RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Transkript

1 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453 Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 Patientdatalagen 2008:355 Stöd till anhöriga Socialstyrelsen vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap 10 socialtjänstalgen Syftet Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg. Vad menas med ett anhörigperspektiv? Alla som möter anhöriga i sitt dagliga arbete har ansvar för att uppmärksamma de anhöriga, se deras behov och ge stöd utifrån sin roll i organisationen. All personal inom Vård & Omsorg låter anhöriga spela en viktig roll i planeringen runt den enskilde, förutsatt att den enskilde samtycker till detta. Anhörig känner oftast den enskilde väl och kan ge viktig information som är bra att ha med i planeringen runt den enskilde. Anställda inom Vård & Omsorg kan i sin tur informera anhörig om hur stödet/hjälpen/insatsen fungerar hos den enskilde för att skapa förtroende och tilltro och därmed förhoppningsvis minska på stress och oro hos den anhörige. KUB6062, v2.0, Therese Lindén Direkt therese.linden@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax vard.omsorg@kungsbacka.se

2 2 (5) Bakgrund Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge mycket glädje, men ibland kan anhöriga själva behöva stöd. Alla som vårdar en närstående kan ha rätt till någon form av stöd. Med anhörig menas en person i familjen, en partner eller nära släkting. Anhöriga kan också vara grannar eller nära vänner. Det finns en bestämmelse enligt Socialtjänstlagen som anger att: 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549). Målgruppen omfattar personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Barn under 18 år har inget formellt eller juridiskt ansvar för närstående enligt lag. Däremot ska all verksamhet inom socialtjänst ha ett barnperspektiv. Det innebär att man alltid ska se till barnets bästa. Det finns även anhörigstöd inom förvaltningen för Individ och Familjeomsorg. Anhöriga inom kommunal hälso- och sjukvård Anhöriga utför ibland ett stort vårdande arbete för sina närstående. Det innebär per automatik inte att de har tillgång till all information kring den närstående. Till detta krävs ett samtycke från patienten. Om patienten inte kan ta emot information kan den lämnas till anhöriga såvida inte sekretess gäller. Samtycke behövs inte när barn är anhöriga vilket beskrivs i nedanstående lagtext: HSL kap 5 7 Ett barns behov av information vård och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med. 1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. Är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. När barn är anhöriga är det av yttersta vikt att samverkan sker mellan Individ och Familjeomsorg och kommunal hälso- och sjukvård för att kunna forma det bästa stödet runt barnet. Legitimerad personal ansvarar för att: informera om kommunens anhörigstödjare och Anhörigcenter när barn är anhöriga ge särskilt stöd och samverka med Individ och Familjeomsorg vid behov om den enskilde samtycker ska legitimerad personal: informera anhöriga om den enskildes hälsotillstånd, behandling, rehabilitering och dylikt skapa delaktighet och inflytande för anhöriga vid planeringen av omvårdnaden

3 3 (5) Genomförandet Det finns olika typer av stöd beroende på vilka behov den anhörige har. En form av stöd är avlösning, antingen på en korttidsplats, växelvård, dagomsorg eller i form av avlösarservice i hemmet. Dessa former brukar vanligtvis kallas för indirekt stöd till den anhörige. I Vård & Omsorg finns det anhörigstödjare som erbjuder samtal, enskilt och i grupp och ett anhörigcenter dit anhöriga kan komma för att samtala, fika eller delta på olika aktiviteter som anordnas. Detta kallas för direkt stöd till den anhörige. Intresseorganisationer gör ofta betydelsefulla insatser för att stödja anhöriga. Anhörigas riksförbund stödjer anhöriga och anhörigvårdare på olika sätt. De driver bland annat anhöriglinjen, dit anhöriga kan ringa och få stöd och vägledning. Målet med all verksamhet i Region Halland och i Hallands kommuner är att skapa en så bra livskvalité som möjligt för invånarna oavsett var de befinner sig. Vård, stöd och behandling ska så långt som möjligt utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och i de fall det är aktuellt även med anhöriga. Det finns en gemensam halländsk modell för att öka brukarmedverkan på individ- verksamhets- och systemnivå. Nedanstående bilder är tagna från region Hallands broschyr Medskapare i vård och socialtjänst. All personal inom Vård & Omsorg arbetar för att den enskilde är delaktig och har ett inflytande över både handläggning, planering, utförande och uppföljning. Om samtycke ges av den enskilde kan även anhörig vara delaktig i planeringen. Individens behov i centrum, IBIC ger stöd för att uppmärksamma anhöriga. IBIC-modellen innehåller ett livsområde enligt ICF-strukturen som benämns person som vårdar eller stödjer en närstående och som kan användas när en mer systematisk kartläggning behövs göras för att se vilket stöd anhörig kan vara i behov av. Alla andra livsområden i IBIC kan användas för att beskriva inom vilka livsområden som anhöriga ger stöd till den enskilde.

4 4 (5) Det är viktigt att synliggöra vilken roll den anhörige vill ha i den enskildes situation. Vill den anhörige ge ett aktivt stöd, få information eller bara finnas vid sidan om. Oavsett vilket val den anhörige gör kan det finnas behov av att få stöd som anhörig. Detta ges i första hand av anhörigstödjarna och Anhörigcenter. All personal ska dock uppmärksamma anhöriga, ge ett gott bemötande och vara lyhörd för eventuella behov. Inom all verksamhet finns det finns olika forum som främjar att skapa delaktighet och inflytande för den enskilde och anhöriga på verksamhetsnivå. Enskilda och anhöriga ska få god information om de forum som kan vara aktuella för dem. Ansvarsfördelning 4.1 Medarbetare uppmärksamma anhörigas behov av stöd och informera om kommunens anhörigstöd, anhörigstödjarna och Anhörigcenter vara lyhörd för anhörigas delaktighet och inflytande i planeringen av omsorgen och omvårdnaden, efter samtycket från den enskilde informera anhöriga om de rådsfunktioner som finns inom enheten 4.2 Anhörigstödjarna ansvarar för att genomföra enskilda samtal med anhöriga anordna och genomföra samtalsgrupper för anhöriga ge anhöriga individuellt stöd och vägledning göra hembesök hos de anhöriga som efterfrågar detta planera och genomföra aktiviteter på Anhörigcenter skapa förutsättningar för Anhörigcenter för att möta anhörigas behov lämna information internt och externt om Anhörigcenter och anhörigstödjarnas aktuella utbud och uppdrag 4.3 Anhörigombud förmedla information från anhörigstödjarna till hela personalgruppen kontinuerligt lyfta frågan kring anhörigperspektivet informera om anhörigstödjarna och Anhörigcenter på anhörigträff/anhörigråd och andra forum som kan vara aktuella

5 5 (5) 4.4 Biståndshandläggare informera om kommunens anhörigstödjare och Anhörigcenter om den enskilde samtycker ska biståndshandläggaren: erbjuda anhöriga att delta i utredning och uppföljning ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid bedömning av behov vid behov även utreda anhörigs behov av direkt stöd 4.5 Socialt ansvarig samordnare ta fram årligt utbildningsmaterial till organisationen ha en rådgörande funktion om enhetschefen efterfrågar stöd att tillsammans med anhörigstödjarna ansvara för information/utbildningsmaterial nätverksträffar för anhörigombud Uppföljning Riktlinjen följs upp årligen av socialt ansvarig samordnare.