Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Transkript

1 Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: FAX: E-POST:

2 Inledning... 3 Grundsyn för uppföljning av vård och omsorg samt inom LSS verksamheten... 3 Vilka områden berörs i verksamhetsuppföljningarna... 4 Fördjupad beskrivning av vad man granskar inom respektive område... 4 Kvalitetsarbete... 4 Samverkan och inflytande... 4 Samordning av insatser... 4 Dokumentation... 5 Resultat... 5 Sammanfattning av verksamhetsuppföljningarna inom social omsorg (äldreomsorg) 5 Kvalitetsarbete... 5 Samverkan och inflytande... 7 Samordning av insatser kring brukaren... 7 Dokumentation... 8 Sammanfattning av verksamhetsuppföljningarna inom LSS... 8 Kvalitetsarbete... 8 Samverkan och inflytande... 9 Samordning av insatser... 9 Dokumentation Avslutning

3 Inledning Under hösten 2007 har socialförvaltningen gjort verksamhetsuppföljningar på alla enheter inom vård och omsorg. Samtliga särskilda boenden utom Ankaret som inte deltog och Centrala samt Skönadals hemtjänstdistrikt ingick i undersökningen. Inom LSS ingick samtliga gruppbostäder, enheten för personlig assistans samt daglig verksamhet. Metoden är ett komplement till brukarundersökningar som sker i oktober, klagomålshantering och avvikelsehantering som sker löpande under året och uppföljning av individärenden som beställarenheten utför under året. De olika metoder som nämns sammanställs vid årets slut för att få en samlad uppfattning om hur våra brukare och patienter upplever vård, omsorg och service. Uppföljning av socialnämndens verksamheter är en nödvändig process inom ramen för socialförvaltningens kvalitetsarbete. Det är också nödvändigt att regelbunden utvärdera de metoder socialförvaltningen har för att följa upp verksamheter. Syfte med kvalitetsarbetet är att det ska säkerställa att en tillfredsställande kvalitet i socialtjänstens verksamhet uppnås och vidareutvecklas. Det ska ge underlag för effektiv resursanvändning och redovisning till medborgare, politiker och medarbetare och därmed öka trovärdigheten och statusen i det sociala arbetet. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och genom allas delaktighet skapa en lärande organisation som ger förutsättning för förändrings- och utvecklingsarbete. Grundsyn för uppföljning av vård och omsorg samt inom LSS verksamheten Uppföljning ska leda till lärande och utveckling Kontroll och utveckling ingår i allt uppföljningsarbete Uppföljning ska ske i samspel mellan socialförvaltningen, den enskilde och utföraren Det är ingen skillnad när det gäller uppföljning av interna och externa utförare 3

4 Vilka områden berörs i verksamhetsuppföljningarna Hur enheten arbetar med kvalitetsarbete enligt socialnämndens mål samt SOSFS Hur enheten arbetar med att utveckla metoder för samverkan med närstående, brukarorganisationer, kommunmedborgare mfl Hur enheten arbetar för att samordna insatser kring brukaren/patienten Hur enheten arbetar med dokumentation Hur tar enheten tillvara på den kompetens som finns? Finns kompetensutvecklingsplan generell och individuell Fördjupad beskrivning av vad man granskar inom respektive område Frågor som ställs i samband med verksamhetsuppföljning Kvalitetsarbete 1. Finns kvalitetsplan för enheten, om ja, är den väl förankrad bland medarbetarna 2. Finns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2006: Hur arbetar man med omsorgsgarantierna? Följs de upp? 4. Hur arbetar man med genomförandeplan och kontaktpärmar? Hur arbetar man för att lyfta fram det individuella perspektivet? 5. Har enheten god kunskap om Lex Sarah, Lex Maria, anmälan om missförhållanden enligt LSS och avvikelsehantering 6. Hur arbetar enheten för att ta tillvara på kompetens? Finns kompetensutvecklingsplaner generell och individuell? Samverkan och inflytande 1. Hur har enheten utvecklat metoder för samverkan med närstående, brukarorganisationer 2. Hur samverkar enheten med brukaren kring verksamhetens innehåll och utveckling Samordning av insatser 1. Träffas berörda yrkeskategorier vid exempelvis nya brukare och uppföljning 2. Hur arbetar enheten för att utveckla helhetsperspektivet kring brukaren 4

5 Dokumentation 1. Hur arbetar enheten med Sol och HSL dokumentation 2. Hur förvaras dokumentationen Ovanstående frågor redovisas nedan under sammanfattning tillsammans med undertecknades här och nu upplevelse Resultat Medicinsk ansvarig sjuksköterska och verksamhetsutvecklare skickade en enkät till respektive enhet ca en vecka innan besöket. Enkäten bestod av ett antal frågor som ingår i ovanstående områden. I samband med besöket på respektive enhet träffade MAS och VU undersköterskor/vårdbiträden som var i tjänst den morgonen /förmiddagen, enhetschefen och distriktssköterska samt brukare som fanns i gemensamhetslokaler. Syftet med besöket var dels att få en uppfattning om hur man arbetar, prioriterar samt arbetar för att tydliggöra individuella behov samt kvalitetssäkrar svaren som uppgivits i enkäten. Få en här och nu upplevelse på kvaliteten. Sammanfattning av verksamhetsuppföljningarna inom social omsorg (äldreomsorg) De särskilda boenden som redovisas är Skönadalshemmet, Pilégården och Tulpanen i Hammenhög, Borrbyhemmet, Solgläntan i Kivik, St Olofshemmet, Grindsstugan och Skogsgläntan i St Olof, Rosenborg i Gärsnäs, Lillevångshemmet (Aleris). Centrala hemtjänstområdet och Skönadals hemtjänstområde redovisas. Ankaret deltog inte i verksamhetsuppföljningen. Kvalitetsarbete 1. Utav dessa nio enheter hade fem enheter Lillevång, Centrala, Borrby, Skönadalshemmet och Hammmenhög kvalitetsplan och uppnådde 5 till 6 av SOSFS kriterier enligt 3 kap 3. De övriga enheter hade påbörjat arbetet kring detta eller saknades helt. 2. ingår i ovanstående redovisning (punkt 1). När man skriver kvalitetsplaner följer man socialstyrelsens kriterier. 3. MAS och VU frågade alla enheter hur man arbetade för att uppnå omsorgsgarantierna på särskilt boende samt hur man tänker följa upp. Särskilt frågades kring nattfastan. På samtliga särskilda boenden hade man inte 5

6 skriftligen kvalitetssäkrat rutiner för att tillförsäkra sig att nattfastan inte är längre än 11 timmar. Det som framkom var att man genom muntlig information informerade varandra om någon brukare hade gått och lagt sig tidigt kvällen innan och om nattpersonalen ger vätska under natten. Man sa också att nattpersonalen brukar titta till alla och ge vätska till de brukare som var vakna men i princip inte mer än så. Vård och omsorgsinsatser planeras alltid tillsammans med brukaren och alla brukare får en kontaktperson. Detta fungerade bra överlag på alla enheter. Brukarnas behov av socialaktiviteter har lyfts fram mer under 2007 än tidigare, mycket pga av statliga medel som socialförvaltningen har fått. Man har löst detta väldigt olika på enheten. I stort har man utgått ifrån brukarens egna önskemål, både gruppaktiviteter och individuella aktiviteter. Det finns fortfarande önskemål om individuella aktiviteter men som inte kan tillgodose pga av ekonomin och personella resurser. Uppfattning MAS och VU får om sista punkten i Omsorgsgarantier kring klagomålshantering är att har brukarna synpunkter så behandlas detta snarast och i vissa fall blir enhetschefen involverad. Brukarna som undertecknade träffade säger själva att de berättar vad de tycker till vård och omsorgspersonalen. Avslutningsvis kring omsorgsgarantier framgick det inte från någon enhet hur man har tänkt att följa upp (saknas skriftliga rutiner) och utvärdera omsorgsgarantierna, men att man tänker skriva om det i verksamhetsberättelsen. 4. Alla enheter har ännu inte börjat med genomförandeplan. Sex av nio enheter har infört genomförandeplan hos samtliga brukare samt att genomförandeplanerna är uppdaterade. De övriga tre enheterna håller på att skriva om utförarplan till genomförandeplan eller att det saknas helt bland brukarna. En enhet har också uppgivit i enkäten att alla brukare har genomförandeplan men vid besöket var genomförandeplanerna inte uppdaterade eller skrivna på rätt sätt. Alla brukare har idag kontaktpärmar ifall de själva vill. Kontaktpärmarna finns i brukarens hem, oftast vid entrén i brukarens hem och meningen med kontaktpärmen är att det ska finnas informationsmaterial i den och insatsplan enligt HSL och Sol för att hålla brukare och anhöriga informerade. 5. Kunskapen kring avvikelsehantering enligt Lex Sarah och Lex Maria varierar mellan enheterna. Det varierar mellan att man har god kännedom om dessa rutiner och vad de står för till att på vissa enheter har man bara hört talas om dem, men har inte kunskap om vad de står för. Uppfattning MAS och VU är att kunskapen om dessa rutiner aktualiseras när det uppstår en incident som leder till anmälan. Information om klagomålshantering finns i kontaktpärmarna och på 6

7 hemsidan. Under hösten har vissa enheter börjat med att ställa ut ett informationsställ vid entrén med bla klagomålsbroschyren. 6. I samband med medarbetssamtalen fångas det individuella behovet av kompetensutveckling/utbildning upp hos var och en. Ekonomin styr i hög utsträckning möjligheten till utbildning på respektive enhet. Det pågår en del utbildningar som redovisas i verksamhetsberättelsen från varje enhet. En övergripande kompetensutvecklingsplan finns som har arbetats fram efter en behovsinventering och som samordnas av verksamhetsutvecklare. Samverkan och inflytande 1. En till två gånger per år sker anhörigträffar på alla särskilda boenden utom två. På träffarna diskuteras verksamhetens utveckling och innehåll. Synpunkter diskuteras. På två hemtjänstområden sker inga systematiska anhörigträffar utan man kontaktar anhöriga/närstående vid behov endast. På det ena har man för avsikt att bjuda in anhöriga till en träff under Lillevångshemmet, Rosenborg i Gärsnäs och Hammenhögs hemtjänst har systematiska möten med brukarna kring verksamhetens innehåll och utveckling sk brukarråd. Enligt SOSFS 2006:11 3 kap 3 ska brukarna ges möjlighet till delaktighet med att utveckla och säkra kvaliteten Samordning av insatser kring brukaren 1. Den vanligaste formen i samband med nya brukare och vid uppföljning är att kontaktpersonen, brukaren och ev enhetschefen träffas för att gå igenom och diskutera insatser brukaren har beviljats och utformningen av detta. Distriktssköterskor och rehab får i regel en beställning och tar kontakt med brukaren vi ett annat tillfälle. På någon enhet samlas samtliga yrkeskategorier vi ett tillfälle för att gå igenom brukarens behov. Det förekommer fortfarande att exempelvis rehab inte träffar vård- och omsorgspersonalen och att det finns en ovisshet vad respektive yrkeskategori har beslutat kring brukaren. 2. Att man arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och att det sker samordning kring brukaren kan man se på vissa enheter. Med det menas att brukaren har oftast både behov och insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Vid planering av insatser Sol och HSL är det viktigt att dessa berörda yrkeskategorier samverkar och samordnar/planerar insatser med all kunskap man har om brukaren och att man samlar berörda yrkeskategorier vid ett och samma tillfälle. Har man exempelvis inte rehab med i planeringen tappas viktig 7

8 information som man behöver veta kring hjälpmedel och träning etc. De enheter som man har lyckats med detta är exempelvis Grindstugan i St Olof. Grindstugan är ett korttidsboende där det är hög omsättning på in- och utflyttning. Varje måndag träffas samtliga yrkeskategorier för att gå igenom de brukare som kommer på tisdag som är en inflyttningsdag. Man har också möjlighet att komma på korttiden övriga dagar. Skönadals hemtjänstområde kommer från 2008 att börja med tvärfackliga träffar för att gå igenom brukarnas behov och önskemål och på det sättet fångar de upp helheten kring brukaren. Införandet av hemrehab gör också att samordning av insatser enligt HSL och Sol sker för att metoden kräver det. Detta går att se på Skönadals hemtjänstdistrikt, Hammenhög och korttiden på Skönadal som ingår i hemrehabsprojektet. Dokumentation 1. De brister som finns i dokumentation handlar om kunskapen om vad som är Sol respektive HSL dokumentation. De flesta områdena hade ordning i dokumentationen men uttryckte att det är ibland svårt och veta vad man ska dokumentera. På någon enhet skedde ingen dokumentation alls. Dokumentation står som en punkt i Kompetensutvecklingsplanen. 2. På alla enheter hålls dokumentationen inlåst. Sammanfattning av verksamhetsuppföljningarna inom LSS Nedanstående redovisning rör alla gruppbostäder, daglig verksamhet och enheten för personlig assistans. MAS och VU besökte Kvarngatan, Simrisvägen, Strandbadsvägen, Korttidsvistelsen och Korttidstillsynen och daglig verksamhet (dagcenter) för att få en här och nu upplevelse samt pratade med chefen för personlig assistans. De gruppbostäder som inte fick besök fick också svara på enkäten. Kvalitetsarbete 1. LSS verksamheten har inte arbetat fram en kvalitetsplan ännu och inte heller för respektive gruppbostad/lss-verksamhet. 2. Det pågår inget kvalitetsarbete enligt SOSFS 2006:11 3 kap 3 mer än det övergripande kvalitetsarbete som socialförvaltningen håller i och där LSS enheten ingår. 3. Omsorgsgarantier på gruppbostäder finns inte ännu men enhetscheferna vill arbeta fram detta. 8

9 4. Genomförandeplaner har brukarna som bor på Stibyborg och under 2008 kommer de allra flesta brukare som bor på gruppbostäder att få genomförandeplan liksom kontaktpärmar. Det pågår ett intensivt arbete med införandet av genomförandeplaner och kontaktpärmar. 5. Det fanns stora brister överlag kring kunskapen om Lex Maria och anmälan om missförhållanden enligt LSS. Lex Maria kände man till vad det står för och anmälan enligt LSS hade man överlag bristfällig kunskap kring. Klagomålshantering har man inte arbetat fram ännu på enhetsnivå, men det blir aktuellt i samband med införandet av kontaktpärmen. 6. I samband med medarbetssamtalen fångas det individuella behovet av kompetensutveckling/utbildning upp hos var och en. Ekonomin styr i hög utsträckning möjligheten till utbildning. Det pågår en del utbildningar som redovisas i verksamhetsberättelsen från varje enhet. En övergripande kompetensutvecklingsplan finns som har arbetats fram efter en behovsinventering och som samordnas av verksamhetsutvecklare. Samverkan och inflytande 1. Anhörigträffar förekommer från 2007 på en och annan gruppbostad. De övriga gruppbostäder har inga systematiska anhörigträffar utan att kontakten med anhöriga/närstående sker med personalen på gruppbostaden kring respektive brukare. 2. I samband med stängning av gruppbostäder sker möten med brukare och anhöriga/närstående kring verksamhetens utveckling och innehåll. Utöver det samverkar inte enheterna med brukarna och anhöriga kring verksamhetens utveckling och innehåll systematiskt. Istället har personalen hela tiden en dialog med brukarna vad man individuellt har för önskemål och behov. Samordning av insatser 1. I samband med nya brukare eller uppföljning sker inga systematiska träffar mellan personalen på respektive boende och distriktssköterska samt rehab. Personalen på gruppbostaden ringer distriktssköterska och rehab vid behov. 2. I samband med införandet av genomförandeplaner kommer helhetsperspektivet kring brukaren att tydliggöras. 9

10 Dokumentation 1. Dokumentationen fungerar olika på gruppbostäderna undertecknade besökte. Överlag så skiljer man inte på Sol och HSL dokumentation. På en gruppbostad gjordes bara HSL dokumentation enligt VIPS sökord, ingen Sol dokumentation. Blanketterna som används är omoderna. Medarbetarna på gruppbostäderna undertecknade besökte upplevde det som oklart vad som gäller för dokumentationen. Utbildning kring dokumentation är aktuellt inom LSS verksamheten liksom social omsorg. 2. Dokumentationen på de två gruppbostäder undertecknade besökte förvarades i pärmar på personalrummet. 10

11 Avslutning Det är första gången socialförvaltningen gör verksamhetsuppföljningar i kommunens enheter. På Lillevångshemmet har socialförvaltningen gjort en verksamhetsuppföljning tidigare. Vad som är styrande i samband med verksamhetsuppföljning är socialnämndens mål, socialstyrelsens författningssamling, länsstyrelsen syn på vad man ska följa upp samt medicinsk ansvarig syn på vad man ska följa upp. Metoden har varit att respektive enhet fyller i en blankett utifrån Sol och HSL perspektiv samt att medicinsk ansvarig sjuksköterska och verksamhetsutvecklare har gjort ett besök för att få en här och nu upplevelse. Frågorna i enkäten har reviderats under hösten och orsaken till det är att vissa frågor inte var relevanta samt att undertecknade upptäckte andra kvalitetsaspekter som behövdes följas upp. Sammanställning över resultatet är därför av övergripande karaktär samt att vissa uppföljningsområden har ringats in. I nästa verksamhetsuppföljning kommer därför respektive enheter att redovisas hur man har svarat på enkäten tillsammans med en här och nu upplevelse. Exempelvis kan man då följa upp hur respektive enhet har svarat på om de har kvalitetsplan, om alla brukare har genomförandeplaner som är kompletta och uppdaterade, om alla anställda har kunskap om avvikelsehantering, hur enheten skriftligen kvalitetssäkrar att nattfastan inte blir längre än 11 timmar etc. Utvecklingsområden tydliggörs. Länsstyrelsen, socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landstings syn på vad och hur man ska följa upp verksamheter kommer också att tydliggöras i verksamhetsuppföljningarna. Här och nu upplevelse är viktig komplement till enkätsvaren. Det är viktigt att enkätsvaren kvalitetssäkras Eva Ahrén Medicinsk ansvarig sjuksköterska Kristina Privér Verksamhetsutvecklare 11