Riktlinjer. vid elevvårdsarbete. i Robertsfors Kommun

Transkript

1 Riktlinjer vid elevvårdsarbete i Robertsfors Kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Styrdokument... 4 Skollagen 2010: Skolförordningen 2011: Gymnasieförordningen 2010: Läroplan för förskolan... 4 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet... 4 Läroplan för grundsärskolan och träningsskolan... 4 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan Gymnasiesärskolan... 5 Arbetsgång vid elevvårdsarbete... 5 Definitioner/ansvar... 6 Elever i behov av särskilt stöd... 6 Förskolechef/rektor... 6 Personal i förskola och annan pedagogisk verksamhet... 6 Lärare/pedagoger/övrig personal... 7 Specialpedagog/speciallärare... 7 Resurs/assistent... 8 Barnavårdscentralen... 8 Elevhälsan... 8 Kurator... 8 Skolsköterska/skolläkare... 8 IFO Individ och familjeomsorgen... 9 Barnteam /elevhälsoteam... 9 NPF stödteam... 9 Barngruppskonferens... 9 Klasskonferens... 9 Barnkonferens/elevkonferens Dokumentation Utvecklingssamtal/Individuell utvecklingsplan Stöd/extra stöd Åtgärdsprogram Anpassad studiegång Skriftlig bedömning Modersmålsundervisning Kartläggningar/utredningar Tal och språk Nationella prov/screening/diagnoser Pedagogisk utredning Skolsocial utredning Illinois Test of Psykolinguistic Abilities utredningar (ITPA) Test of Visual Perceptual Skills 3 (TVPS-3) Läs- och skrivutredning Logopedutredningar Psykologutredningar Överlämnandekonferenser Särskoleinskrivning Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet m.m Sekretessreglernas uppbyggnad Menbedömning Generalklausulen Källförteckning... 18

3 Bilagor 1. F-Samba,elevkontakter 2. Rutiner vid elevvårdsarbete, elevkontakter 3. Elevhälsoteam, protokoll 4. NPF stödteam, ansökan 5. Barngruppskonferens/klasskonferens, inför, protokoll 6. Barnkonferens/elevkonferens, protokoll 7. Översikt över arbete med elever i behov av särskilt stöd, bilagor 8. Skriftlig bedömning, grundskola, grundsärskola 9. Screeningar/diagnoser 10. ITPA, ansökan 11. TVPS-3, ansökan 12. Läs- och skrivutredning, ansökan 13. Rutiner för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 14. Överlämnandekonferenser, bilagor

4 Inledning Inom Robertsfors kommuns förskola eller annan pedagogisk verksamhet (familjedaghem), skolbarnomsorg och skola finns ett stort antal barn och elever som någon gång kommer att behöva särskilt stöd under en kortare eller längre period. Det är viktigt att det finns en röd tråd som löper genom hela verksamheten och gör dessa insatser mer effektiva, så att eleven får rätt stöd i rätt tid. Forskningen har visat att tidiga insatser är oerhört viktiga för att nå bra resultat. Förutom föräldrarnas och pedagogernas observationer är diagnoser och screeningar ett bra sätt att få reda på vilka insatser som behöver genomföras. När man kommit fram till vad som behöver åtgärdas är föräldrasamverkan av stor betydelse för att nå det/de mål man satt upp och för ett fortsatt samarbete med logopeder, psykologer, socialtjänsten, barnhabiliteringen och barnhälsovården m.m. Alla barn och ungdomar vill utvecklas, vilket vi inom förskola eller annan pedagogisk verksamhet, skolbarnomsorg och skola ska hjälpa dem med. I denna utveckling är föräldrarna en resurs som vi ska ta tillvara. Mål och syfte Att utarbeta strategier för hur vi tillsammans kan arbeta för att fånga upp och tillvarata elevers rättighet till utveckling och lärande, anpassat till deras speciella förutsättning och behov. Elev omfattar allt från ettåringen som vistas i en förskola eller annan pedagogisk verksamhet till en vuxenstuderande. Att inom kommunen ha gemensamma rutiner som kan underlätta att identifiera elev i behov av stöd. Att samverka och samordna insatserna och utgå från ett helhetsperspektiv kring elev i behov av särskilt stöd. 3

5 Styrdokument Elever i behov av särskilt stöd är prioriterade i förskolans eller annan pedagogisk verksamhets, förskoleklassens, fritidshemmens, grundskolans, grundsärskolans/ träningsskolans, gymnasieskolans och gymnasiesärskolans styrdokument. Skollagen 2010:800 1 kap 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. 3 kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 3 kap 6-12 Allmänt om särskilt stöd. 8 kap 9 Särskilt stöd i förskolan. Skolförordningen 2011:185 5 kap 3-5 Särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna Gymnasieförordningen 2010: kap Särskilt stöd i gymnasieskolan 13 kap 28 Särskilt stöd i gymnasiesärskolan Läroplan för förskolan Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. (Lpfö98 s 9) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. (Lpo11 s 13) Alla som arbetar i skolan ska: - Uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lpo11 s14) Läroplan för grundsärskolan och träningsskolan Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. (Lpg11 s 13) Alla som arbetar i skolan ska: - Uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lpg11 s 16) 4

6 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. (s 6) Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och så lång det är möjligt motsvarar utbildning i gymnasieskolan. (Skollagen 18 kap 2 ) Arbetsgång vid elevvårdsarbete Förskolan eller annan pedagogisk verksamhet använder dokumentet F-SAMBA (Bilaga 1) F-klass gymnasieskola använder dokumentet Rutiner vid elevvårdsarbete (Bilaga 2) Översikt över arbete med elever i behov av särskilt stöd. (Bilaga 7) 5

7 Definitioner/ansvar Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd syftar inte på någon bestämd och avgränsad grupp elever med specifika egenskaper utan anger snarare att vissa elever tillfälligt eller varaktigt kan ha behov av mer stöd än andra, t.ex elever som inte når målen i grundskolan. Elev i problem kan inte förstås bara som en egenskap hos eleven utan måste ses i relation till omgivningen bemötande och den miljö eleven vistas i. Elever med funktionshinder av olika svårighetsgrad t.ex. rörelsehinder, utvecklingsstörning, hörsel- eller synskador, allergi är en förhållandevis liten del av samtliga elever i behov av särskilt stöd. En betydligt större grupp utgörs av de elever som har diffusa och svårtolkade problem. Det kan gälla elever med olika typer av lättare funktionsnedsättningar och utvecklingsavvikelser, exempelvis koncentrationssvårigheter och motoriskt-perceptuella svårigheter. Det kan också gälla elever som har problem med språkutvecklingen, talsvårigheter eller inlärningssvårigheter, elever med känslomässiga och/eller psykosociala svårigheter samt elever som far illa på annat sätt. Förskolechef/rektor Förskolechef/rektor ansvarar för att genomföra en utredning när det finns anmälan om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall ett sådant stöd ges. Förskolechef/rektor ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt Skollagen 3 kap 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 3 kap 12 får rektor inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt skollagen 3 kap 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska förskolechef/rektor eller den som förskolechef/rektor överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Denna kan beskrivas i fem steg: - att uppmärksamma - att utreda - att dokumentera - att åtgärda (och följa upp) - att utvärdera Den angivna arbetsprocessen skall kontinuerligt dokumenteras av förskolechef/rektor eller av förskolechef/rektor utsedd person. Personal i förskola och annan pedagogisk verksamhet Ska: - tidigt identifiera elev i behov av stöd och förebygga att elever får svårigheter - samarbeta och erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande samt särskilt uppmärksamma och hjälpa de elever som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling - se till att varje elev får sina behov respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde - se till att arbetet i elevgruppen genomförs så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga 6

8 - ge stöd och stimulans i elevens sociala-, motoriska-, språk- och kommunikationsutveckling, samt natur- och matematikutveckling - ge stimulans och särskilt stöd till de elever som befinner sig i svårigheter av något slag (Lpfö98 s 8-11) - genomföra pedagogiska och motoriska kartläggningar med specialpedagog vid behov - samverka med vårdnadshavare Lärare/pedagoger/övrig personal Ska: - uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande - samverkan med vårdnadshavare - ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande - stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan - stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter - samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett eget ansvar (Lpo11 s 14) - genomföra pedagogiska kartläggningar tillsammans med specialpedagog vid behov - upprätta och utvärdera åtgärdsprogram Specialpedagog/speciallärare Ansvarar för att: - handleda och stödja enskilda elever - ge pedagogisk handledning till personal, föräldrar och andra berörda - ge stödundervisning så att eleven, utifrån sina förutsättningar, når så långt som möjligt i alla skolämnen eller om eleven av annat skäl behöver särskilt stöd - genomföra pedagogiska och kognitiva utredningar tillsammans med pedagogisk personal - genomföra bedömningar och analyser av behov och fortsatt arbete kring elev - ge tips och idéer samt i viss mån tillrättalägga arbetsmaterial och den pedagogiska läromiljön - medverka/handleda i upprättande av åtgärdsprogram, pedagogiska utredningar, individuella handlingsplaner och utvärderingar - samverka med förskolans/skolans ledning - samverka med vårdnadshavare - medverka i elevhälsoteam, klasskonferenser och elevkonferenser - delta i föräldrasamtal vid behov - kontakta externa specialister - handleda assistenter - delta i verksamhetens utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever 7

9 Resurs/assistent Ansvarar för att: - stödja elev/elever utifrån behov och mål i åtgärdsprogrammen - arbeta utifrån för elev/elever speciell arbetsplan/arbetsbeskrivning - arbeta utifrån given pedagogisk handledning - att stimulera elevs/elevers utveckling - samverka med vårdnadshavare Barnavårdscentralen Finns tillänglig för förskolan och annan pedagogisk verksamhet för barn 1-5 år. - arbetet utgår från ett helhetsperspektiv utifrån barnet och familjen - jobbar med förebyggande hälsovård och hälsokontroller/vaccinationer - rådgivning till vårdnadshavare och personal i verksamheterna - samverkar vid F-samban Elevhälsan Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skollagen 2 kap 25 Kurator Ansvarar för att: - med samtalet som redskap arbeta med elevers psykosociala hälsa. Det kan vara exempelvis: stöd- konfliktlösande-, jagstärkande-, kris- eller motivationssamtal - medverka i specialinriktade insatser för enskilda elever, grupper och klasser - delta i elevhälsoteam (EHT) och elevkonferens (EK) - ge rådgivning till elever, föräldrar och personal - genomföra sociala utredningar, särskoleutredning för inskrivning i särskola, mm. - sammanställa utredningarna inför konsultation med BUP, samt ansvarar för att boka konsultationstid och skriva remisser till Barn och ungdomspsykiatrin eller till annan samverkanspartner. - ingå i olika nätverk Skolsköterska/skolläkare Ansvarar för att: - helhetssynen på individen präglar allt arbete inom skolhälsovården - förebyggande hälsovård som hälsokontroller/vaccinationer och enklare sjukvårdsinsatser i förskoleklass, grundskola och gymnasium - delta i grundskolans och gymnasiets elevförebyggande arbete, klasskonferenser elevhälsoteam och vid behov elevkonferenser - rådgivning till elever, vårdnadshavare, personal samt vara en länk mellan olika sjukvårdsinrättningar - bedriva ett förebyggande hälsofrämjande arbete - i samarbete med skolläkare genomföra läkarbesök för vissa elever och medicinska utredningar 8

10 - administrativa uppgifter såsom organisering av hälsobesök och läkarbesök, skriva kallelser till elever, vårdnadshavare mm. IFO Individ och familjeomsorgen Initierar nätverksträffar kring elev och deltar i EK på skolans begäran. Tar emot anmälan vid oro och vid misstanke om att barn far illa. Blankett hämtas på denna sida. Barnteam /elevhälsoteam Inom förskola och annan pedagogisk verksamhet finns ett barnsteam som behandlar olika elevvårdsfrågor. Teamet träffas regelbundet 5-6 ggr/år. I barnteamet ingår förskolechefen specialpedagog, BVC-sköterska, samt en representant från vardera familjecentralen och socialtjänsten. Mötet protokollförs. Inom F-gy ska vid varje skolenhet finnas ett elevteam. Där behandlas olika elevhälsofrågor. Teamet träffas regelbundet på schemalagd tid. I elevhälsoteamet bör det ingå rektor, specialpedagog/lärare, skolsköterska och kurator. Rektor ansvarar för att mötet protokollförs på verksamhetens blankett, samt protokollets förvaring. (Bilaga 3) NPF stödteam För att stärka det pedagogiska arbetet med elever som har NPF svårigheter (neuropsykiatriska funktionshinder) och är i behov av särskilt stöd finns ett stödteam. NPF stödteam har som huvuduppgift att vara bollplank och ge vägledning till pedagoger i kommunen, genom observationer och konsultationer. Ansökan om stöd godkänns av rektor. (Bilaga 4) Barngruppskonferens Förskolechef kallar varje termin berörd personal och specialpedagog till barngruppskonferens. Protokoll förs av förskolechef eller annan av förskolechef utsedd person på verksamhetens blankett. Se bilagor. I barngruppskonferensen ska: - elevgruppens sociala och pedagogiska situation, behov och åtgärder diskuteras - enskilda elevers situation, behov och åtgärder belysas - förskolechef ansvara för att åtgärderna genomförs Förskolechef ansvarar för protokollets förvaring. (Bilaga 5) Klasskonferens Rektor kallar varje termin mentor, berörd/a lärare och elevhälsoteam till klasskonferens. I klasskonferensen ska: - klassens sociala och pedagogiska situation, behov och åtgärder diskuteras - enskilda elevers situation, behov och åtgärder belysas 9

11 - rektor ansvara för att åtgärderna genomförs Protokoll förs av rektor eller annan av rektor utsedd person på verksamhetens blankett. Rektor ansvarar för protokollets förvaring. (Bilaga 5) Barnkonferens/elevkonferens I barnkonferens/elevkonferensen kan ingå: - förskolechef/rektor - företrädare för elevhälsan/specialpedagog i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet - berörd mentor/lärare eller annan berörd personal i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet - vårdnadshavare och i vissa fall berörd elev - förskolechef/rektor beslutar om sammansättningen av BK/EK - förskolechef/rektor eller av förskolechef/rektor utsedd är ordförande - BK/EK ska protokollföras av förskolechef/rektor eller av den rektorn utser Kallelse till BK/EK ska ske av förskolechef/rektor. I protokollet ska ingå datum, närvarande, beskrivning av problemet, beslut samt vilka som ansvarar för att beslutet verkställs. Datum för uppföljning bokas samtidigt med konferensen. Mentor/klasslärare ansvarar för att informera sitt arbetslag och berörd personal inom förskolan eller annan pedagogisk verksamhet om beslut som fattats i BK/EK. BK/EK protokollförs på verksamhetens blankett och rektor ansvarar för protokollets förvaring. (Bilaga 6) Dokumentation Utvecklingssamtal/Individuell utvecklingsplan Arbetslaget i förskolan och annan pedagogisk verksamhet ska föra fortlöpande samtal med föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför verksamheten samt genomföra utvecklingssamtal.( Skollagen 3 kap 4 och 8 kap 11, Lpfö98 2.4) I förskolans läroplan finns inga krav på att upprätta individuella utvecklingsplaner men i Robertsfors kommun är beslut taget om att sådana planer ska upprättas. Förskolläraren ansvarar för utvecklingssamtal. I grundskolan och grundsärskolan ska fortlöpande (minst en gång per termin) läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan - 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och - 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. (Skollagen 3 kap 4 och 10 kap 12-13, Lpo11 2.7, Skollagen 11 kap ) Klasslärare/mentor ansvarar för dokumentets förvaring. Elev och vårdnadshavare ska erbjudas en kopia. Dokumenten ska sparas i Schoolsoft under en elevs hela grundskoletid och vid behov överföras till gymnasieskolan. 10

12 I gymnasiet motsvaras denna lagtext med: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. (Skollagen 15 kap 20 ). Alla elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan. En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, när det är aktuellt, innehålla uppgifter om -vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser som eleven har gjort, -eleven följer ett fullständigt eller utökat program, -vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet, -eleven följer ett individuellt anpassat program, och i så fall vilka kurser som bytts ut, -eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om möjligt vilka kurser som tagits bort, -elevens studier i grundskolans ämnen, och -andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktionsprogram (Gymnasieförordningen 1 kap 7 ) Vid behov av ytterligare information, kontakta Jenningsskolan Stöd/extra stöd Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Särskilt stöd kan även ges i särskild undervisningsgrupp, enskilt eller som anpassad studiegång. För en elev i grundskolan och grundsärskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (Skollagen 3 kap 7, ) Översikt över arbete med elever i behov av särskilt stöd finns utarbetade. (Bilaga 7) Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som är i behov av särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och vårdnadshavaren ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. Innebär beslutet att särskilt stöd ska ges i annan elevgrupp, enskilt eller som anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Visar den utredning som föregår ett åtgärdsprogram att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (Skollagen 3 kap 9 ) Rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram finns utarbetade. (Bilaga 7) Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan och grundsärskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. 11

13 Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall där ha en handledare samt stöd av skolans personal. (Skollagen 3 kap 12, Skolförordningen 5 kap 5 ) Beslut om anpassad studiegång ska ingå i åtgärdsprogrammet. Klasslärare/mentor ansvarar för att detta genomförs efter beslut av rektor. Specialpedagogen är behjälplig. I gymnasieskolan finns liknande stödåtgärder beskrivna i Gymnasieförordningen 9 kap. Skriftlig bedömning I fall där icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. (Skollagen 10 kap 22 ) (Bilaga 8) I grundsärskolan gäller att om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det ska ett studieomdöme utfärdas. Omdömet ska undertecknas av läraren (Skollagen 11 kap 17 ) Modersmålsundervisning En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om: 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. (Skollagen 10 kap 7, 11 kap 10, 15 kap 19, 18 kap 19 ) Kartläggningar/utredningar Tal och språk Alla femåringar i kommunen erbjuds screening i den språkliga medvetenheten och begreppsförståelse. Tal- och språkscreening börjar i förskolan och fortsätter under skolåren. Nationella prov/screening/diagnoser För att identifiera att alla elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling i alla ämnen, i deras årskurs, är de dagliga observationerna som pedagoger gör av största vikt. Screeningar/diagnoser i svenska ska ske enligt av kommunen fastställt schema. (Bilaga 9) I övriga ämnen sker diagnoser enligt läromedlens förslag. Resultaten i Skolverkets nationella prov i årskurserna tre, sex, nio och gymnasiet visar elevens utveckling och kunskaper. Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. (Skollagen 3 kap 8 ) 12

14 Pedagogisk utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. (Skollagen 3 kap 8 ) (Bilaga 7) Skolsocial utredning Syftet med en skolsocial utredning är att klarlägga om det finns faktorer i elevens sociala situation utanför skolan som kan påverka möjligheterna att nå kunskapskraven. Illinois Test of Psykolinguistic Abilities utredningar (ITPA) ITPA är en utredning av en elevs språkliga fungerande d.v.s. kunna ta emot, tolka, bearbeta, uttrycka sig verbalt och motoriskt och tar fasta på elevens möjlighet att utvecklas i relation till sig själv. Testet innehåller 13 deltest och täcker åldrarna 5-13 år. Beslut om anmälan till ITPA tas i barn/elevhälsoteamet. Vid anmälan till ITPA ska en pedagogisk utredning samt ev. åtgärdsprogram medfölja.(bilaga 10) Genomförandet sker med vårdnadshavarnas godkännande. Med utgångspunkt från testresultatet kan observationer, värderingar och planering av insatser ske samt ett åtgärdsprogram upprättas. Test of Visual Perceptual Skills 3 (TVPS-3) TVPS-3 är en utredning av en elevs visuella perception. Den visuella perception är när vi ser något så bearbetas synintrycket och vi inser och tolkar vad vi ser. Testet innehåller 7 deltest och täcker åldrarna 4-19 år. Beslut om anmälan till ITPA tas i barn/elevhälsoteamet. Vid anmälan till TVPS-3 ska en pedagogisk utredning samt ev. åtgärdsprogram medfölja. (Bilaga 11) Genomförandet sker med vårdnadshavarnas godkännande. Med utgångspunkt från testresultatet kan observationer, värderingar och planering av insatser ske samt ett åtgärdsprogram upprättas. Läs- och skrivutredning Elever med läs- och skrivsvårigheter kan efter beslut i åtgärdsprogram eller EK erbjudas läsoch skrivutredning. (Bilaga 12) Genomförandet sker med vårdnadshavarnas godkännande. Utredaren gör en genomgång av testresultatet tillsammans med vårdnadshavarna samt för specialpedagog och klasslärare/mentor. Med läs- och skrivutredningen som grund upprättas ett åtgärdsprogram för eleven där även nödvändiga hjälpmedel ska skrivas in. Rutiner för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi finns utarbetade. (Bilaga 13) 13

15 Logopedutredningar Vid misstanke om språkstörning skriver skolsköterska eller BVC remiss till logoped. Detta sker i samråd med specialpedagog och vårdnadshavare. Rutiner för stöd till elever med språkstörning finns att läsa i Språkstörning en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som möter tonårselever ( ) Psykologutredningar Föreskolan eller annan pedagogisk verksamhet använder sig av barnhälsovården som i sin tur skickar psykologremisser till sina instanser. Om resultatet från ITPA, TVPS-3 eller annan pedagogisk utredning visar att en utvecklingsbedömning av psykolog bedöms vara nödvändig kallar rektor till EK. Där bestäms i samråd med vårdnadshavarna om en psykologutredning ska genomföras. Kurator/specialpedagog sammanför uppgifter från föräldrar och lärare till en remiss innehållande en pedagogisk utredning samt ett ITPA eller en TVPS-3. Detta skickas till psykolog. Vid misstanke om neuropsykiska funktionsnedsättningar ska en utredning genomföras. Denna utredning ska innehålla en pedagogisk, en kognitiv/psykologisk (ITPA, TVPS-3), en social och en medicinsk del. Genomförandet sker med vårdnadshavarnas godkännande. När utredningarna är klara sammanställs den av kurator och skickas vidare till BUP. Därefter sker en konsultation med BUP som föreslår vidare åtgärder. Överlämnandekonferenser Utförs vid varje stadieövergång, flytt av elev eller lärarbyte. (Bilaga 14) Förskolans personal gör gruppindelningen till förskoleklassen utifrån sin elevgrupp. Individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och utredningar får överlämnas endast med vårdnadshavarnas tillåtelse. Papper från utvecklingssamtal, individuella planer, åtgärdsprogram, studieplaner, EK m.m. överlämnas. Känsliga uppgifter överlämnas muntligt. Eventuella utredningar överlämnas om vårdnadshavare har undertecknat dokumentet Rätt att ta del av genomförd utredning. Närvarande är avlämnande och mottagande mentor, specialpedagog och om möjligt övriga tjänstgörande lärare och rektor. Mottagande mentor har ansvaret att uppgifterna förs vidare till arbetslag och berörda lärare. Överlämning mellan de olika verksamheterna och stadierna sker enligt fastställda rutiner. I gymnasieskolan gäller vid byte till annan skola att undervisande lärare fyller i ett studieomdöme som skickas till mottagande skola. 14

16 Särskoleinskrivning I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap. 4 ) Enligt Skollagen 7 kap 5 kan beslut om mottagande i grundsärskola ske efter att följande utredningar genomförts: - psykologutredning - social utredning - pedagogisk utredning - medicinsk utredning Särskoleinskrivning kan endast komma ifråga när en psykolog efter utredning bedömer att eleven hör till särskolans målgrupp. Föräldrarna ansöker om inskrivning i särskolan. Med ansökan tillfogas nedanstående handlingar. Skolchefen tar det slutgiltiga beslutet om inskrivningen. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. (Skollagen 11 kap 2 ) 15

17 Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet m.m Sekretessregler för förskole- och skolverksamhet finns samlade i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) 23 kap 1-8. ( ) Tystnadsplikt för annan pedagogisk verksamhet finns att läsa i Skollagen 29 kap 14. ( ) För elevhälsan gäller tystnadsplikt enligt Skollagen 29 kap 14 och sekretessregler enligt Offentlighets- och sekretesslagen 23 kap 2 samt 25 kap 1 och 13a Sekretessreglernas uppbyggnad Det finns tre grader av sekretess: 1. Absolut sekretess Sekretess råder, oavsett vilka följder ett röjande skulle få. Exempel på personal som är underkastade denna sekretess är personal i en myndighets telefonväxel. 2. Stark sekretess Sekretess är en huvudregel. Man får inte berätta något eller lämna ut en handling, om man inte är övertygad om att det kan ske utan att det medför någon form av men för den som uppgiften rör. Exempel på sådan sekretess är den som finns inom förskoleverksamheten. Inom skola gäller denna sekretess för skolhälsovården liksom uppgifter hos psykolog eller kurator. 3. Mindre stark sekretess Huvudregeln är i dessa fall att uppgiften är offentlig men att den skall hemlighållas, om man kan anta att ett röjande av uppgiften innebär någon form av men för den som uppgiften rör. Exempel på personal som är underkastade denna form av sekretess är lärare och skolbarnsomsorgspersonal, när det gäller uppgifter i den elevvårdande verksamheten och administrativ personal, när de handlägger omplacering av personal. Menbedömning En menbedömning innebär att man bedömer hur den enskilde skulle uppleva det om en uppgift om hans personliga förhållande lämnades ut. Generalklausulen Om en menbedömning leder till att uppgifter inte kan lämnas ut kan generalklausulen bli aktuell (Offentlighets- och sekretesslagen 10 kap 27 ). Den innebär att om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda, får man lämna ut uppgifterna. Bestämmelserna gäller enbart mellan myndigheter. All personal i skolan som står utanför skolhälsovården dvs. kurator, psykolog, lärare, förskollärare i förskoleklass, skolbarnsomsorgspersonal och annan personal omfattas av denna bestämmelse. Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens sekretess kan däremot inte brytas genom 16

18 generalklausulen. Detta innebär att förskoleverksamhetens (1-5 år) och skolhälsovårdens personal inte kan använda generalklausulen. 17

19 Källförteckning Gymnasieförordningen 2010: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan Läroplan för förskolan, Lpfö98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo Läroplan för grundsärskolan Offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009:400 Barn som far illa. Skolförordningen 2011: /?bet=2011:185 Skollagen, 2010:800 Språkstörning en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som möter tonårselever 18