Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Transkript

1 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

2 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan SIP SIP i förhållande till andra samordnade planer Samverkan och sekretess Varför samtycke? Mandat i sittande möte Vad krävs för ett giltigt samtycke? JO-uttalanden JO:s beslut Dnr

3 Socialrätten Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Förvaltningslagen (1986:223) - FL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) - HSL

4 Samverkan Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd 5 kap 8 SoL Överenskommelse om samarbete med landstinget - personer med psykisk funktionsnedsättning 5 kap. 8 a - personer som missbrukar alkohol, narkotika mm. 5 kap. 9 a Varje myndighet genomför självständiga utredningar och ansvarar för egna beslut Ingen förändring av sekretessen

5 Hälso- och sjukvårdsrätten en översikt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) Patientlagen (2014:821; fr.o.m. 2015) Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV Smittskyddslagen (2004:168) Tandvårdslagen (1985:125) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientskadelagen (1996:799) LSS Offentlighets- och sekretesslag (OSL)

6 HSL, regler om avtalssamverkan Landstinget och kommunerna ska enligt 8 a HSL (och 5 kap 8 a SoL) ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Landstinget ska enligt 8 b HSL ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Medicinsk stab

7 Psykiatrisk tvångsvård - LPT I LPT regleras vården av personer som lider av en allvarlig psykisk störning och där nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg. Det kan vara fallet om en person motsätter sig vård. Av betydelse för bedömningen kan också vara om personen till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård Medicinsk stab

8 Rättspsykiatrisk vård - LRV I LRV finns bestämmelser om vården av personer som begått brott och anses lida av en allvarlig psykisk störning. Lagen gäller i första hand personer som ges psykiatrisk tvångsvård som brottspåföljd. Av lagen framgår bland annat villkor för permissioner och tvångsåtgärder samt villkor som ska vara uppfyllda för att vården ska kunna upphöra. Sluten och öppen rättspsykiatrisk vård Medicinsk stab

9 Chöl ska undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten, i möjligaste mån i samråd med patienten (16 första stycket LPT). En vårdplan snarast upprättas efter det att han eller hon tagits in för tvångsvård (16 andra stycket LPT). Krav på samordnad vårdplan vid öppen tvångsvård Rätt till stödperson

10 SIP Samordnad individuell plan För samverkan mellan kommun och landsting SoL 2 kap. 7 och HSL 3 f

11 Syfte och ansvar Gäller alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbete mellan landsting och kommun så att individernas behov av både hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses Lika stort ansvar för hos både landsting och kommun Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål

12 När ska SIP användas? Behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten Ingen åldersgräns Ingen avgränsning av typ av behov

13 När finns behov av SIP? Både landsting och kommun ansvarar för att avgöra om behov finns, t.ex. Uppgifter hos landstinget/kommunen visar behov hos den enskilde Den enskilde önskar stöd och hjälp som inte är inom det egna ansvarsområdet För att kunna fullgöra eget ansvar är det nödvändigt med vård/insatser från den andra huvudmannen

14 Typsituationer då en SIP behövs? I lagens förarbeten nämns några fall där man som huvudregel ska utgå från att SIP behövs Psykisk sjukdom och missbruksproblematik Allvarliga psykiska sjukdomar Personer med funktionsnedsättningar Ungdomar med stora psykosociala behov Dementa med behov av somatiska insatser

15 Den enskildes och närståendes roll Den enskildes samtycke krävs Kan aldrig upprättas mot den enskildes vilja Upprättas tillsammans med den enskilde För byte av information krävs samtycke Om den enskilde inte kan lämna samtycke? Närståendes roll och betydelse?

16 SIP- innehåll Av planen ska framgå vilka insatser som behövs vilken huvudman som svarar för insatsen vilka åtgärder som vidtas av annan än kommunen eller landstinget vem som har övergripande ansvaret för planen

17 Ålder Kan barn bli delaktiga i en planering av en individuell plan? Åldersbrytpunkt? Medicinsk stab

18 Utgå från att en SIP behövs? Samtidigt uttalas tydligt i förarbetena att planen ska gälla generellt för alla som har ett behov T.ex. placerade barn Ansvar för huvudmännen att ta fram fungerande rutiner Medicinsk stab

19 SIP i förhållande till andra planer - Vilken plan kommer först? SIP:en subsidiär om det redan finns någon annan plan enligt ngn annan bestämmelse eller på frivillig grund, så länge samtliga krav uppfylls. Risk med alla planer? Medicinsk stab

20 Samverkan och sekretess, från landstingsperspektivet Var finns det sekretessgränser för uppgifter i hälsooch sjukvården. Kort om hälso- och sjukvårdssekretessen. Samtycke krävs normalt. Samtycket ska vara så specifikt som möjligt och bör dokumenteras. Medicinsk stab

21 Kort om sekretessen för vårdgivare Sekretess är huvudregeln Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1 OSL). Sekretess gäller mellan myndigheter. Vissa undantag finns, bl.a. för sjukvårdens del. För privata VG finns regler om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen

22 Menprövning Menprövningen innebär att uppgifter inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Begreppet men har en mycket vidsträckt innebörd. Olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut. Bara det att någon känner till en känslig uppgift om en person kan i många fall vara tillräckligt för att men ska föreligga. Utgångspunkten för bedömningen ska vara den enskilde personens egen upplevelse.

23 Några sekretessbrytande bestämmelser för sjukvården Nödvändig vård och behandling (25 kap. 13 OSL) Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 25 kap. 1 OSL inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälsooch sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område (25 kap. 13 OSL).

24 Några sekretessbrytande bestämmelser för sjukvården, forts Visst utlämnande av uppgifter om den enskilde missbrukar eller vårdas med stöd av LPT eller LRV (25 kap. 12 OSL). Sekretessen för uppgifter inom hälso- och sjukvården hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av LPT eller LRV.

25 Forts. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet (25 kap. 12 OSL). Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen Du som är anmälningsskyldig har också uppgiftsskyldighet, dvs. måste lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse i socialtjänstens utredning av ett barns behov av skydd och stöd.

26 forts. Visst utlämnande av uppgifter inom ett landsting eller en kommun (25 kap OSL) Sekretessen för uppgifter inom hälso- och sjukvården hindrar inte att uppgift lämnas 1. från en myndighet som bedriver verksamhet inom hälsooch sjukvården i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun, 2. från en myndighet som bedriver verksamhet inom hälsooch sjukvården i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting. Viss sekretesslättnad vid sammanhållen journalföring

27 Samverkan och sekretess för socialtjänsten Var finns det sekretessgränser för uppgifter hos socialtjänsten? Kort om socialtjänstsekretessen Samtycke krävs normalt Samtycket ska vara så specifikt som möjligt och ska dokumenteras Medicinsk stab

28 Kort om sekretessen för socialtjänsten Sekretess är huvudregeln Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 OSL). Sekretess gäller mellan myndigheter. För privata utförare finns regler om tystnadsplikt i SoL och LSS

29 Menprövning Menprövningen innebär att uppgifter inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Begreppet men har en mycket vidsträckt innebörd. Olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut. Bara det att någon känner till en känslig uppgift om en person kan i många fall vara tillräckligt för att men ska föreligga. Utgångspunkten för bedömningen ska vara den enskilde personens egen upplevelse.

30 Sekretessbrytande bestämmelser för socialtjänsten Visst utlämnande av uppgifter om den enskilde missbrukar eller vårdas med stöd av LPT eller LRV (26 kap. 9 OSL). Sekretessen för uppgifter inom socialtjänsten hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av LPT eller LRV.

31 Forts. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet (26 kap. 9 OSL).

32 Samtycke för utbyte av information Grundregel i 10 kap 1 och 12 kap. 2 OSL Sekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en annan myndighet om den enskilde samtycker till det.

33 Vad krävs för ett giltigt samtycke? Muntligt eller skriftligt Tyst presumerat samtycke? Klargöra omfattningen av samtycket och till vem uppgifter kan lämnas, tidsperiod Generella samtycken är olämpliga Samtycke kan alltid återkallas Dokumentera!!

34 Nedsatt beslutsförmåga Ta ledning av ställföreträdare och anhöriga - kan inte samtycka i den enskildes ställe God man? Förvaltare? Stödpersoner?

35 Ombud - fullmakt Den har fullmakt att helt eller delvis föra den enskildes talan Muntlig eller skriftlig Åtgärder som ombudet vidtar enligt fullmakt är bindande för den enskilde En fullmakt häver sekretessen Fullmakt kan när som helst återkallas

36 Flera intressanta JO-fall Underförstått samtycke inte alltid tillräckligt (JO 1990/91 s. 366) Den enskilde måste veta vad samtycket gäller (JO 1999/2000 s. 380) Muntligt samtycke ska dokumenteras (JO 2003/04 s. 289). Samtycke från god man inte alltid tillräckligt (JO 2009/10 s. 440) Patienten kan hantera sitt sekretesskydd genom en fullmakt (JO, beslut , dnr ) Myndigheten är skyldig att klarlägga omfattningen av ett samtycke (JO, beslut , dnr ) Medicinsk stab

37 Slutsatser Myndigheten är skyldig att klarlägga omfattningen av ett samtycke Utgångspunkt att varje myndighet själv ska inhämta den enskildes inställning till utlämnande av uppgifter Dokumentation av samtycke ska ske på ett sådant sätt att risk för missförstånd och felbedömningar undviks Ej generella samtycken i tid och omfattning Den enskilde måste veta vad samtycket gäller