Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Transkript

1 Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet Agneta Stenqvist Dnr: SON

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål 4 Organisatoriskt ansvar 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet 5 - Avdelning individ och myndighet - Avdelning IFO - Avdelning vård- och omsorg Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan 6 Samverkan med anhöriga 7 Riskanalys 7 Rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 8 Resultat 9 Socialtjänstens utvecklingsområden 10 Kvalitetsberättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 1 2

3 Sammanfattning Under år 2012 har arbetet påbörjats med ett gemensamt ledningssystem för socialförvaltningens samtliga verksamheter enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9 (M och S). 42 anställda deltog under året i utbildningsinsatser inom Omvårdnadslyftet i form av uppdragsutbildning med stöd av statliga bidrag socialförvaltningen sökt. För att höja boendestandarden och tillgängligheten planeras för ombyggnad/nybyggnad av två av kommunens äldreboende (Stångenäshemmet med seniorbostäder och Lysekilshemmet) i Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder. I socialförvaltningens egenkontroll för att säkra verksamhetens kvalitet har förvaltningen deltagit i Socialstyrelsens Öppna jämförelser I enkätform har en uppföljning av Lysekils kommuns kostpolicy avseende kost och nutrition i kommunens särskilda boenden genomförts. En granskning enligt gemensam mall av genomförandeplaner har genomförts inom hemtjänst och särskilt boende. IFO gjorde våren 2012 en granskning av utredningar avseende barn och unga, missbruk samt försörjningsstöd. En arbetsgrupp med representanter från KPR och arbetsgrupper i verksamheterna arbetade under året fram tre lokala värdighetsgarantier med utgångspunkt i den nationella värdegrunden. De planeras att träda i kraft i januari All personal inom socialtjänsten och i verksamheter enligt LSS har en rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Personalen har en skyldighet att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från personalen tas emot, utreds och analyseras. Verksamheten ska kontinuerligt bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Klagomål och synpunkter från vård- och omsorgstagare och deras närstående, myndigheter och andra intressenter hanteras enligt kommunens rutiner. De diarieförs och utreds. 3

4 Övergripande mål SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Kommunövergripande mål Lysekil en trygg kommun med goda möjligheter att påverka Nämndernas mål Brukarinflytande ska efterstävas i allt arbete Kommunövergripande mål God kommunal service, gott bemötande, god tillgänglighet på ett kompetent och effektivt sätt Nämndernas mål Den upplevda kvaliteten ska öka Organisatoriskt ansvar SOSFS 2011:9, 3 kap. 3 Individ- och myndighetsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden beslutade vid sina möten att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Förvaltningen fick i uppdrag att starta arbetsprocessen med att ta fram detta. Individ- och myndighetsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden har det övergripande ansvaret för verksamheternas kvalitet och ska fastställa övergripande mål för kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera. Avdelningschef ansvarar tillsammans med enhetscheferna för att kvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetare har ansvar för att aktivt delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar i sin funktion för kvalitetsuppföljning och utvärdering med stöd av ledningssystemet samt leder, utvecklar och underhåller ledningssystemet. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs av kvalitetsoch utvecklingschef tillsammans med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). I uppföljningen ingår bland annat - möten och besök i verksamheten 4

5 - uppföljning av rutiner - granskning av journaler, akter, genomförandeplaner - analys av Socialstyrelsens öppna jämförelser - utredning av lex Sarah rapporter - utredning av klagomål och synpunkter - egenkontroll Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Avdelning individ och myndighet IMA Avdelningen har haft en utvecklingsdag med tema värdegrund och mål. Socialchefen har gett avdelningen i uppdrag att ta fram rutiner för samtliga områden, som ska vara färdigt i maj Avdelning individ- och familjeomsorg IFO Två rutiner har tagits fram som åtgärd efter lex Sarah rapporter för att förhindra upprepning av det inträffade. Riktlinjer har tagits fram för vissa insatser, som ska säkerställa att handläggningen sker utifrån gällande lagstiftning och nationella riktlinjer. Tillsammans med regionens primärvård och psykiatri har avdelningen arbetat med att ta fram en lokal samverkansplan. Avdelningen genomför regelbundet loggning för att kontrollera, att endast behöriga handläggare tagit del av dokumentationen i verksamhetssystemet samt kontroller i försörjningsärenden. Avdelning vård och omsorg VOO Hemtjänsten i Lysekil har utvecklat en metod för planering av utförande av beviljade insatser, som ökar flexibiliteten, säkerställer att insatsen blir inplanerad med brukaren i centrum. I metoden ingår också att ta tillvara kompetensen hos personalen inom hemtjänsten och att förmedla den vidare. För att personalkontinuiteten ska vara så optimal som möjligt arbetar verksamheten aktivt med att minska korttidsfrånvaron, då många vikarier i verksamheten kan upplevas otryggt av den enskilde. I utvecklingsarbetet läggs stor betoning på funktionen kontaktman. Inom särskilt boende pågår också ett arbete med att förtydliga ansvaret i denna funktion. På arbetsplatsträffarna finns frågeställningar av etisk karaktär regelbundet på dagordningen. Enhetschefer och medarbetare inom hemtjänst och särskilt boboende deltog under 2012 i arbetet att tillsammans med förvalt- 5

6 ningens kvalitets- och utvecklingschef formulera tre lokal värdighetsgarantier för hemtjänst och särskilt boende. En arbetsgrupp med representanter från det Kommunala pensionärsrådet (KPR) arbetade samtidigt med utformningen av dessa. Arbetet leddes av kvalitets- och utvecklingschef som också sammanställde de två arbetsgruppernas resultat. Inom verksamheterna enligt LSS och psykiatri har under året aktuella rutiner setts över och tagits fram med anledning av klagomål och synpunkter samt anmälan lex Sarah. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 I maj 2012 genomförde IFO en granskning av utredningar avseende barn och unga, missbruk och försörjningsstöd. Granskningen gjordes utifrån granskningsmallar för respektive område. För att åtgärda de brister som framkom vid resultatet av granskningen upprättades en handlingsplan. Handlingsplaner har också tagits fram för respektive utvecklingsområde inom de områden IFO deltagit i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. En granskning av genomförandeplaner gjordes i november 2012 inom avdelning vård- och omsorg. Totalt granskades 382 genomförandeplaner inom särskilt boende och hemtjänst. Granskningen genomfördes med stöd av 23 frågor. Resultatet har sammanställts och återförts till verksamheten. Varje enhet upprättar utifrån sitt resultat en handlingsplan med förbättringsåtgärder. Vid nämndernas sammanträde under 2012 har avdelning individ och myndighet redovisat antalet beslut om särskilt boende, om någon av dessa personer som fått beslut väntat över tre månader. Samtidigt har avdelningen redovisat för nämnderna aktuellt antal lediga lägenheter i särskilt boende. Brukarundersökningar avseende bostadsanpassning gjordes inom andelning IMA Lex Sarah rapporter samt klagomål och synpunkter har utretts, sammanställts och analyserats. Resultatet från år 2012 kommer att återföras till verksamheterna inom det lokala kvalitetsarbetet kommer socialförvaltningen att göra en analys av sitt systematiska kvalitetsarbete som grund för det fortsatta arbetet. Samverkan SOSFS: 2011:9,4 kap. 5 KLARA samordnad vårdplanering gemensamma rutiner för kommun/sjukhus och primärvård för vårdplanering och informationsöverföring i Västra Götaland med gemensam avvikelse- 6

7 rapportering för förbättringsarbete. Vårdsamverkan Fyrbodal ett samarbete mellan de 14 kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Edet, regionens primärvård och länssjukvård. Socialförvaltningen i Lysekils kommun deltar i en av de fem närsjukvårdsgrupperna tillsammans med Munkedal och Sotenäs kommun. I dessa grupper har en gemensam verksamhetsplan under 2011 och 2012 tagits fram för grupperna äldre personer, äldre personer med sammansatta vård- och omsorgsbehov samt personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/beroende. Kommunförbundet Fyrbodal och Lilla Edet anordnar nätverksträffar. Socialförvaltningen i Lysekils kommun deltar i dessa träffar. Socialförvaltningen deltar i flera olika nätverk med grannkommuner. Ett nära samarbete sker också regelbundet med lokala myndigheter, skola och vårdgivare. För att höja boendestandarden och tillgängligheten samarbetar Lysekils kommun och Riskbyggen för ombyggnad/nybyggnad av två av kommunens äldreboende (Stångenäshemmet med seniorbostäder och Lysekilshemmet) i den kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder. Samverkan med anhöriga SOSFS 2011:9, 4 kap. 5 Samordnad vårdplanering mellan primärvård, sjukhus, kommun och den enskilde/närstående sker genom det gemensamma systemet KLARA-svpl. Projekt Trygg hemgång påbörjades december 2011 och arbetssättet har fortsatt under Samordnad vårdplanering görs via telefon. Vård- och omsorgsplanering görs hemma hos patienten direkt efter hemkomsten. Vid upprättande och uppföljning av genomförandeplan ska anhöriga vara delaktiga om den enskilde så önskar. Enligt rutin ska anhörigträffar anordnas på särskilda boenden och i hemtjänst 2 gånger per år. På särskilt boende erbjuds anhöriga Anhörigsamtal enligt en samtalsmall med målsättningen att stimulera till delaktighet och öka känslan av trygghet hos anhöriga. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys för händelse som skulle kunna medföra brister har 7

8 gjorts inför förändring inom missbruksvården, som genomfördes juni 2012 samt i samband med ev förändringar i samband med budgetarbete. I rapporteringsskyldigheten ingår det att vara riskmedveten. Rapporteringsskyldighet SOSFS 2011:9 5 kap. 4 p 2 och 3 Enligt socialförvaltningens rutin för rapportering enligt lex Sarah i Lysekils kommun ansvarar respektive chef för att information ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person börjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod. Chefen ansvarar sedan för att information ges fortlöpande, både muntligt och skriftligt, dock minst en gång per år. Blankett för rapport finns på insidan. Varje rapport utreds av ansvarig chef och vid behov i samarbete med kvalitets- och utvecklingschef. Om utredningen avslutas med ett konstaterande att det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller påtagliga risker för allvarligt missförhållanden ansvarar kvalitets- och utvecklingschef för att göra en anmälan till Socialstyrelsen. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla klagomål och synpunkter från vård- och omsorgstagare och deras närstående, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter, föreningar och andra organisationer registreras, diarieförs och utreds av berörd tjänsteman. Kvalitets- och utvecklingschef får kopia på alla klagomål och synpunkter, som kommer in via registraturen och följer upp dem med berörd tjänsteman. I vissa fall utreder kvalitets- och utvecklingschef. Klagomål och synpunkter (fel och brist) hanteras internt i det systematiska kvalitetsarbetet. De registreras och diarieförs inte. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Kvalitets- och utvecklingschef sammanställer, analyserar inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för att se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Varje enhet följs under året varje månad. Rapporter samt klagomål och synpunkter sammanställs, kategoriseras, återkopplas till verksamhet, redovisas till nämnd. 8

9 Översikt av antal klagomål och synpunkter År Klagomål och synpunkt vård- och omsorgstagare och deras närstående Klagomål och synpunkt personal 17* Klagomål via Socialstyrelsen 2 Lex Sarah rapporter 26* Lex Sarah anmälan enligt SOSFS 2011:5 2 2 Direkt anmälan till Socialstyrelsen från patienter/närstående 1 1 *osäker siffra Antalet klagomål och synpunkter från vård- och omsorgstagare och deras närstående har ökat sedan Vi ser det positivt att fler kontaktar oss med klagomål och synpunkter, då det ger oss ett stöd i vår utveckling av kvaliteten i våra tjänster. Vi får också positiva omdömen och tips. Klagomålen har främst avsett brister i bemötande och brister i omsorg och omvårdnad. Flera klagomål och synpunkter kom inför förändringen i socialförvaltningens ansvar inom missbruksvården. Rapporteringen av klagomål och synpunkter från personal verkar inte ha fungerat fullt ut. Här finns det säkert ett mörkertal, då vi är många anställda i förvaltningen. Det är mer sannolikt att det ofta förekommer situationer då saker går fel, det inträffar något som vi inte förväntar oss eller vi märker att vi saknar en bra rutin för en viss process i vår verksamhet. De klagomål och synpunkter som rapporterats av personal i socialförvaltningen har till största delen avsett brister i rutiner och organisation. Anledning till lex Sarah rapporter kan med stor sannolikhet antas varit fler än de som gjorts under året, då rapporterna är från hela socialförvaltningen. Vi kommer att vidare anlysera orsaken till resultatet under 2013 och vidta åtgärder utifrån orsaken. Den som rapporterar behöver inte värdera händelsen utan ska rapportera missförhållanden som bland annat kan motsvara eller uppfattas som brister i utförda handlingar, brister i bemötande och missade insatser. De lex Sarah rapporter som gjordes 2012 avsåg till större delen brister i hantering och förvaring av läkemedel samt privata medel samt brister i bemötande och i omsorg. Resultat Strukturmått 42 medarbetare har deltagit i utbildningsinsatser som socialförvaltningen köpt som uppdragsutbildning med stöd av statsbidrag Omvårdnadslyftet. 20 personer deltog i en grundläggande utbildning, 22 personer deltog i utbildning med speciell inriktning (demenssjukdomar och psykisk ohälsa). 9

10 Socialförvaltningens 3 avdelningschefer har erbjudits utbildning i författning Lex Sarah SOSFS 2011:5 som trädde i kraft den1 juli år 2011 och gäller hela socialtjänsten. Kvalitets- och utvecklingschef har informerat samtliga enhetschefer och med stöd av ett bildmaterial gått igenom författningen. Cheferna i förvaltningen har fått detta bildmaterial, för att använda i sin utbildning av medarbetarna och vid nyanställning. Rutin för rapportering enligt lex Sarah har implementerats under året. Alla chefer inom socialförvaltningen erbjöds under 2012 utbildning och information om Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011: 9 (M och S)). Denna författning gäller för socialförvaltningens samtliga verksamheter. Cheferna har i sin tur haft uppdraget att informera sina medarbetare. Arbetet att ta fram ett gemensamt ledningssystem för förvaltningen påbörjades under året. Årligen genomförs måste utbildningar inom socialförvaltningens verksamheter såsom brandskydd, HLR, livsmedelshygien, och förflyttningsteknik Processmått Socialförvaltningen har deltagit i Socialstyrelsens öppna jämförelser Handlingsplaner har tagits fram för strukturer och processer inom vissa områden utifrån resultatet i jämförelsen. I Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2012 svarade 89 % att de var mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten i sin helhet och av de boende som tillfrågats i enkäten i kommunens särskilda boenden svarade 82 %, att de var mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende i sin helhet. Handlingsplaner för prioriterade utvecklingsområden tas fram i hemtjänst och särskilt boende med utgång från resultatet På Socialstyrelsens hemsida finns alla Öppna jämförelser inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialtjänstens utvecklingsområden Fortsätta arbetet med processen att ta fram ett ledningssystem enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och göra det känt för alla anställda inom socialförvaltningen Arbeta med att definiera vad som är kvalitet, följa upp kvaliteten och definiera utvecklingsområden att arbeta 10

11 vidare med Använda väsentlighets- och riskanalys som underlag och prioriteringar för vilka åtgärder som måste vidtas Arbeta med en gemensam metod för riskanalys. Information om lex Sarah är en stående punkt på dagordningen för APT varje månad under 2013 Arbeta för att öka antalet rapporter lex Sarah och på så sätt öka riskmedvetenheten Arbeta för att minska antal lex Sarah anmälningar till Socialstyrelsen Arbeta för en medvetenhet och öppenhet avseende klagomål och synpunkter Arbeta med att utveckla dokumentationen enligt ICF i det nya verksamhetssystemet Arbeta med utveckla anhörigstödet mot olika målgrupper enligt skärpningen i SoL 3 kap 10 Arbeta med att förbättra struktur och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Ansluta oss till SveDem (Svenska Demensregistret) och BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) Arbeta med att rätt insats ges utifrån den enskildes behov och svarar mot lagstiftningen samt att socialtjänstens arbete så långt det är möjligt bygger på forskning, beprövad erfarenhet och den enskildes delaktighet Kvalitetsarbetet ska utvecklas främst genom att definiera målgrupper och följa upp resultat av insatserna 11