1 Handlingsplan Handlingsplaner skrivs av förskolans pedagoger, originalet förvaras inlåst på förskolan, kopia lämnas till vårdnadshavare Extra anpassningar Extra anpassningar dokumenteras av undervisande lärare och/eller övrig personal, sammanställs av mentor och förvaras i elevens akt med kopior hos den personal som behöver dessa Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram skrivs efter beslut av rektor i EHT, av mentor utifrån aktuella underlag från berörd/a lärare. ÅP ska undertecknas av rektor, därefter diarieföras, arkiveras och sättas i elevens akt av specialpedagog. Kopia lämnas till vårdnadshavare av mentor som också vidarebefordrar information eller kopia till berörda lärare/arbetslag. 14. Tillgänglighet och revidering Specialpedagogerna ansvarar för att handlingsplanen för barn/elevhälsoarbete finns tillgänglig för alla på fronter, (All personal, Handlingsplaner) samt att den gås igenom under kompetensutvecklingsdagarna i oktober Planen utvärderas och revideras juni 15. Elevhälsoteamet ansvarar.

14 14 (14)