Psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller allvarlig psykiatrisk problematik. Syfte Att den enskilde får vård och samordnade insatser av god kvalitet mellan hälsooch sjukvårdsförvaltningens och socialförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Det är den enskildes behov av samverkan som ska styra. Målgrupp Överenskommelsen gäller för alla barn, unga och vuxna personer som bedömts ha en psykisk funktionsnedsättning och/eller allvarlig psykiatrisk problematik, som även kan vara i kombination med missbruk. För barn och unga vuxna 0-25 år finns särskilda, kompletterande, överenskommelser. Med psykisk funktionsnedsättning menas (enligt den nationella psykiatrisamordningen) en person med väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden. Dessa begränsningar ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Gruppen domineras av personer med psykos, svår personlighetsstörning med kraftig påverkan på beteende och funktionsförmåga eller allvarligare affektiva tillstånd. Även personer med svårare autismspektrumtillstånd (AST) och allvarliga fall med ADHD omfattas. Allvarliga funktionsnedsättningar på grund av komplicerade tillstånd med samsjuklighet (flera olika tillstånd på samma gång, till exempel psykisk sjukdom och beroendeproblematik) ingår också. Dokumentnamn: Psykisk funktionsnedsättning Framtagen av: Leif Ohlsson Lisa Etzner Godkänd av Upprättat: Reviderad: Version:9 Webbplats

2 2 (6) Övergripande gemensam målsättning Den enskilde ska garanteras en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Samverkan ska grundas på att respektive verksamhets kompetensområde tas till vara för att uppnå bästa möjliga resultat för den enskilde. Överenskommelsen ska stimulera till samverkan kring gemensamma utvecklingsområden gällande målgruppen och enskilda personer. Verksamheterna inom respektive nämnds område har ett gemensamt ansvar för att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Operativa mål för samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Berörda brukare/patienter ska vara nöjda med samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Överenskommelsen och övriga rutiner för samarbete och samverkan ska vara väl kända och tillämpas i praktiken. Samarbete kring enskilda personer Skyldigheten att tillsammans upprätta någon form av individuell plan, framgår bland annat av de lagar och de överenskommelser som berörs nedan. För unga personer som övergår från verksamhet för barn och ungdomar till verksamhet för vuxna, ska behovet av kontinuitet i vård, insatser och uppföljning särskilt beaktas. Samordnad Individuell plan (SIP) SIP är lagstadgad sedan 2010 i både Hälso- och sjukvårdslagen, 3 f HSL och Socialtjänstlagen, 2 kap. 7 SoL. SIP är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om/när de har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård när det finns behov av samordning. En SIP kan endast upprättas med den enskildes eller dennes företrädares samtycke. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. En SIP kan initieras av såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan gäller alla människor som

3 3 (6) socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer i kontakt med och där en samordnad individuell plan kan behövas för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. Se överenskommelse Samordnad individuell plan. Samordnad vård- och omsorgsplanering En samordnad vård- och omsorgsplanering ska göras mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten för patienter som bedöms vara i behov av fortsatt vård och/eller omsorg efter utskrivning. En vårdplan upprättas på initiativ från hälso- och sjukvårdens slutenvård. Se överenskommelse Samordnad vård och omsorgsplanering och Rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering. Samordnad vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) En samordnad vårdplan ska alltid upprättas och bifogas ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård. Det är den psykiatriska vården som ska ta initiativ till att göra planeringen tillsammans med socialtjänsten. Se överenskommelse Öppen tvångsvård. Individuell plan enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den som har en insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan enligt 10 LSS. Planen skall innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan skall upprättas. Socialtjänsten ansvarar för att insatserna i planen samordnas. Hälsooch sjukvård och socialtjänst ska underrätta varandra om upprättade planer. Ansvar för boende Bostad med särskild service enligt SoL och/eller hem för vård eller boende (HVB) är biståndsinsatser som beviljas av socialtjänsten och kan verkställas i egen eller i enskild regi. Vid behov ska hälso- och sjukvården och socialtjänsten stödja, motivera och hjälpa den enskilde att göra en sådan biståndsansökan. ansvarar enligt HSL för en god hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, förutom läkarinsatser, åt dem som bor i bostad med särskild service enligt SoL och LSS. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för läkarinsatser genom den läkare som den enskilde är listad hos, eller vid behov genom läkare inom den specialiserade vården.

4 4 (6) Den enskildes behov av hälso- och sjukvård vid HVB-placering utgår från en medicinsk bedömning. Vård ges av hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland eller köps, inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård, från vårdgivare som bedriver specialiserad vård. Uppsökande verksamhet Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i regionen för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Ansvar för sysselsättning och arbetsinriktad rehabilitering Socialtjänsten ansvarar för att personer med psykisk funktionsnedsättning får det stöd och den hjälp de behöver. Det innebär att socialtjänsten ska verka för att människor som på grund av sin funktionsnedsättning möter betydande svårigheter i sitt dagliga liv, får möjlighet att delta i samhällets gemenskap, ha en sysselsättning och att leva som andra. Socialtjänsten ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning som är anpassad efter dennes individuella behov av särskilt stöd. Finsam Gotland är en finansiell samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och. Berörda förvaltningar är hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Finsams målgrupp är personer som av olika skäl befinner sig utanför arbetsmarknaden och som är aktuella hos minst två av Finsams parter. En stor andel av dessa personer är kvinnor och män med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet med Finsams arbete är att ge enskilda personer i målgruppen stöd så att de genom arbete eller sysselsättning kan bli självförsörjande. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för att aktivt verka för att synliggöra målgruppens behov till Finsams styrelse. Ansvar för hjälpmedel I finns hjälpmedelspolicy, övergripande riktlinjer och behovstrappa för bedömning, utprovning och förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel utanför gällande regler och riktlinjer kan ske, efter ansökan till ärendegrupp för särskilda beslut. Ansvarig för uppföljning är förskrivande arbetsterapeut. Många gånger innebär det kognitiva stödet en strategi eller metod. Boendestödjare kan bli dem som i praktiken arbetar med att det kognitiva

5 5 (6) stödet upprätthålls i de vardagliga aktiviteterna. Förskrivande arbetsterapeut har därför en handledande roll. Barnperspektiv Enligt 2 g HSL och 6 kap 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med exempelvis har psykisk funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik, missbruksproblematik eller har en allvarlig somatisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL. Samverkan med patient- och brukarorganisationer och representanter för anhöriga eller närstående Förutsättningarna för att uppnå bra resultat ökar när den enskilde och/eller dennes närstående har tillit till att den vård och de insatser som ges fungerar. Vården och insatserna ska därför planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Individens hela situation och behov ska vägas in och olika verksamheter ska involveras utifrån de stödbehov som personen har. En utgångspunkt i förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är att öka den enskildes och patient- och brukarorganisationers medverkan för att skapa bättre arbetssätt och lösningar. Patient- och brukarorganisationer ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och den beprövade erfarenheten. Gemensam kompetensutveckling bör vara ett sätt. Psykiatrin ansvarar för kunskapsstöd till anhöriga eller närstående i form av information om sjukdomen eller funktionsnedsättningen, för att därigenom underlätta både för den anhörige och för den som har en funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik. Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten genom stöd och avlösning underlätta för den som vårdar en närstående med funktionsnedsättning. Anhörigstöd finns i form av anhörigkonsulent, lokala anhörigombud, anhörigträffar, anhörigcenter och kostnadsfri avlösning.

6 6 (6) Tillgänglighetsrådet är organiserat under regionstyrelsen och är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan brukar- och patientorganisationer och. Rådet sammanträder fyra gånger per år. Evidensbaserad praktik Verksamheternas vård och insatser ska ges med en evidens- och kunskapsbaserad utgångspunkt där följande tre delar är lika viktiga: - den enskildes samt brukar- och patientorganisationernas kunskap - professionell erfarenhet och yrkeskunskap/beprövad erfarenhet - bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap För att skapa gemensam värdegrund och underlätta kommunikationen bör verksamheterna arrangera gemensam fortbildning och kompetensutveckling och vid behov gemensam handledning. Kunskap om respektive förvaltnings lagstiftning, uppdrag och arbetssätt liksom frågor om synsätt och värdegrund är exempel på ämnen som kan ingå. Kontinuerlig gemensam uppföljning och utvärdering av överenskommelsen Uppföljning av överenskommelsen sker årligen i socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppföljningen bereds via socialförvaltningen och hälsooch sjukvårdsförvaltningens gemensamma struktur för ledning och styrning.