Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet

Transkript

1 Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet Barn och utbildningsförvaltningen Beslutad efter samverkan 2011 Reviderad

2 1 INLEDNING VISION OCH VÄRDEORD VERKSAMHETSIDÈ BARN- OCH ELEVHÄLSAN Barn- och elevhälsans organisation CENTRALA ELEVHÄLSAN OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHETER Kommunövergripande verksamheter Humlan Språkknuten Särskilda undervisningsgrupper för elever med autismspektrumtillstånd Mobila enheten Grundsärskola Centrala elevhälsan Centrala elevhälsans funktionsbeskrivning Samordnare Verksamhetschef för elevhälsans medicinska gren Skolpsykolog Socionom Chef/ledare kommunövergripande verksamhet Biträdande rektor för grundsärskolan Beslut av centrala elevhälsan Stöd av hörselpedagog Placering i grundsärskolan Placering särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd Språkligt stöd från Språkknuten Extern skolplacering Extern skolplacering i samverkan med socialförvaltningen Extern placering i samverkan med socialtjänstförvaltningen upphör Fördelning av tilläggsbelopp till för- grund- sär och gymnasieskola Ansökan om utökad tid i förskola och pedagogisk omsorg Ansökan om plats i fritidshem av särskilda skäl Rutiner för ansökan om stöd eller placering Ansökningsblankett Bifogade handlingar Beslut LOKALA ELEVHÄLSAN Lokala elevhälsans funktionsbeskrivning Rektor Specialpedagog Skolsköterska Skolkurator Skolpsykolog Beslut inom lokal elevhälsa BARNHÄLSAN Barnhälsans funktionsbeskrivning Förskolechef Biträdande förskolechef Beslut inom barnhälsa DOKUMENTATION Barn- och elevakt Pedagogisk utredning Åtgärdsprogram Social utredning ÖVRIGA RUTINER Arbetsgång för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram Arbetsgång för pedagogisk utredning och handlingsplan för förskolan

3 9.3 Arbetsgång vid placering av barn med särskilda behov i förskolan Övergång förskola förskoleklass Övergång grundskola gymnasieskola Rutiner vid placering i kommunövergripande verksamhet Rutiner för inskrivning i särskola Utredningsmodell för elever med läs- och skrivsvårigheter Rutiner för kontakt med polisen Rutiner för kontakt med socialtjänsten Konsultation Ansökan Anmälan Vad händer efter en anmälan? Utredning Anmälan om kränkande behandling Omhändertagande av föremål Hantering av klagomål och synpunkter Överklagande av beslut ELEVHÄLSANS MEDICINSKA GREN Socialstyrelsen Ledning av elevhälsans medicinska gren Vårdgivarens representant Organisation Verksamhetschef för elevhälsans medicinska gren Ansvarsfrågor Anmälningsskyldighet Processer, aktiviteter och rutiner Samverkan Intern samverkan inom kommunen Extern samverkan Riskbedömning Egenkontroll Vårdskada Hantering av klagomål och synpunkter Rutiner Elevers och vårdnadshavares deltagande Läkemedelshantering Vårdnadshavarens ansvar Skolans ansvar Intyg och blanketter Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsplan Patientsäkerhetsberättelsen Övriga rutiner och riktlinjer

4 1 INLEDNING Hälsa, lärande och trygghet hänger ihop. Det är lättare att lära om man mår bra och känner sig trygg i skolan. Lärandet och kunskap kan ge en känsla av sammanhang och självkänsla, att man mår bra och att man även känner sig trygg. Hälsa, lärande och trygghet är namnet på en proposition för en hälsofrämjande skolutveckling som antogs av riksdagen i november Skolverket och senare Myndigheten för skolutveckling fick uppdraget att sprida propositionens tankar i skolorna genom sin dåvarande regionala organisation. Utgångspunkten för det nya arbets- och synsättet är att elevhälsa ska ses som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Elevhälsans uppgift är densamma som för skolan som helhet, det vill säga att främja lärande, att överföra och gestalta de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Inriktningen mot förebyggande och hälsofrämjande insatser är viktig. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande och utveckling. Enligt skollagen ska det finnas elevhälsa för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola 1. Salems kommun har valt att utvidga arbetet med elevhälsa till att även omfatta barn i åldern 1-5 år barnhälsan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser samt främst vara förebyggande och hälsofrämjande. För att kunna erbjuda denna bredd på insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Inom elevhälsan ska även hälsobesök och enkla sjukvårdsinsatser erbjudas 2. 2 VISION OCH VÄRDEORD Salem är den nära kommunen. Här är det bra att växa upp och bo under hela livet. Det är nära till naturen, nära till goda kommunikationer, nära dialog mellan boende och alla som arbetar för dem. Vi tar tillvara den lilla kommunens fördelar, skapar god miljö och trygghet med kvalitet och stabil ekonomi. Våra främsta kännetecken är skolor med bra resultat och trivsel, aktiva småföretag, ett berikande föreningsliv och en välfärd där ingen lämnas utanför. Samarbete, tillgänglighet, engagemang och nytänkande är värdeord för kommunens arbete. 3 VERKSAMHETSIDÈ Barn- och utbildningsförvaltningen i Salems kommun arbetar för att skapa ett starkt varumärke som kännetecknas av goda resultat, stolthet och arbetsglädje samt ordning och reda. Vårt ledarskap ska utmärkas av att vi är nära närvarande och nytänkande. 1 Enligt 2 kap. 25 skollagen (2010:800) 2 Enligt 2 kap. 27 och 28 skollagen 6

5 4 BARN- OCH ELEVHÄLSAN Barn- och elevhälsans uppdrag i kommunen är att främja lärande, utveckling och hälsa. Syftet med barn- och elevhälsans arbete är: att ge stöd så att alla barn/elever ges möjlighet att nå målen i sitt naturliga sammanhang. att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder att följa upp och analysera insatser. Barn- och elevhälsans arbete utförs på tre nivåer: individ- grupp och organisationsnivå samt bedrivs på en lokal- och en central nivå. Alla som arbetar inom barn- eller elevhälsan har ett ansvar att, utifrån sin yrkesspecifika kompetens, bidra till utveckling. Utvecklingsarbetet sker med olika funktioner och kompetenser utifrån behov och ändamål. De som ingår i den centrala elevhälsan har ett särskilt ansvar i sitt uppdrag att utveckla förvaltningsövergripande åtgärder. För att lyckas med barn- och elevhälsans mål är samverkan med bland annat socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri, polis, fältarbetare och ungdomsmottagning nödvändigt. 4.1 Barn- och elevhälsans organisation Lokal elevhälsa Skogsäng Lokal elevhälsa Rönninge Lokal elevhälsa Nytorp Central Elevhälsa Lokal elevhälsa Säbytorp Barn hälsa Förskola Lokal elevhälsa Rönninge gymn. Språkknuten Mobil enhet Grundsärskola Språkavd. Sysslagården = Enhetsspecifik verksamhet SU-grupper för elever med autismspektrumtillstånd = Kommunövergripande verksamhet 7

6 5 CENTRALA ELEVHÄLSAN OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHETER Centrala elevhälsan och de olika kommunövergripande verksamheterna arbetar för samtliga kommunens barn och elever. 5.1 Kommunövergripande verksamheter Inom förvaltningen finns verksamheter med särskild kompetens kring barn i behov av särskilt stöd. Elever, som trots stödåtgärder i sin tidigare omgivning inte nått/inte beräknas nå måluppfyllelse ska här under särskilt goda förutsättningar ges möjlighet att klara detta. Verksamhetens personal ska genom ett målmedvetet arbete stärka elevernas utveckling och sociala färdigheter Humlan Den språkpedagogiska avdelningen Humlan är en verksamhet i Salems kommun som tar emot barn mellan tre och fem år med kraftigt försenad eller avvikande tal- och/eller språkutveckling. Humlan ska genom en inkluderande miljö stödja barnen att utveckla sitt språk utifrån sina egna förutsättningar. Miljön på avdelningen är anpassad och språkträningen sker både i barnets/gruppens sammanhang och under särskilda förhållanden. Pedagogerna använder sig av TSS tecken som stöd. Logoped arbetar med barnen, och stöttar pedagogerna i det övriga språkarbetet på Humlan. Placering sker via beslut i barnhälsan Språkknuten Inom Skogsängsskolans rektorsområde finns Språkknuten, en verksamhet som riktar sig till elever i årskurs 1-9 med tal- eller språkstörning. Språkknuten erbjuder eleverna anpassad studiemiljö där språk och kommunikation ständigt stimuleras och tränas i olika sammanhang och där eleverna ges verktyg och stöd att lyckas i skolan. Specialistfunktioner som talpedagog och logoped finns knutet till verksamheten. Eleverna har tillgång till datorer, inlästa böcker och andra hjälpmedel. Elever som får stöd från Språkknuten behåller sin skolplacering. Hemskolan och Språkknuten upprättar ett samarbete med målet att eleven ska inkluderas på sin skola i undervisning så långt det är möjligt. Inga nya elever antas till Språkknuten då den kommer att upphör i nuvarande form i juni Särskilda undervisningsgrupper för elever med autismspektrumtillstånd Inom Säbytorps rektorsområde finns särskilda undervisningsgrupper för elever med autismspektrumtillstånd. Verksamheten riktar sig till elever från förskoleklass till årskurs 9 och bedrivs utifrån de mål och riktlinjer som gäller för grundskolan. Samverkan sker på individoch gruppnivå med övriga skolan. Fritidshemsverksamhet erbjuds inom ramen för verksamheten Mobila enheten Den mobila enhetens uppdrag består i att arbeta med elever som behöver särskilda insatser och stödfunktioner för att nå sina mål. Enheten riktar sig i första hand till ungdomar inom 8

7 kommunens grundskola från årskurs 6 till och med 9 samt följer upp ungdomar under gymnasiets första år. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för att varje elev ska kunna stanna kvar i sitt naturliga skolsammanhang och utvecklas fullt ut mot såväl de nationella målen som de individuella Grundsärskola Inom Säbytorps rektorsområde finns grundsärskolan för elever från förskoleklass till och med årskurs 9. Elever med utvecklingsstörning, vilka inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, erbjuds plats grundsärskolan om vårdnadshavare så önskar. Samverkan sker på individ- och gruppnivå med övriga skolan. Fritidshemsverksamhet erbjuds inom ramen för verksamheten. Elever i behov av träningssärskola får placering utanför kommunen. 5.2 Centrala elevhälsan Centrala elevhälsan består av personer med olika spetskompetens som bereder, fattar och följer upp beslut, samt har i uppdrag att initiera, genomföra och följa upp kompetensutvecklingsinsatser eller åtgärder. I centrala elevhälsans arbete deltar: Samordnare, tillika specialpedagog Verksamhetschef för elevhälsans medicinska gren, skolsköterska med särskilt uppdrag Skolpsykolog Socionom Vid beslutsärenden gällande placering i grundsärskola deltar biträdande rektor med särskilt ansvar för grundsärskola. Vid beslutsärenden gällande ansökan om placering i kommunövergripande verksamhet deltar ansvarig chef/ledare. I förekommande fall kan även andra berörda bjudas in till mötet. 5.3 Centrala elevhälsans funktionsbeskrivning Samordnare Ansvarar för att: bereda, leda och följa upp centrala elevhälsans beslutsmöten göra prioriteringar till kommunövergripande verksamheter och placeringar utanför kommunen fatta beslut om tilläggsbelopp följa upp placeringar av elever i särskilda undervisningsgrupper följa upp placeringar av elever i specialskolor utanför kommunen leda och utveckla arbetet i det specialpedagogiska nätverket 9

8 ge handledning/konsultation främst till specialpedagoger samordna, initiera och utveckla förvaltningens elevhälsoarbete Verksamhetschef för elevhälsans medicinska gren Ansvarar för att: delta i central elevhälsans beslutsmöten utifrån medicinsk sakkunskap initiera och utveckla förvaltningens elevhälsoarbete Skolpsykolog Ansvarar för att: delta i centrala elevhälsans beslutsmöten utifrån psykologisk sakkunskap initiera och utveckla förvaltningens elevhälsoarbete Socionom Ansvarar för att: delta i central elevhälsans beslutsmöten utifrån social sakkunskap initiera och utveckla förvaltningens elevhälsoarbete Chef/ledare kommunövergripande verksamhet Ansvarar för att: delta i centrala elevhälsans beslutsmöten vid ärenden som rör kommunövergripande verksamhet initiera och utveckla den egna verksamheten Biträdande rektor för grundsärskolan Ansvarar för att: delta i centrala elevhälsans beslutsmöten vid ärenden som rör grundsärskolans verksamhetsområde följa upp placeringar av elever i grund- och gymnasiesärskolan 10

9 i samverkan med förskola och skola arbeta för att hitta lämpliga placeringar i grund- eller gymnasiesärskolan initiera och utveckla grundsärskoleverksamheten 5.4 Beslut av centrala elevhälsan Beslut av den centrala elevhälsan sker på beslutsmöten, en gång per månad. Representanter från lokala elev- eller barnhälsan kallas vid behov till mötet. Följande stöd kan kommunala och fristående enheter ansöka om hos den centrala elevhälsan: placering i grundsärskola placering i särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd extern skolplacering fördelning av tilläggsbelopp plats i fritidshem av särskilda skäl ansökan om utökad tid i förskolan och pedagogisk omsorg Följande stöd erbjuds enbart till kommunala enheter: stöd av samordnare för centrala elevhälsan, tillika specialpedagog insatser i första hand på organisations och/eller gruppnivå. stöd av hörselpedagog Mobila enheten Rådgivning kan vid behov göras direkt till alla funktioner i centrala elevhälsan. Insatser av psykolog så som handledning, konsultation, observation och utredning går genom den lokala elevhälsan och i direktkontakt med psykolog Stöd av hörselpedagog Vid behov av pedagogisk- eller miljömässig anpassning för enskilda barn/elever krävs medicinskt underlag. Blankett Ansökan om insatser, medel eller placering för barn/elev i behov av särskilt stöd ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Följande dokument skall bifogas: protokoll från barnhälsa eller elevhälsa åtgärdsprogram 11

10 IUP med skriftliga omdömen pedagogisk utredning medicinskt utlåtande Följande skäl ligger till grund för stöd av hörselpedagog: konstaterad hörselnedsättning Placering i grundsärskolan Vid placering i grundsärskola krävs att vårdnadshavaren är involverad i arbetet. Beslut om placering fattas av hemskolans rektor efter behandling inom centrala elevhälsan. Elevgruppens sammansättning och storlek avgör när placering kan ske. Blankett Ansökan om insatser, medel eller placering för barn/elev i behov av särskilt stöd ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Följande dokument skall bifogas: protokoll från barn- eller elevhälsa åtgärdsprogram IUP med skriftliga omdömen pedagogisk utredning social utredning medicinsk utlåtande psykologisk utredning Följande skäl ligger till grund för placering i grundsärskolan: utredd begåvningsmässig funktionsnedsättning Placering särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd Vid placering i särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd krävs att vårdnadshavaren är involverad i arbetet. Beslut om placering fattas av hemskolans rektor i samråd med och efter behandling i centrala elevhälsan. Elevgruppens sammansättning och storlek avgör när placering kan ske. Blankett Ansökan om insatser, medel eller placering för barn/elev i behov av särskilt stöd ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Följande dokument skall bifogas: protokoll från barn- eller elevhälsa 12

11 åtgärdsprogram IUP med skriftliga omdömen pedagogisk utredning medicinsk utlåtande psykologisk utredning Följande skäl ligger till grund för placering i gruppen: autismspektrumtillstånd Språkligt stöd från Språkknuten Språkligt stöd från Språkknuten är inte längre ett sökbart alternativ då verksamheten ska upphöra juni Extern skolplacering I de fall den egna förvaltningen inte kan tillgodose enskilda barns eller elevers behov kan i enstaka fall placering ske i annan kommun eller fristående verksamhet. Blankett Ansökan om insatser, medel eller placering för barn/elev i behov av särskilt stöd ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Följande dokument skall bifogas: protokoll från barn- eller elevhälsa åtgärdsprogram IUP med skriftliga omdömen pedagogisk utredning Vid behov kan ytterligare information inhämtas så som social kartläggning, medicinskt utlåtande eller psykologisk utredning Extern skolplacering i samverkan med socialförvaltningen När socialtjänsten placerar en elev i behov av särskilt stöd i annan kommun, ska alltid samordnaren för den centrala elevhälsan inom barn- och utbildningsförvaltningen kontaktas. Samordnaren för centrala elevhälsan ansvarar för att säkerställa att den aktuella skolan motsvarar de krav och behov som krävs för att kommunen kan ta sitt skolpliktsansvar. Vid en frivillig placering, en så kallad SOL-placering, sker överföring av information till den nya skolan av rektor eller rektors representant från avlämnande skola efter godkännande av vårdnadshavare. När eleven är placerad med stöd av LVU (Lagen om vård av unga) sker 13

12 samarbetet med socialtjänsten. Socialtjänsten ansvarar för att vårdnadshavare får information om skolplaceringen. Uppföljning av skolgången sker från barn- och utbildningsförvaltningens sida, genom samordnaren för centrala elevhälsan, två gånger per termin om inget extra ordinärt tillstöter. Nya skolan skall snarast rapportera om extra ordinära händelser inträffar till samordnaren vid centrala elevhälsan. Socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar vid uppföljning och utvärdering. Om eleven folkbokförs i nya kommunen övergår skolpliktsansvaret till den kommunen. Handläggare vid socialtjänsten meddelar samordnaren vid centrala elevhälsan och ekonomihandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen om förändring i folkbokföring Extern placering i samverkan med socialtjänstförvaltningen upphör När socialtjänsten beslutar om att placering ska upphöra ska alltid samordnaren vid centrala elevhälsan inom barn- och utbildningsförvaltningen informeras samt i god tid få datum för hemkomst. Centrala elevhälsan förbereder hur elevens skolgång skall utformas för att bäst motsvara behoven. Samordnaren tar då kontakt med aktuell skola för att förbereda återgången till skola i hemkommunen. När ny skolplacering är fastställd skall återföring av information avseende elevens skolgång och eventuell elevdokumentation överföras mellan skolorna. Ansvarig för detta är hemkommunens rektor. Överföring av information till den nya skolan sköts av avlämnande skola efter godkännande av vårdnadshavare vid SOL-placering. Om elever är under vård av LVU sker samarbetet med socialtjänsten Fördelning av tilläggsbelopp till för- grund- sär och gymnasieskola Alla förskolor och skolor har i uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla barns- och elevers behov och förutsättningar. Detta ingår i den grundläggande elevpengen. Ersättning kan dock ges för extraordinära stödåtgärder, så kallat tilläggsbelopp. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till ett enskilt barn eller elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid. Tilläggsbelopp utgår inte till ordinarie pedagogiska insatser som barnet eller eleven får. Det betyder att kostanden för exempelvis stöd i form av extra undervisning, specialpedagoginsats eller undervisning i en särskild grupp som syftar att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp. Den insatsen ingår i elevpengens grundbelopp. Detta innebär att tilläggsbeloppet endast betalas ut till enskilda barn eller elever som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av icke pedagogiskt stöd. Endast de barn och elever vars behov av insats noggrant kartlagts av barn- eller elevhälsan, eller vid behov av specialistnivå, kan komma ifråga för tilläggsbelopp. 14

13 Exempel på problematik som berättigar tilläggsbelopp kan vara: fysiskt funktionsnedsättning av komplex natur neuropsykiatrisk problematik av komplex natur psykisk funktionsnedsättning av komplex natur svåra medicinska tillstånd Medel kan inte sökas för att ge behandling, terapi eller till aktiviteter som landstinget anordnar utanför verksamheten. Ansökan om tilläggsbelopp sker två gånger om året. Ansökningarna ska vara den centrala elevhälsan tillhanda senast den 15 oktober rörande vårterminen och den 15 maj för höstterminen. Blankett Ansökan om insatser, medel eller placering för barn/elev i behov av särskilt stöd ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Observera att även bilagan, sista sidan av ansökningsblanketten, ska fyllas i. För barn i förskolan skall följande dokument/utredningar bifogas: protokoll från barnhälsa pedagogisk utredning handlingsplan IUP med skriftliga omdömen adekvata utredningar eller annan dokumentation som stödjer barnets behov av tilläggsbelopp För skolelever skall följande dokument/utredningar bifogas: protokoll från lokal elevhälsa pedagogisk utredning åtgärdsprogram IUP med skriftliga omdömen adekvata utredningar eller annan dokumentation som stödjer elevens behov av tilläggsbelopp Ansökan om utökad tid i förskola och pedagogisk omsorg Ansökan om utökad tid görs av berörd förskola. För att erhålla utökad tid krävs att särskilda behov föreligger hos barnet. Utökad tid beviljas för ett halvt eller ett år i taget efter yttrande från barnhälsan. Följande skäl ligger till grund för beviljande av utökad tid: 15

14 sociala skäl i familjen som gör att barnet har behov av stöd från andra vuxna, eller behov av kontakter med andra barn social kartläggning behov av språkutvecklande stöd utredning av talpedagog eller logoped nyanlända barn ska i det fall barnet inte omfattas av heltid i förskola eller pedagogisk omsorg, erbjudas utökad tid under det första året i Sverige behov av stöd för den kognitiva utvecklingen psykolog utredning psykiska orsaker psykolog utredning Blankett Ansökan om utökad tid i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Följande dokument/utredningar ska bifogas utöver de ovan beskrivna: protokoll från barnhälsa pedagogisk utredning IUP med skriftliga omdömen Ansökan om plats i fritidshem av särskilda skäl Ansökan om plats i fritidshem av särskilda skäl görs av lokala elevhälsan. För att erhålla plats krävs att särskilda behov föreligger hos eleven. Plats beviljas för ett halvt eller ett år i taget efter yttrande från elevhälsan. Följande skäl ligger till grund för beviljande av plats: sociala skäl i familjen som gör att barnet har behov av stöd från andra vuxna, eller behov av kontakter med andra barn social kartläggning behov av språkutvecklande stöd utredning av talpedagog eller logoped nyanlända elever som inte har rätt till fritidshem ska erbjudas plats under det första året i Sverige behov av stöd för den kognitiva utvecklingen psykolog utredning psykiska orsaker psykolog utredning Blankett Ansökan om utökad tid i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem ska användas. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-blanketter. Följande dokument/utredningar bifogas utöver de ovan beskrivna: protokoll från elevhälsa pedagogisk utredning 16

15 åtgärdsprogram IUP med skriftliga omdömen 5.5 Rutiner för ansökan om stöd eller placering Ärenden som skall till centrala elevhälsan skall vara samordnaren tillhanda senast två veckor innan beslutsmöte. Det är viktigt att alla handlingar och utredningar finns med. Om så inte är fallet återremitteras ärendet. De ärenden som tas upp ska vid behov föredras av representanter från barn- eller elevhälsan. Samtliga ansökningar skickas till: med internpost med normal postgång Centrala elevhälsan Att Anita Kankimäki Salems kommun Att Anita Kankimäki Centrala elevhälsan Rönninge Ansökningsblankett Ansökningsblanketten skickas in som original, enheten får originalet tillbaka. Blanketten ska förvaras i barn- eller elevakten på respektive enhet. På förvaltningen förvaras en kopia av ansökan Bifogade handlingar Verksamheten sänder in kopia på handlingar så som protokoll, kartläggningar, åtgärdsprogram och utredningar. Alla handlingar skall vara aktuella. När det gäller sociala- och psykologiska kartläggningar samt pedagogiska utredningar skall dessa vara utförda inom det senaste året. Originalhandlingar ska alltid förvaras i barn- eller elevakt på berörd förskola eller skola Beslut Beslut kan endast fattas när: alla handlingar finns med, i annat fall skickas anmälan åter till enheten med ett yttrande om varför ärendet inte har kunnat behandlas. det klart framgår varför verksamheten vänder sig till centrala elevhälsan och vilket behov barnet eller eleven har. Beslutsprotokollet från centrala elevhälsan skickas till verksamheten och skall förvaras i barneller elevakten. Centrala elevhälsan behåller en kopia på beslutet. 17

16 6 LOKALA ELEVHÄLSAN Varje rektorsområde ska ha en lokal elevhälsa. I den lokala elevhälsan samverkar professioner med olika kompetenser för att skapa en helhetssyn på eleven och på de sammanhang hen befinner sig. I den lokala elevhälsan ska följande funktioner ingå: rektor specialpedagog skolsköterska skolkurator skolpsykolog andra som rektor finner nödvändigt Utöver ovan beskrivna funktioner ska det finnas tillgång till skolläkare. Lokala elevhälsan leds av rektor eller till den rektor delegerar. De ska träffas kontinuerligt minst två gånger per månad. 6.1 Lokala elevhälsans funktionsbeskrivning Rektor Rektor, eller den rektor delegerar till, ansvarar för att: leda enhetens elevhälsoarbete fastställa rutiner för lokalt elevhälsoarbete dokumentation av varje elev förs samt förvaras i en elevakt utredning genomförs om det befaras att en elev inte kommer nå de mål som minst skall uppnås eller visar andra svårigheter i skolsituationen åtgärdsprogram upprättas alternativt beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram 18

17 elevens behov av stöd tillgodoses Specialpedagog Ansvarar för att: sammanställa pedagogiska kartläggningar/utredningar, se kapitel 9.1 Arbetsgång för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram upprätta åtgärdsprogram tillsammans med ansvariga lärare utifrån elevernas behov, se kapitel 9.1 Arbetsgång för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram göra observationer av enskilda elever eller grupper med efterföljande reflekterande samtal genomföra tester med elever handleda pedagoger undervisa enskilda elever eller grupper under delar av sin arbetstid analyserar och utvärderar särskilda stödinsatser i undervisningen Skolsköterska Ansvarar för att: genomföra hälsobesök erbjuda kontakt med skolläkaren vid behov vaccinera alla elever enligt socialstyrelsens föreskrifter. Erbjuda kompletterande vaccinationer till de elever som inte har fullständigt vaccinationsskydd identifiera och stödja elever med funktionshinder initiera och medverka vid utredningar vid behov ge medicinsk vägledning till personal Skolkurator Ansvarar för att: erbjuda enskilda stödsamtal bedriva hälsofrämjande gruppverksamheter finnas tillgänglig utan krav på bokad tid av eleven delta i skolans arbete mot kränkande behandling, motverka diskriminering och arbeta för likabehandling 19

18 6.1.5 Skolpsykolog Ansvarar för att: erbjuda enskilda stödsamtal ge konsultation och handledning göra bedömningar utföra kartläggningar och utredningar 6.2 Beslut inom lokal elevhälsa Alla barn har rätt till undervisning utifrån sin egen förmåga. Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Stödet ska i första hand ges inom den klass eleven tillhör. Rektor ansvarar för att behov utreds och att åtgärdsprogram utarbetas samt att beslut om särskilt stöd fattas. Inom ramen för den lokala elevhälsan kan bland annat följande beslut fattas: observation eller utredning av specialpedagog läs- och skrivutredning begäran om utredning eller konsultation av psykolog anpassad studiegång särskild skolplacering, efter yttrande av centrala elevhälsan inskrivning i grundsärskolan, efter yttrande av centrala elevhälsan anmälan till socialtjänsten andra åtgärder på enhets nivå Beslutsprotokoll diarieförs och sparas i elevakten. Anteckningar görs vid behov i skolhälsovårdsjournalen. När barnet lämnar skolan och fortsätter i annan kommunal skola eller gymnasieskola lämnas elevakten vidare till berörd enhet. Om eleven går till fristående verksamhet eller annan kommun skall vårdnadshavare tillfrågas om kopior på akten kan lämnas över till den nya verksamheten eller kommunen. Original ska förvaras i kommunens arkiv i Rönninge skola (under uppbyggnad). 7 BARNHÄLSAN I barnhälsan samverkar professioner med olika kompetenser för att skapa en helhetssyn på barnet och på de sammanhang barnet befinner sig i. I barnhälsan ska följande funktioner ingå: 20

19 förskolechef biträdande förskolechefer specialpedagog andra personer som förskolechefen finner nödvändigt kallas till respektive möte Barnhälsan leds av förskolechef och träffas en gång per månad. 7.1 Barnhälsans funktionsbeskrivning Förskolechef Ansvarar för att: verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att alla barn utvecklas besluta om kartläggning/utredning vid signaler på att ett barn kan vara i behov av särskilda stödåtgärder besluta om att handlingsplaner upprättas om särskilda stödåtgärder krävs samverka med andra myndigheter eller instanser Biträdande förskolechef Ansvarar för att: skapa förutsättningar för upprättande av kartläggningar och handlingsplaner samverkan sker med föräldrar, myndigheter eller andra instanser avge yttrande när det gäller ansökan om utökad tid Specialpedagog Ansvarar för att: ge handledning, konsultation och rådgivning till arbetslag eller enskilda pedagoger genomföra observationer vid behov medverka vid föräldrakontakter hålla i nätverk kring enskilda barn med exempelvis BVC, logoped och habilitering delta vid återlämningar från habilitering eller annan myndighet stötta pedagoger rörande dokumentation, kartläggning, upprättande och uppföljning av handlingsplaner 21

20 dokumentation och diarieföring sköts vid behov samla in och skicka in ansökningar till centrala elevhälsan 7.2 Beslut inom barnhälsa Inom barnhälsan kan bland annat följande beslut fattas: kartläggning upprättande av handlingsplan psykologinsats observation eller handledning av specialpedagog anmälan till socialförvaltningen placering på språkpedagogiska avdelningen logopedstöd ansökan om särskilt stöd eller tilläggsbelopp från centrala elevhälsan tillstyrkande om utökad tid Beslutsprotokoll diarieförs och sparas i särskild barnakt. När barnet lämnar förskolan och fortsätter i kommunal verksamhet lämnas barnakten vidare till berörd enhet. Om barnet går till fristående verksamhet eller annan kommun skall vårdnadshavare tillfrågas vårdnadshavare om kopior på akten kan lämnas över till den nya verksamheten eller kommunen. Original ska förvaras i kommunens arkiv i Rönninge skola. 22

21 8 DOKUMENTATION 8.1 Barn- och elevakt Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns beslut om att alla barn och elever som är inskrivna i kommunal verksamhet från förskola till och med gymnasiet ska ha en egen akt - barn- eller elevakt. Akten upprättas när barnet eller eleven skrivs in i någon av förvaltningens verksamheter och följer med under hela skoltiden. När barnet eller eleven avslutar sin skoltid i kommunen ska akten skickas till förvaltningens arkiv i Rönninge skola (under uppbyggnad). Följande dokumentation skall förvaras och sparas i barn- eller elevakten: kartläggning i förskolan handlingsplan i förskolan utredningar exempelvis pedagogisk, läs- och skriv, tal- och språk, logoped, psykolog eller social IUP med skriftiga omdömen åtgärdsprogram beslutsprotokoll från lokalt barn/elevhälsomöte beslutsprotokoll från centralt elevhälsomöte ledighet över tio dagar anmälan om kränkande behandling omhändertagande av föremål annat av betydelse för barnet eller eleven 8.2 Pedagogisk utredning Innan insatser sätts in är det viktigt att först kartlägga elevens lärandemiljö. Till stöd för detta har vi pedagogisk utredning. Se särskilt dokument i Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsaövrigt. 8.3 Åtgärdsprogram Här ska framgå barnets eller elevens styrkor och behov av stöd, utifrån slutsatser i den pedagogiska utredningen. Kortsiktiga och långsiktiga mål upprättas liksom vilka åtgärder som ska vidtas, samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Se särskilt dokument i Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-övrigt. 23

22 8.4 Social utredning Den sociala utredningen syftar till att komplettera underlaget och eventuellt visa om barnets svårigheter kan ha orsaker utanför skolan som påverkar möjligheten att lära och klara skolarbetet. Se modell för social utredning i Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa-övrigt. 9 ÖVRIGA RUTINER 9.1 Arbetsgång för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram Uppmärksamma Anmälan till rektor/leh om en elev: inte befaras nå de mål som minst ska uppnås eller visar andra svårigheter i skolsituationen Utreda/dokumentera Rektor ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Rektor ansvarar för att samla in fakta och att möten/samtal med berörda dvs arbetslag, elev, vårdnadshavare kommer till stånd. Specialpedagog ansvarar för att sammanställa utredningen. Besluta Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas efter genomgång av den pedagogiska utredningen. Protokoll/beslut från LEH läggs i elevakten och kopia skickas hem till vårdnadshavare. Informera och förvara Rektor skriver under åtgärdsprogrammet och specialpedagogen ansvarar för att samtliga berörda och vårdnadshavare får ta del av programmet. Originalet förvaras i elevakten. Utarbeta och genomföra Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med ansvariga pedagoger med stöd av specialpedagog. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram ska upprättas. Om åtgärder på skolnivå ska genomföras diskuteras dessa med rektor t e x när det gäller omfördelning av resurser, kompetensutveckling för pedagoger, handledning, konsultation och observationer av centrala elevhälsan eller placering av elever i kommunövergripande grupper. Uppföljning/utvärdering Om åtgärderna gett positivt resultat avslutas åtgärdsprogrammet. Om vidtagna åtgärder inte har gett önskat resultat: Diskussion/analys med berörda pedagoger om eventuella orsaker och kontakt med LEH innan nytt åtgärdsprogram upprättas. 24

23 9.2 Arbetsgång för pedagogisk utredning och handlingsplan för förskolan Uppmärksamma Pedagogen informerar föräldrar, biträdande förskolechef och specialpedagog om att svårigheter har uppstått. Utreda Pedagogen gör en observation, vid behov med stöd av specialpedagog Pedagogisk utredning påbörjas, den sammanställs av specialpedagog Dokumentera Handlingsplan upprättas tillsammans med ansvariga pedagoger med stöd av specialpedagog. Vid behov sker detta i samråd med vårdnadshavare. Uppföljning av handlingsplanen Om åtgärder har gett positivt resultat avslutas ärendet. Om vidtagna åtgärder inte givit önskat resultat sker analys och diskussion i arbetslaget tillsammans med specialpedagog. Nya åtgärder planeras. Om de nya vidtagna åtgärderna inte givit resultat göras en anmälan till barnhälsan. Vårdnadshavarna informeras. Barnhälsan ärendediskussion Berörda pedagoger, liksom andra viktiga aktörer, kallas till barnhälsan vid behov. Protokoll/beslut från barnhälsan sätts in i barnakten och skickas även hem till vårdnadshavare. Uppföljning i barnhälsan Om vidtagna åtgärder inte givit resultat kallas vårdnadshavare till möte. Beslut fattas om nya insatser. Om de nya insatserna ej ger resultat skall barnhälsan söka stöd och insatser utanför den egna verksamheten. myndigheter. 25

24 9.3 Arbetsgång vid placering av barn med särskilda behov i förskolan 1 Planeringssamtal med förskolechef eller biträdande förskolechef, berörda pedagoger, specialpedagog och vid behov andra relevanta aktörer. Förberedande samtal med vårdnadshavare tillsammans med personal från barnhälsan inför inskolningen. Vid behov kan andra relevanta aktörer närvara. Inskolning Uppföljning på ett barnhälsomöte efter 2-3 månader 9.4 Övergång förskola förskoleklass Information om övergång mellan förskola och skola finns i dokumentet Handlingsplan övergångar förskola förskoleklass se Schoolsoft/Filer & länkar/handlingsplaner. 9.5 Övergång grundskola gymnasieskola Information om övergång mellan grundskola och gymnasieskola finns i dokumentet Handlingsplan övergångar grundskola gymnasium se Schoolsoft/Filer & länkar/handlingsplaner. 9.6 Rutiner vid placering i kommunövergripande verksamhet När enheter bedömer att de egna resurserna inte är tillräckliga kan ansökan om kommunövergripande verksamhet göras till centrala elevhälsan. 26

25 Rektor skriver en ansökan på blanketten Ansökan om insatser, medel eller placering för barn/elev i behov av särskilt stöd. För blankett se Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsan blanketter. Ansökan skicka sedan till samordnaren för centrala elevhälsan. Ansökan handläggs i centrala elevhälsan. Representant från berörd enhet deltar. Beslut om placering fattas av rektor i samråd med centrala elevhälsan och verksamhetsansvarig för specifik enhet. 9.7 Rutiner för inskrivning i särskola Utredning Beslut fattas i lokala elevhälsan om utredning avseende elevs rätt till särskola. Protokoll/beslut från LEH läggs i elevakten och kopia skickas även hem till vårdnadshavare. Återkoppling Återkoppling av genomförda utredningar till lokal elevhälsan och vårdnadshavare. Biträdande rektor med ansvar för särskola bjuds in. Om vårdnadshavaren ger medgivande till placering görs en ansökan till centrala elevhälsan. Beslut om placering För beslut krävs: pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk- och social utredning skickas till centrala elevhälsan. Beslut om mottagande i särskola fattas av centrala elevhälsan. Uppföljning Uppföljning av skolplaceringen ska ske efter sex månader. Biträdande rektor för särskolan kallar till möte med vårdnadshavare och representant från avlämnande enhet. 9.8 Utredningsmodell för elever med läs- och skrivsvårigheter Utredningsmodell för elever med läs- och skrivsvårigheter i Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa övrigt. 27

26 9.9 Rutiner för kontakt med polisen Om ett brott mot lagen har skett ska en polisanmälan upprättas, oavsett ålder på barnet. Det är alltid någon i skolledning eller lokala elevhälsan/barnhälsan som skall göra en polisanmälan. Anmälan görs normalt vid ett möte där vårdnadshavare deltar. Om vårdnadshavare inte kan delta skall de vanligen informeras om att anmälan skall göras Rutiner för kontakt med socialtjänsten I Salem arbetar socialtjänsten med BBIC, ett system för dokumentation och uppföljning av socialtjänstens insatser för barn och ungdomar Konsultation Vid osäkerhet huruvida en anmälan bör upprättas eller inte är det bra att konsultera socialtjänsten. Vid konsultation är det viktigt att inte nämna barnets namn. Om namnet framkommer och uppgifterna är av sådan karaktär att de bör föranleda en anmälan så är det socialtjänstens skyldighet att ta konsultationen som en anmälan. För konsultation kontakta socialtjänstens mottagningsgrupp via kommunens växeln. Efter kontorstid ring 112 och be om att bli kopplad till Södertälje socialjour Ansökan Det är endast vårdnadshavare och ungdomar över 15 år som kan göra ansökningar till socialtjänsten. Det är inte möjligt att ansöka om stöd åt någon annan. Skolan kan dock vara behjälplig vårdnadshavare eller ungdomen i upprättandet av ansökan. En ansökan kan vara både muntlig och skriftlig och det finns inga särkskilda krav på hur den skall vara, tänk dock på att alltid ta med kontaktuppgifter. För att göra en ansökan är det inte nödvändigt att familjen vet vilken typ av insats som de är i behov av Anmälan Vid minsta misstanke om att ett barn far illa eller vid kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa ska en anmälan göras 3. Anmälan ska skrivas under av rektor eller av den rektor delegerar till. Vid akut oro åligger det varje anställd att omedelbart anmäla till socialtjänsten. Vårdnadshavare ska i möjligaste mån göras delaktiga utom när det gäller misstanke om sexuellt utnyttjande, hedersrelaterad problematik eller misshandel. Vid akuta situationer kontaktas socialtjänsten omgående via kommunens växel, efter kontorstid ring 112 och be att bli kopplad till Södertälje socialjour. Beroende på ärendets karaktär kan det bli aktuellt med ett möte omgående och det är viktigt att den som anmäler då lämnar så noggrann information som möjligt, inklusive kontaktuppgifter. Om möjligt är det bra att senare komplettera med en skriftlig anmälan. Vid skriftlig anmälan används formuläret Anmälan enligt BBIC, se Schoolsoft/Filer & länkar/socialtjänst. 3 Enligt 14 kapitlet 1 socialtjänstlagen 28

27 Tänk på att barnet/ungdomen och dess vårdnadshavare har rätt att ta del av anmälan och att det därför är viktigt hur den skrivs. Anmälan skickas via normalpostgång, internpost eller fax till socialtjänsten Om oron för ett barn/ungdom kvarstår en tid efter att en anmälan är gjord eller ny oro framkommer måste en ny anmälan göras Vad händer efter en anmälan? Socialtjänsten ska alltid bekräfta att de mottagit en anmälan. Efter en anmälan sker vanligtvis ett överlämningsmöte där representant från skolan, socialtjänsten och vårdnadshavarna deltar. Undantag kan dock förekomma om situationen är brådskande eller om det redan finns en pågående kontakt. Socialtjänsten tar initiativ till mötet men det hålls vanligtvis ute på aktuell skola eller förskola. Vid överlämningsmötet ska den person som sett eller hört något som föranlett oron förmedla informationen detta för att undvika missförstånd och otydlig information. Syftet med överlämningsmötet är att alla ska få höra samma sak samtidigt samt att underlätta vidare kontakt mellan familjen och anmälare. Socialtjänsten gör en förhandsbedömning om en utredning skall inledas eller inte. Beslutar socialtjänsten att inte inleda utredning avslutas ärendet. Socialtjänsten kan inte informera anmälaren om dessa beslut. Socialtjänsten strävar dock att, efter samtycke från vårdnadshavare, återföra det som betraktas som väsentligt för personalen på skolan eller barnomsorgen Utredning Den socialsekreterare som är ansvarig för utredningen går tillsammans med familjen igenom varför utredning inletts och vilka frågor som är viktiga att få svar på. Tillsammans upprättar socialsekreteraren och familjen en plan för utredningen. Utredningsplanen beskriver på vilket sätt utredningen ska genomföras, vilka frågor som ska besvaras, vilka personer som ska kontaktas samt inom vilken tidsram detta ska ske. En påbörjad utredning ska vara klar inom fyra månader. Socialsekreteraren har rätt att ta de kontakter som behövs för att bilda sig en uppfattning om hur barnet har det. Familjen informeras alltid om vilka som kontaktas och familjen erbjuds att närvara vid dessa samtal. Personal vid barnomsorg och skola är generellt viktiga personer att konsultera angående barnet. De dokument socialsekreteraren brukar använda sig av vid denna form av konsultation är Konsultationsdokument förskolan, Konsultationsdokument förskoleklass och Konsultationsdokument skolan. Formulären finns i Schoolsoft/Filer & länkar/socialtjänst. Det som kommer fram under utredningen dokumenteras. Utredningen avslutas med att socialsekreteraren gör en bedömning och beslutar om eventuell hjälp. Familjen och socialtjänsten brukar som regel vara överens om vilken hjälp barnet och familjen kan behöva. Ibland händer det att socialtjänsten ser behov av insatser för barnet men att vårdnadshavare inte är av samma åsikt. Då kan socialtjänsten endast ingripa om situationen är så allvarlig att det finns underlag för tvångsåtgärder enligt LVU (Lagen om vård av unga), annars avslutas ärendet utan åtgärd. 29

28 När utredningen är färdig har socialtjänsten skyldighet att låta vårdnadshavaren och barnet, om det fyllt 15 år ta del av utredningen. De har då möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Den person som berörs av beslutet (barnets vårdnadshavare och barnet, om det fyllt 15 år) ska få ett skriftligt beslut där också socialtjänstens motivering av beslutet framgår Anmälan om kränkande behandling Vid misstanke om kränkande behandling är alla skyldiga att göra en anmäla till rektor eller förskolechef. För blankett se Utredning kränkande behandling i Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa -blanketter Omhändertagande av föremål Personal i skolan får omhänderta farliga och störande föremål. Dokumentation skall ske på särskild blankett som heter Omhändertagande av föremål. Blankett finns i Schoolsoft/Filer & länkar/elevhälsa -blanketter Hantering av klagomål och synpunkter Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns särskilda rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Information finns på kommunens hemsida Om klagomålet inte framförs skriftligt måste mottagande tjänsteman själv formulera anmälan skriftligt. Det centrala är inte att fastställa vem som gjort fel, utan att om möjligt ta reda på vad som kan göras för att det inträffade inte ska hända på nytt Överklagande av beslut Vissa beslut inom barn- och utbildningsförvaltningen på lokal och central nivå går att överklaga i enlighet med gällande styrdokument. I barn- och utbildningsförvaltningens verkställighet- och delegationsordning framgår vilka beslut som kan överklagas och till vilken instans. Överklagande av beslut ska alltid skickas till barn- och utbildningsförvaltningen inom tre veckor. Bilaga med hur ett beslut kan överklagas ska alltid medfölja beslutsprotokoll. 10 ELEVHÄLSANS MEDICINSKA GREN Barn- och utbildningsförvaltningen i Salem kommun bedriver hälso- och sjukvård i elevhälsans medicinska gren. Arbetet kallas hälso- och sjukvård med medicinska insatser, tidigare kallades det skolhälsovård. Skolpsykologens insatser i elevhälsan utgörs inte av diagnostisering, vård eller behandling av barn eller elever och är därför inte en del av elevhälsans medicinska gren. När begreppet elevhälsans medicinska gren används i den 30

29 följande texten avses genomgående elevhälsans medicinska gren inom barn och utbildningsförvaltningen. Elevhälsans insatser riktar sig till barn som i alla avseenden inte får föra sin egen talan. Det är i stället vårdnadshavare som har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter 4. Vårdnaden om ett barn består till barnet fyller 18 år eller innan dess ingår äktenskap 5. Vårdnadshavarna ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål 6. Det betyder ibland att barnet, i vart fall i övre tonåren, själva bestämmer i vårdfrågor. I anslutning till hälso- och sjukvårdslagstiftningens terminologi används i den följande texten främst termen patient när man avser barnet eller vårdnadshavare beroende på barnet ålder och utveckling. Med närstående avses barnets vårdnadshavare, föräldrar och andra närstående Socialstyrelsen Varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård ska anmäla det till Socialstyrelsen, så även elevhälsans medicinska gren 7. Anmälan ska innehålla uppgifter om: verksamhetens inriktning var verksamheten ska bedrivas vem som är verksamhetschef vem som har ansvaret för anmälningsskyldighet 8 vilken patientförsäkring som har tecknats för verksamheten Med hälso- och sjukvård avses här åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvård begränsas till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. All hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård 9. Det betyder att vården ska vara av god kvalitet, ha en god hygienisk standard, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Alla dessa krav är viktiga, inte minst i elevhälsans medicinska gren Ledning av elevhälsans medicinska gren 4 Enligt 6 kap. 2 och 11 föräldrabalken 5 Enligt 6 kap 2 föräldrabalken 6 Enligt 6 kap. 11 föräldrabalken 7 Enligt 2 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659) 8 Enligt 3 kap. 5-7 patientsäkerhetslagen 9 Enligt 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:673) 31

30 Varje vårdgivare ska planera, leda, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten i syfte att upprätthålla kraven på en god vård. Därför måste vårdgivaren ha en fastställd plan med beskrivning av vilka åtgärder som avses vidtas, det vill säga ett ledningssystem. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med kraven i gällande författningar. Vårdgivarens kontrollerande verksamhet innebär inte bara att processer och rutiner finns i tillräcklig omfattning och att de efterlevs, utan även att bl.a. fortlöpande granska att uppdrag fullgörs. Det måste finnas mål som är uppföljningsbara och en redovisning av hur uppföljningen ska göras. Ledningssystemet ska också vara ett stöd för utvärdering och förbättring av verksamheten. Följande krav gäller för elevhälsans medicinska gren: planera, leda och kontrollera verksamheten vidta åtgärder för att förebygga vårdskador utreda händelser som orsakat eller kunnat orsaka en vårdskada ge patienter och närstående möjligheter att delta i patientsäkerhetsarbetet anmäla händelser till Socialstyrelsen som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada anmäla legitimerade yrkesutövare till Socialstyrelsen som skäligen kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten informera en patient som drabbats av en vårdskada dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse Vårdgivarens representant Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivarens representant för elevhälsan i kommunen. Det är vårdgivaren, som ansvarar för att det utses en verksamhetschef -hen representerar vårdgivaren, samt att denne fullföljer sitt uppdrag. Verksamhetschefen lyder direkt under förvaltningschefen och rapporterar till denne Organisation Vårdgivare inom hälso- och sjukvården är fria att organisera och bedriva verksamheten efter lokala förutsättningar så att den tillgodoser författningsenliga krav. 32