Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Vårdgivare ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Skolhälsovårdens målsättning är; Alla elever ska ha tillgång till skolhälsovård på lika villkor och utifrån den enskildes behov. Skolhälsovården ska förebygga, upptäcka och arbeta för att förbättra fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev samt ge individuellt stöd i skolsituationer till elever med funktionshinder och sjukdom. I måluppfyllelsen ingår att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt för att kunna förebyggas. Strategier för att uppnå dessa mål är Att förutsättningar för att följa nationella riktlinjer och socialstyrelsens rekommendationer finns. Att dessa kompletteras med lokalt utformade basprogram och rutiner samt med utbildning och kompetensutveckling i personalgruppen Att redovisade utvecklingsbehov kan åtgärdas. Att personella, materiella och strukturella resurser tillförs verksamheten i nödvändig omfattning. En kontinuerlig strävan efter samarbete med vårdnadshavare kring elevens hälsa utifrån ålder och mognad. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 BKU nämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs av skolhälsovården i Kramfors Kommun och har därmed det yttersta ansvaret för densamma. Verksamhetschef har det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret för verksamheten. I detta ingår ansvar för avvikelsehantering och anmälan enligt lex Maria. Skolläkare är rådgivare i medicinska frågor och utfärdar generella medicinska direktiv. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar för att arbetet ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. 2

3 Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Avvikelser. Avvikelser skall rapporteras till verksamhetschef snarast vid avvikelser och/eller allvarlig händelse. Verksamhetschef gör en händelseanalys i samråd med skolläkare och skolhälsovårdsgrupp. Åtgärder vidtas för att förhindra ett upprepande. Återkoppling till den som rapporterat avvikelsen och övriga berörda sker därefter. Uppföljning och utvärdering i skolhälsovårdsgrupp. Dokumentation. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation. Dokumentation i patientjournaler möjliggör även uppföljning och utvärdering. Under året har det databaserade journalsystemet blivit möjligt att använda för verksamheten och implementeringen pågår. Beroende på tekniska inkörningsproblem har systemet ej gått att använda till alla delar ännu men arbete för att förbättra detta pågår. Aktualisering av systemets användbarhet har hållits i samband med bl.a. utvecklingsdag för SHV gruppen. Arbete med rutin för systematisk journalgranskning pågår Verksamhetuppföljning. Varje enskild skolsköterska har rapporterat åtgärder utifrån basprogrammet enligt fastställda kvalitetsindikatorer i slutet av varje läsår. Rapporteringen sammanställs och delges vårdgivare och övrig skolverksamhet Strukturerade Hälsosamtal. Hälsosamtalens resultat ger goda möjligheter att påvisa förändringsbehov. Dessa avidentifierade resultat återkopplas årligen till vårdgivare samt till verksamheten på enskild skolnivå och på kommunnivå. Det ger möjlighet till uppföljning och utvärdering av elevernas rapporterade svar. Vaccinationstäckning. Inrapportering av vaccinationstäckningen till Smittskyddet samt inrapportering av vaccinationer till SVEVAC och till nationella vaccinationsregistret. Utvärdering. Utvärderings och uppföljningsdag hålls varje läsårsslut, reflexion med 3

4 utvärdering av årets aktivitet samt planering av kommande år. Måluppfyllelse. Måluppfyllelse av prioriterade kvalitetsmål analyseras och nya prioriterade kvalitetsmål formuleras vid läsårs slut. Rutinrevidering. Årlig revidering av kvalitetsdokument, rutiner och lokala instruktioner. Återkoppling till Vårdgivare och Verksamhet. Vårdgivare och övrig skolverksamhet informeras årligen om skolhälsovårdens verksamhet. Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Regelbundna professionsmöten med information om nyheter, ny lagstiftning mm. som rör verksamheten. Regelbundna planerings/utvecklingsdagar med innehåll såsom genomgång av rutiner, ny kunskap, implementering av nya metoddokument, kollegial handledning eller handledning av skolläkare, undervisning och information. Inköp av flera nya kvalitetssäkrade kylskåp för läkemedelsförvaring Skolhälsovårdens personal deltar regelbundet i olika utbildningar, under året har man bl.a. deltagit i utbildningsdag med information från smittskyddet samt utbildning i ryggbedömningar, hälsoundersökning/vaccination av nyanlända elever. Ett utökat vaccinationsuppdrag gällande nyanlända elever, samt utökat registreringsuppdrag gällande vaccinationer av samtliga elever har ställt ökade krav på kunskap och planering. SHV gruppen har valt att internt organisera sig så att 5 skolsköterskor har utökat sitt ansvarsområde för att frigöra tid till den sjätte skolsköterskan som i huvudsak ansvarar för SHV-mottagandet av nyanlända elever. Detta för att skapa en tydlighet i kontakt med dessa elever och med andra interna och externa aktörer, samt för att skapa en kompetensbank i för verksamheten specifika frågor. Samverkan med landstinget och inom kommunen har utökats för att kunna möta skolhälsovårdsbehoven hos nyanlända/ asylsökande elever på bästa möjliga sätt. Ett särskilt forum för att hålla kollegial handledning har provats och ska utvecklas. Kontrollservice av medicinskteknisk utrustning 4

5 Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser är en viktig del av patientsäkerhetsarbete. Genom att arbeta proaktivt kan åtgärder vidtas innan tillbud eller negativa händelser inträffar. Skolsköterskor och skolläkare bedömer fortlöpande om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. I Länets samverkansgrupper diskuteras kontinuerligt kvalitetsfrågor. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap 3 Vid varje SHV-träff, aktualiseras frågan om avvikelser. Verksamhetschef, Skolläkare och Skolsköterskegrupp analyserar händelsen och vidtar åtgärder för att förhindra ett upprepande. Ansvarig för att detta genomförs är Verksamhetschef. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, Skolhälsovården samverkar med både interna och externa aktörer i olika former såsom; Andra yrkeskategorier som kuratorer, specialpedagoger och skolpsykolog i kommunens samlade elevhälsa samt i lokal och centrala elevhälsa. Skolpersonal och rektor i de lokala elevhälsogrupperna. Verksamhetschef och skolläkare ingår i ett länsövergripande nätverk med deltagare från Barnhälsovård och Skolhälsovård. Verksamhetschef ingår i ett länsövergripande nätverk med verksamhetschefer och medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor från länets kommuner. Samarbete pågår kontinuerligt med landstinget med de strukturerade hälsosamtalen, och dess sammanställningar. Samverkan med landstinget och andra aktörer inom kommunen för att möta skolhälsovårdsbehoven hos nyanlända/asylsökande elever på bästa möjligasätt. Samverkan med landstinget för kalibrering och sterilisering av utrustning. Samverkan i kommunens integrationsnätverk Aktualisering av remisshanteringsrutin pågår 5

6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Skolsköterska och skolläkare avvikelserapporterar till kvalitetsråd som består av skolhälsovårdsgrupp. Därefter utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas dessa enligt gängse rutin. Ansvarig för avvikelsehantering är verksamhetschef. Vid en avvikelse som leder till en Lex Maria anmälan informeras även BKU-nämndens ordförande. Under 2013 har 6 avvikelser rapporterats och hanterats. Verksamhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter rörande verksamheten. I medicinska frågor har skolläkare en rådgivande och stödjande funktion. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att möjliggöra identifiering av mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Skolhälsovården strävar kontinuerligt efter samarbete med vårdnadshavare kring elevens hälsa utifrån ålder och mognad. Alla elever som börjar FSKklass inbjuds till ett inskrivningssamtal i skolhälsovården tillsammans med vårdnadshavare, vid detta samtal informeras om skolhälsovårdens verksamhet. Information till vårdnadshavare sker också via klassbrev, särskilda utskick hemsida etc. SHV deltar också i föräldramöten och i enskilda samtal med vårdnadshavare/elev etc. Information till och dialog med elever enskilt och klassvis sker kontinuerligt. Strukturerade hälsosamtal erbjuds i FSK klass, Åk 4, Åk 7 samt i Gymnasiet Åk 1. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Läsåret var vaccinationstäckningen för Åk 6 i Kramfors Kommun enligt smittskyddets (SMI) s statistik cirka 97% och ligger i och med detta ngt högre än i länet. I samråd med länets övriga kommuner inleddes skolvaccineringen med vaccin mot HPV-virus under höstterminen 2012 och vid läsårets slut konstaterades att länets täckning med skolvaccinering av HPV var näst högst i riket (enligt statistik från SMI). Den lagstadgade delen av basprogrammet kunde erbjudas och genomföras till 100%. 6

7 7