Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Transkript

1 Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ chef Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dokumentnamn GYF Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Enhet Gemensamt GYF Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Syftet med verksamhetsplanen är att säkerställa att elever och vårdnadshavare erbjuds en likvärdig och kostnadseffektiv skolhälsovård (SHV) av hög kvalitet. 1. Styrdokument Hälso- och sjukvården i Sverige regleras av en mängd lagar och föreskrifter som är tvingande och därför styr personalens dagliga arbete. Skollagen och hälso- och sjukvårdslagen är de två viktigaste lagarna som styr SHV:s verksamhet. Socialstyrelsen har ett tillsynsansvar över SHV och har utifrån detta uppdrag utfärdat riktlinjer för hur SHV:s verksamhet skall bedrivas. Enligt patientsäkerhetslagen som infördes den 1 januari 2011, ska vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt för SHV att uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker. Det är angeläget att hälsoarbetet utförs i samarbete med elever, vårdnadshavare, övrig elevvårdspersonal och skolans pedagogiska personal. I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas j juli 2011 samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Alla elever skall, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens Nya sekretessbestämmelser Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket tagit fram ett vägledningsdokument där elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter förtydligas. För den samlade elevhälsan gäller generellt att elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningsens mål. Enligt skollagen ska elever erbjudas

2 2(8) hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ger förutsättningar att stödja elevernas utveckling mot målen, undanröja hinder för lärande samt återföra kunskaper i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Elevhälsan har en viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd. Insatsernas olika kompetenser bidrar till hög kvalitet på de underlag som sedan leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Elevhälsans medicinska insats (skolhälsovården) bör dessutom innefatta följande arbetsuppgifter enligt vägledningsdokumentet: tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet, vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symptom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser, i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa, ge handledning och konsultation till skolans övriga personal, bevaka elevernas vaccinationstäckning enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram, bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning samt ta tillvara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete. I styrelsens utvecklingsplan för perioden betonas vikten av att elevhälsan skall arbeta för att utbildningen sker i en god psykosocial och fysisk miljö med utgångspunkt från följande fokusområden: Alla elever ska nå kunskapsmålen Eleven i centrum trygghet och trivsel Elever i behov av stöd Jämställdhet En skola på vetenskaplig grund 2. Organisation Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund bedriver hälso- och sjukvård inom ramen för skolhälsovården vid förbundets skolor. I lagens mening är styrelsen således vårdgivare. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Om vårdgivaren inte utser någon verksamhetschef för skolhälsovården ligger det fulla ansvaret för det medicintekniska området kvar på vårdgivaren. Därför har styrelsen utsett den administrativa chefen vid förbundskontoret som verksamhetschef över skolhälsovården. Verksamhetschefens ansvar är att tillgodose att det finns en hög patientsäkerhet, god och säker vård, god kvalitet och kostnadseffektivitet och ansvarar för att det finns rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetschefen skall i dialog med rektor se till att det finns ändamålsenliga lokaler och utrustning, personal med rätt kompetens, samt rutiner för skolhälsovårdens arbete.

3 3(8) Rektor är chef och arbetsledare för skolhälsovården på respektive enhet. Rektor ansvarar för att den dagliga verksamheten inom skolhälsovården bedrivs enligt gällande lagstiftning, samt efter de mål och riktlinjer som styrelsen beslutar. Skolläkaren samarbetar med de skolenhetsbundna skolsköterskorna. Skolläkaren arbetar som medicinsk konsult för varje elev med medicinska/psykosociala svårigheter som hindrar elevens inlärning för att nå skolans kunskapsmål. Skolläkaren är medicinskt ansvarig, har ansvar för generella läkemedelsdirektiv samt Lex Maria anmälan. Samordnande skolsköterskan har ansvar för att ta fram rutiner som säkerställer en säker och ändamålsenlig hälso-och sjukvård av god kvalitet, att journaler förs enligt patientdatalagen, att läkemedelshanteringen är väl fungerande, att kontakt tas med läkare eller annan personal när elevens tillstånd kräver det. Samordnar, kallar till och genomför möten i skolhälsovårdens yrkesnätverk (YNV). Skolsköterskor Skolsköterskorna samarbetar med skolläkaren för att ur medicinsk/psykosocial aspekt säkra att eleverna når utbildningsmålen i gymnasieskolan. ar för att minst ett hälsobesök erbjuds alla elever i förbundets verksamhet. För de elever som önskar hälsosamtal är det också skolsköterskans ansvar att genomföra samtalen. Skolsköterskan skall på eget initiativ eller efter anmodan från rektor också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, t.ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskan ger råd och utför enklare sjukvårdsinsatser. Skolsköterskan genomför vaccinationer för de elever som ej fullföljt det nationella vaccinationsprogrammet (SOSFS 2006:22). Skolsköterskorna har öppen mottagning 1 timma/dag efter lokalt fastställda scheman. Alla medarbetare inom skolhälsovården ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är alla medarbetares ansvar att medverka i risk- och avvikelsehantering, och delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Följande organisation för skolhälsovården finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund: Vårdgivare: Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Verksamhetschef är administrativa chefen på förbundskontoret Rektor vid gymnasieförbundets skolor Skolläkare, 20 % tjänst, samt timanställd på gymnasiesärskolan

4 4(8) Samordnande skolsköterska 10 % tjänst. Skolsköterskor vid gymnasieförbundets skolor, totalt 6,5 tjänst. 3. Patientsäkerhetslagen Den 1 januari 2011 infördes nu gällande lag för arbetet med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Lagen ställer krav på vårdgivaren som bland annat innebär ett ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta arbete syftar ytterst till att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Därför krävs att vårdgivaren vidtar riskminimerande åtgärder såsom: Att utreda händelser där det finns risk för en vårdskada (lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd) Att händelseförloppet dokumenteras Att kartlägga orsaker och faktorer som påverkat händelseförloppet Att ta fram underlag för beslut om åtgärder för riskminimering Att tidsplanera åtgärderna på kort och lång sikt Av detta följer att personalen inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har en skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser. Det krävs också att patienten/närstående informeras och ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Ovan beskrivet arbete skall utmynna i en patientsäkerhetsberättelse som skall vara färdigställd senast den 1 februari (enligt lag den 1 mars) varje år. Berättelsen skall innehålla patientsäkerhetsarbetet under det gångna året, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, samt vilka resultat som uppnåtts. Berättelsen redovisas i Kalmarsunds gymnasieförbunds årsredovisning. 4. Patientsäkerhetsarbete i Kalmarsunds gymnasieförbund Skolhälsovården inom gymnasieförbundet har till sin verksamhet knuten en Metodbok, som bl.a. beskriver de rutiner som är vanligt förekommande i verksamheten. Denna finns placerad på förbundets interna hemsida och är därmed tillgänglig för alla anställda i gymnasieförbundet. Här finns också blanketter för rapportering av tillbud och avvikelser. Rutin för patientsäkerhetsarbete 1. Alla anställda inom skolhälsovården har en skyldighet att anmäla risk för tillbud, tillbud och avvikelser. 2. Anmälan skall dokumenteras på blankett i Metodboken och lämnas till verksamhetschefen. 3. Verksamhetschefen gör en första bedömning av anmälans allvarlighetsgrad och sannolikheten för att händelsen kan upprepas.

5 5(8) 4. En dialog förs med skolläkare/skolsköterska om händelsen är av sådan art att den föranleder en Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 5. Patienten informeras och bereds möjlighet att lämna sina synpunkter. 6. Verksamhetschefen kallar skolläkare och samordnande skolsköterska till verksamhetsmöten en gång per månad för uppföljning och beredning av ärenden inom skolhälsovården. 7. Vid dessa möten behandlas alla avvikelserapporter och beslut tas om vilka åtgärder som skall vidtas för att förhindra att händelsen inträffar igen. 8. Besluten dokumenteras och blir vägledande för skolhälsovårdens fortsatta arbete. 9. Dokumentationen utgör grunden i den årliga patientsäkerhetsberättelsen som skall ingå i förbundets årsredovisning. 10. Samordnande skolsköterska och skolläkare träffar skolsköterskorna kontinuerligt i yrkesnätverk för diskussion, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. 5. Verksamhetens mål Hälsobesök I skollagens 2:a kapitel 27 stadgas att varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Hälsobesöken är frivilliga. Mål Antalet genomförda hälsobesök ska uppgå till 75 %. Innehållet i samtalen ska utvecklas. Svaren ska användas för att arbeta med riktade insatser i det förebyggande och hälsobefrämjande arbetet. Föra statistik över utlämnade hälsoenkäter, samt genomförda hälsobesök. Ta ut rapporter ur PMO. Genomförande Arbeta med att utveckla hälsosamtalets innehåll. Via hälsosamtalet identifiera faktorer som är ett hinder för lärande på individnivå samt genomföra generalla insatser på gruppnivå med utgångspunkt från identifierade problemområden. Under läsåret 2015/2016 testas ett nytt statikverktyg, ES-maker för effektivare och mer tillförlitligt statistikuttag. Verktyget testas av skolsköterskorna på Jenny Nyströmsskolan. Skolsköterskorna ansvarar för metodutveckling och att föra statistik. Samordnande skolsköterskan sammanställer statistiken läsårsvis.

6 6(8) Hälsosamtal Hälsosamtalet är det viktigaste instrumentet för SHV, för att hälsobesöket skall bli meningsfullt för eleverna och därmed också upplevs ha en hög kvalitet. Att genomföra hälsosamtalet professionellt och på ett likvärdigt sätt förutsätter att samtalen har en gemensam struktur samt att skolsköterskorna har en god kompetens i samtalsmetodik. Hälsosamtalet förbereds genom ett informationsbrev och att en hälsoenkät fylls i av eleverna i första årskursen, bilaga 1 och 2. Elever i behov av stöd Skollagens 3 kapitel handlar om barns och elevers utveckling mot målen. Under 8 regleras kravet på utredning om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skolans personal, en elev eller dennes vårdnadshavare ska då göra en anmälan till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elever i behov av särskilt stöd kan vara elever med psykisk eller fysisk sjukdom, psykiskt funktionshinder, social problematik, inlärningssvårigheter eller kognitivt funktionshinder. Dessa elever kan förmodas ha skolrelaterad ohälsa och kan därigenom vara i behov av olika typer av stöd för att på bästa möjliga sätt klara sina gymnasiestudier. Skolhälsovården kan direkt till elev eller efter samråd med rektor bidra till att på ett bra sätt utforma detta stöd för eleven. Mål Organisera elevhälsan på ett sätt som stärker samverkan med pedagogisk personal och skolans övriga personal utifrån elevernas behov. Dokumentation i SHV:s årliga kvalitetsrapport. Genomförande Ta fram en gemensam, tydlig och strukturerad elevhälsaprocess i förbundet. Skolområdeschef i samverkan med rektorer. Journalsystem/Dokumentation Inom hälso- och sjukvårdens område finns en lagstadgad skyldighet att föra journal. En förutsättning för detta är ett väl fungerande journalsystem. Förbundet ingår som en part i ett elektroniskt journalsystem som omfattar länets samtliga tolv kommuner. God dokumentation i skolhälsojournalerna garanterar en god och säker vård. Ur en korrekt dokumentation är det lätt att dra ut jämförbar statistik. En likvärdig dokumentation är också nödvändig för att garantera våra studerandes rättssäkerhet. Mål Skolsköterskorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund dokumenterar på ett enhetligt och likvärdigt sätt i hälsojournalerna.

7 7(8) Skolsköterskegruppen analyserar i samband med nätverksträffarna ett urval av journaler som förts under verksamhetsåret. Kollegial granskning. Genomförande Regelbunden utbildning i PMO en gång per termin. likvärdig dokumentation Samordnande skolsköterska och berörda rektorer ansvarar för att utbildningen genomförs. Att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa Sambandet mellan lärande och psykisk hälsa är ett centralt område för elevhälsan. Elevers hälsa, inte minst den psykiska hälsan, har stor betydelse för skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Det innebär att det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Mål Att ge skolsköterskorna i förbundet verktyg för att tidigt känna igen tecken på psykisk ohälsa och behov av stöd bland eleverna, innan de har fått mer omfattande problem Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Genomförande Skolsköterskorna genomgår utbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa enligt konceptet Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) som på regeringens uppdrag sprids av Karolinska institutet. Utbildningen är planerad till vecka 44, Samordnande skolsköterska och verksamhetschefen ansvarar för att utbildningen genomförs. Kontinuerlig yrkesspecifik fortbildning/ kompetensutveckling för skolhälsovårdens professioner För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete. Verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser.

8 8(8) Utbildning som behövs för skolhälsovårdens verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANT, Internetbeteende och dessutom uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd. Mål Säkerställa att all personal inom skolhälsovården får kontinuerlig och likvärdig fortbildning för att upprätthålla lagstadgat kompetenskrav kopplat till legitimerade yrkesgrupper. Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Genomförande Skolsköterskorna deltar i den årligen återkommande Skolsköterskekongressen som anordnas av likvärdig Riksföreningen dokumentation för skolsköterskor (ideell fackligt obunden förening som arbetar med bl a branschspecifik utbildning för skolsköterskor). Verksamhetschef och berörda rektorer.