Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Transkript

1 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län, nedan kallad kommunen och Örebro läns landsting, nedan kallat landstinget. Överenskommelsen vänder sig till berörda chefer och personal inom kommunerna i Örebro län och landstinget och till utförare som enligt avtal har uppdrag att utföra dessa uppgifter. Överenskommelsen omfattar även den kommunala hälso- och sjukvården enligt 18 HSL, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I denna överenskommelse omfattas även förskolan/skolan, vilket inkluderar elevhälsan. Bakgrund Den 1 januari 2010 infördes två likalydande tillägg i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och 2 kap. 7 Socialtjänstlagen (SoL). Av dessa framgår att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården, ska parterna tillsammans med den enskilde upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas när kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en plan upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. I Socialtjänstlagens bestämmelser inkluderas även Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Lagen om vård av unga (LVU) samt Lagen om vård av missbrukare (LVM). Vägledning finns i form av Cirkulär 09:66 Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Meddelandeblad 1/2010 från Socialstyrelsen (SoS). I Skollagen, 29 kapitlet 13 anges bl.a att huvudmannen ska samverka med socialnämnden, samhällsorgan, organisationer och andra som berörs när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det av Vilgotgruppen beslutade dokumentet Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning ( ) ska vara vägledande i samarbetet mellan olika aktörer och huvudmän i frågor som rör barn med särskilda behov och tillämpas tillsammans med denna överenskommelse. Syfte Syftet med denna överenskommelse är att tydliggöra samarbetet, det gemensamma ansvaret samt ansvarsfördelningen mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av insatser från förskolan/skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården tillgodoses.

2 2 (5) Mål Såväl den enskilde som förskolan/skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården har tillgång till en gemensamt upprättad plan som samordnar aktuella vård-, stöd- och omsorgsinsatser och därmed bidrar till den enskildes trygghet och kontinuitet i vård, stöd och omsorg. Målgrupp Överenskommelsen omfattar alla personer, både barn, unga och vuxna, och oavsett diagnos, funktionsnedsättning och/eller social problematik, som har behov av en samordnad individuell plan för att få sina behov tillgodosedda från förskola/skola, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ansvar En samordnad individuell plan ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda från förskolan/skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Med begreppet samordnad individuell plan menas: Vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering (Socialstyrelsens termbank). Samtycke En samordnad individuell plan ska upprättas om den enskilde och/eller vårdnadshavaren samtycker till detta. Ett samtycke kan när som helst återkallas. Huvudmännen ska stödja och motivera den enskilde för att få till stånd en gemensam individuell plan i de fall detta bedöms nödvändigt. Initiativ Den personal som uppmärksammar eller får kännedom om att den enskilde har behov av samordnad individuell plan, ska ta initiativ till att en sådan upprättas. Även den enskilde, dennes närstående/vårdnadshavare eller legal ställföreträdare kan ta initiativ till att kommun eller landsting prövar om behov finns av en plan. Den personal som uppmärksammar eller får kännedom om behovet ansvarar för att sammankalla berörda parter. Samordningen kan även innefatta kontakt med andra aktörer, t.ex. försäkringskassa och arbetsförmedling. För vissa personer ska kommunen och landstinget utgå från att det finns behov av en individuell plan. Det gäller personer med omfattande behov t.ex. personer med en kombination av psykisk sjukdom och missbruksproblem, personer med allvarliga

3 psykiska sjukdomar och funktionsnedsättning, barn och unga med omfattande psykosociala behov och personer med demenssjukdom. Sida 3 (5) Skyldigheter Planen ska tydliggöra för den enskilde vilka krav som kan ställas på huvudmännen och hur ansvaret dem emellan är fördelat. När personal från en huvudman blir kallad till planeringsmöte så har parten skyldighet att infinna sig samt vidta nödvändiga åtgärder utan dröjsmål. Innehåll Av planen ska framgå: Vilka insatser som behövs Vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för Vilka åtgärder som vidtas av annan än kommunen eller landstinget Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Hur den samordnade planen ska följas upp Medverkan och delaktighet Den enskildes samtycke, medverkan och delaktighet ska säkerställas. Detta innebär att den enskilde ska tillfrågas och uttryckligen ge sitt samtycke till att planen upprättas och att planen, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. När legal ställföreträdare/vårdnadshavare finns ska den bjudas in till planeringen. Närstående ska också ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. När det gäller barn och unga ska den unge erhålla relevant information och dennes inställning ska så långt möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till den unges vilja med beaktande av hans eller hennes ålder och mognad. Samordnad individuell plan i förhållande till andra gemensamma planer Om det redan finns en gemensam plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav enligt denna överenskommelse är uppfyllda. Vid upprättande av nya eller reviderade gemensamma planer ska dessa utformas i enlighet med denna överenskommelse. För övriga författningar som reglerar gemensam plan, se bilaga.

4 4 (5) Implementering av överenskommelsen En länsgemensam plan för implementeringen ska upprättas för att säkerställa att denna överenskommelse är känd på alla nivåer i organisationerna och tillämpas på den operativa nivån. Ansvarig för att fastställa implementeringsplanen är tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa och skolhälsovård i Örebro län, Vilgot. Avvikelser Avvikelser från denna överenskommelse följs upp med utgångspunkt i huvudmännens avvikelsehantering. Vilgot gruppen beslutar om sådan uppföljning när behov föreligger. Uppföljning och giltighetstid Denna överenskommelse har antagits av tjänstemannagruppen för hälso- och sjukvård och socialtjänst i Örebro län, Vilgotgruppen, den för tillämpning senast från Information om överenskommelsen har lämnats till den politiska Samverkansgruppen för hälso- och sjukvård och socialtjänst i Örebro län, Maritgruppen, den Överenskommelsen gäller tillsvidare och ska följas upp i enlighet med vad samverkansavtal mellan kommunerna och landstinget i Örebro län inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa och skolhälsovård stadgar, d.v.s. årligen. Upprättad , reviderad senast

5 5 (5) a Andra författningar som reglerar gemensam planering, exempel I 7 a Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) och i 6 Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) finns bestämmelser om samordnad vårdplan. 14 kap. 2 Sekretesslagen (1980:100). Från gäller ett undantag i sekretessreglerna som innebär att myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får lämna uppgifter om enskilda personer till varandra om det behövs för att patienten ska få nödvändig vård eller behandling, eller något annat stöd som krävs. Betalningsansvarslagen och SOSFS 2005:27 som reglerar in- och utskrivning av patient i slutenvård. En bestämmelse finns om att en gemensam vårdplanering i vissa fall skall göras. I Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:50) och Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988: 870) finns krav på planering av vården i form av behandlingsplan respektive plan. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:20 vilken stadgar att då en enskild har behov av insatser från både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten och dessa behöver samordnas så skall en samordningsplan upprättas. I 10 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) anges att den enskilde ska erbjudas att en individuell plan upprättas i samråd med den enskilde.