Tiga eller tala? Förskolans och skolans sekretess

Transkript

1 Barn- och ungdomsförvaltningen Tiga eller tala? Förskolans och skolans sekretess Förutom den sekretess var och en omfattas av i sin yrkesroll gäller dessutom sekretesslagens bestämmelser för förskola och skola för all personal inom Barn- och ungdomsnämnden. Några begrepp i lagstiftningen Myndighet, inom kommunen utgör varje nämnd en myndighet. Kommunens förskoleverksamhet, förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg hör alltid till någon nämnd och ingår därför i en myndighet, oavsett hur verksamheten är organiserad. Sekretess betyder förbud att röja uppgifter och är en inskränkning i offentlighetsprincipen. Sekretesslagen gäller för myndighet, inte för den privata sektorn. Sekretess gäller gentemot enskilda och andra myndigheter men också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. Sekretesslagen kan inte förändras genom lokala regleringar. Det finns olika grader av sekretess med tre huvudlinjer. 1. Absolut sekretess, som gäller t ex personal en myndighets telefonväxel. 2. Stark sekretess, gäller inom förskoleverksamhet, skolhälsovården samt uppgifter hos kurator och psykolog i skolan 3. Mindre stark sekretess, gäller i förskoleklass, skola och fritidshem En menbedömning innebär att man bedömer hur den enskilde skulle uppleva det som en uppgift om hans personliga förhållande lämnades ut. Generalklausulen kan träda in om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Den kan inte tillämpas av skolhälsovårdens personal men däremot av förskoleverksamhetens, förskoleklassens och skolans personal. Den gäller bara mellan myndigheter. För vem och hur gäller sekretessen Sekretess i förskoleverksamhet Personal inom förskoleverksamheten omfattas av den sekretess (stark) som regleras i 7 kap 38 sekretesslagen oavsett vilken nämnd personalen tillhör. Även de förtroendevalda i ansvariga nämnder omfattas. Bestämmelsen lyder: Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Stark sekretess gäller före barns och föräldrars personliga förhållanden. Den personal som avses i bestämmelsen är de som arbetar i förskolor och öppna förskolor. Även familjedaghem omfattas av sekretess i förskoleverksamheten. Det är ock endast dagbarnvårdaren själv och inte resten av familjen

2 som omfattas. Det är därför viktigt att man uppmärksammar sekretessfrågorna under anställningsförfarandet. Sekretess i förskoleklass och skola Sekretessen för skolan regleras i 7 kap 9. Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolor och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologiska undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om de kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som har nämnts. Förskollärare, lärare, fritidspedagoger och annan personal (med undantag av kuratorer, psykologer och skolhälsovård) Sekretessen för dessa personalgrupper regleras alltså i 7 kap 9 andra stycket. Dessa personalgrupper har den mindre starka sekretessen. Utvecklingssamtal, åtgärdsprogram Utvecklingssamtal, innebär att lärare tillsammans med eleven och föräldern diskuterar elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och hur eleven bäst kan stödjas. Ibland kommer man överens om olika åtaganden för eleven, läraren eller föräldern, som skall uppfyllas inom en viss tid. Det är inte ovanligt att sådana överenskommelser fästs på papper. Om så sker bedömer vi att den blir en allmän handling, som kan innehålla hemliga uppgifter. Åtgärdsprogram, rektor ansvarar för att åtgärdsprogram utarbetas för eleven som behöver särskilda stödåtgärder har förtydligats i grundskoleförordningen (5 kap 1 ) och i Lpo 94. Sådana åtgärdsprogram kan innehålla sekretessbelagda uppgifter, och man måste då behandla handlingarna därefter t ex tänka på hur de förvaras. Skolpsykolog och skolkurator Skolpsykolog och skolkurtorns sekretess regleras i 7 kap 9 första stycket. De ha samma starka sekretess som socialsekreterare och personal inom förskolan och skolhälsovården. Psykolog och kurator i skolan har ingen sekretess gentemot rektor, som är arbetsledare och inte heller gentemot lärare, eftersom de anses har samma verksamhetsområde. Givetvis är det endast direkt berörda lärare, t ex klassläraren man bör diskutera ärendet med. Sekretess i skolhälsovård Skolhälsovården omfattar elever inskrivna i skolan. Även barn i förskoleklass kan omfattas om kommuner och landsting kommer överens om detta. Skolläkares och skolsköterskas sekretess regleras i 7 kap 1 Sekretess gäller för uppgift om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon annan honom närstående lider men.

3 Stark sekretess gäller för barns och föräldrars hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Som tidigare nämnts är skolhälsovården en självständig verksamhetsgren i förhållande till övrig verksamhet i förskoleklassen och i skolan. Uppgifter kan därför inte utan samtycker eller menbedömning lämnas till skolkurator, rektor eller förskollärare. För samarbete mellan hälsovården och socialtjänsten finns en specialbestämmelse i 14 kap. 2 sjunde stycket sekretesslagen. Journaler Barnavårdscentralens journal skall inte automatiskt överlämnas till skolhälsovården. Det måste i stället i varje enskilt fall om inte samtycke finns prövas om det kan ske utan att de berörda lider men. Samma gäller för skolhälsovårdens journaler, när barnet flyttar till en skola under annan nämnd eller i annan kommun. Sekretess i skolbarnsomsorgen Skolbarnsomsorgen är reglerad i samma bestämmelse som skolsekretessen (7 kap 9 sjunde stycket) och har följande lydelse. Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift som enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Mellan förskoleklass, skolan och skolbarnsomsorg råder inte sekretess. Sekretess för kanslipersonal Merparten av de uppgifter som kanslipersonalen hanterar ingår i allmänna handlingar som är offentliga. När de kommer i kontakt med sekretessbelagda uppgifter blir kanslipersonalen underkastad den sekretess om gäller för uppgiften. En elevjournal från skolhälsovården skall då hanteras enligt skolhälsovårdens sekretess medan en ansökan om plats i förskolan på grund av ett barns behov av särskild stöd hanteras enligt den starka sekretessen inom förskoleverksamheten. Sekretess för elevers namn- och adressuppgifter Bestämmelsen har tillkommit för att skydda elever och deras vårdnadshavare som riskerar personförföljelse. Bestämmelsen i 7 kap 9 tredje stycket har följande lydelse: Sekretess gäller på samma område i annat fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare som riskerar personförföljelse kan genom bestämmelsen får sitt namn och adressuppgift skyddad i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Sekretessen gäller också hos skolstyrelse eller motsvarande nämnd samt hos den centrala skolförvaltningen. I förskoleverksamheten gäller samma skydd vilket följer av bestämmelsen i 7 kap sekrl. Sekretesskyddet omfattar såväl adressuppgifter som vårdnadshavaren själv lämnar till förskoleklassen och skolan som sekretessmarkerade namn- och adressuppgifter som överförts till kommunen från folkbokföringen.

4 I skolans datoriserade elevregister bör elever som har sekretesskydd inte finns där. Samma sak gäller beträffande klasslistor och skolkataloger. Samverkan och integration mellan förskoleverksamhet, förskoleklass, skola och fritidshem I den utveckling som pågår kring samverkan och integration övergår de flesta barnen från förskoleverksamheten till förskoleklass. Det förekommer också att sexåringar övergår direkt från förskoleverksamheten till skolan/skolbarnomsorgen. Rättsläget är osäkert beträffande sekretessen mellan förskoleverksamheten och de verksamheter som omfattas av skolsekretessen d v s förskoleklass, skola och skolbarnomsorg. I avvaktan på domstolspraxis är vår bedömning att sekretess råder mellan förskoleverksamheten och förskoleklassen, skolan/skolbarnsomsorgen. Sekretess råder därför mellan den personal som arbetar med barn i förskoleverksamheten gentemot personal i förskoleklass, skola och fritidshem. När man behöver lämna över uppgifter om enskilds personliga förhållanden från förskoleverksamheten till förskoleklass, skola eller fritidshem måsta man göra en menbedömning. Finner man att men skulle uppstå kan utlämnande ske med samtycke från barnets vårdnadshavare. Om samtycker inte lämnas kan generalklausulen bli tillämplig. Även i den ansvariga nämnden råder samma förhållanden. Det innebär att de förtroendevalda måste hålla isär uppgifter om barns personliga förhållanden mellan förskoleverksamhet och förskoleklass/skola och skolbarnsomsorg. Anmälningsskyldighet Ett exempel på en bestämmelse där den myndighet är skyldig att lämna uppgifter till en annan är bestämmelserna om anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i 71 och fjärde styckena socialtjänstlagen. Bestämmelsen lyder Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedrivna enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i ställer vad som sägs i tredje stycket. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara till betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa. Det betyder alltså att skolan själv inte skall utreda om barnet behöver hjälp eller skydd. Det är socialtjänstens sak att utreda om det föreligger förhållanden som göra att socialnämnden skall ingripa. Anmälningsskyldigheten gäller således var och en personligen. Det finns dock inget som hindrar att man har en rutin, som innebär att den som misstänker att ett barn far illa talar med sin arbetsledare eller elevvårdande personal innan anmälan görs. Anmälningsplikten gäller inte elever som fyllt 18 år. Generalklausulen gör det dock möjligt för skolan att såväl anmäla som lämna uppgifter om att en elev far illa till socialnämnden.

5 Uppgiftsskyldighet Genom bestämmelsen i 14:1 socialtjänstlagen har samma personer som har anmälningsplikt också uppgiftsskyldighet till socialnämnden. Skyldigheten gäller både när de gjort en anmälan och när socialnämnden begär uppgifter om ett barn för en utredning om barnets behov av skydd. Det är den myndighet som skall ha uppgifterna som avgör behovet av dem. Skolan eller en annan myndighet som har anmälnings- och uppgiftsskyldighet kan inte vägra lämna uppgifter. Motiveringen att de inte har tillkommit eller tagits fram för den aktuella utredningen är alltså inte hållbar. Sekretessen kan brytas i bl a följande fall: Man för samtycke från den enskilde Man gör en menbedömning och finner att det inte kommer att innebära men för den enskilde. Man tillämpar generalklausulen Man har skyldighet enligt lag att lämna ut uppgifter t ex anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 71 i socialtjänstlagen Man för lämna ut uppgifter om det är nödvändigt för att man skall kunna fullgöra den egna verksamheten. Man får lämna över uppgifter mellan socialtjänst och skolhälsovård eller mellan skolhälsovård och barnpsykiatrisk klinik för att ett barn skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Man får polisanmäla i vissa fall. Undertecknad har emottagit ett exemplar av ovanstående information om sekretessbestämmelserna enl. gällande lag inom Barn- och ungdomsnämnden och har tagit del av innehållet i informationen vilket härmed erkännes. Haparanda den...