Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Transkript

1 Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument redovisas resultatet av översynen inklusive de krav som lagstiftningen ställer på anhörigstöd, vilka stödinsatser för anhöriga som förvaltningen erbjuder idag och vilket stöd som anhöriga själva efterfrågar. Avslutningsvis presenteras förslag till hur anhörigstödet skulle kunna utvecklas och förbättras. Vilka krav ställer lagstiftningen om anhörigstöd? Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap 10 socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) om stöd till anhöriga. Bestämmelsen anger att socialnämnden "ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder". Sedan tidigare har den anhörige även möjlighet att söka eget bistånd enligt 4 kap 1 SoL. I samband med att den nya bestämmelsen infördes fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett vägledningsmaterial till kommunerna för hur de ska tillämpa lagstiftningen i sin verksamhet. I den vägledningen lyfter Socialstyrelsen fram betydelsen av att kommunens verksamheter gör en analys av det stöd man redan erbjuder för att ha som underlag vid utformning av strategier för hur verksamheten bättre ska kunna möta olika anhöriggruppers behov av stöd liksom hur man ska kunna erbjuda ett tidigt stöd till anhöriga i samarbete med landstinget och frivillig- respektive anhörigorganisationer. I vägledningen förtydligas även följande: Bestämmelsen i 5 kap 10 SoL har en preventiv, d.v.s. förebyggande, ansats och syftet med stöd till anhöriga ska vara att minska deras fysiska och psykiska belastning för att undvika ohälsa och förbättra livskvalitet. Anhörigas behov av stöd bör uppmärksammas tidigt för att förebygga att de blir utslitna. Den generella utgångspunkten i lagstiftningen är att anhörigstöd ska vara en frivillig insats (föräldrars och makars ansvar regleras i föräldra- respektive äktenskapsbalken) och de särskilda och bestämmelserna i 5 kap SoL har som syfte att underlätta för de personer som själva väljer att hjälpa, vårda eller stödja en närstående. Syftet är alltså inte att få anhöriga att utföra mer vård eller stöd än de själva vill. Kommunens ledning ska säkerställa att bestämmelserna följs genom att fastställa mål och ta fram handlingsplaner.

2 Sida: 2 (7) Varje kommun är skyldig att informera sina invånare om möjligheten att man som anhörig kan få stöd enligt bestämmelsen i 5 kap. 10 SoL. Informationen bör ges på olika sätt eftersom människor har olika behov och förmåga att ta till sig information. Ett brett utbud av stöd bör finnas för att kunna tillgodose olika gruppers behov. Stödet kan omfatta allt från avlösning till samtalsstöd. Stödet ska kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet så att den anhörige känner förtroende för det stöd som erbjuds. Delaktighet och inflytande för anhöriga är viktigt och socialtjänsten ska samverka med anhöriga om stödet till närstående, under förutsättning att denne samtycker till det. Anhörigperspektivet ska beaktas av all personal, vilket t.ex. kan handla om att samverka med anhöriga, ta hänsyn till deras synpunkter vid biståndsbedömning och utförande, utreda deras egna behov och hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna. Anhörigstöd enligt bestämmelserna i 5 kap 10 SoL benämns i denna rapport som serviceinsatser och det avser i detta sammanhang insatser som ges utan myndighetsbeslut. Hur är vård- och omsorgsförvaltningens nuvarande anhörigstöd utformat? I vård- och omsorgsförvaltningen finns en anhörigkonsulent anställd som arbetar heltid med anhörigfrågor. En viktig del av anhörigkonsulentens arbete är att sprida information om de möjligheter till stöd som finns, samverka med verksamheten och olika frivilliggrupper men även att anordna anhöriggrupper samt erbjuda stödsamtal. Förvaltningen har valt att organisera stödet i två övergripande former av anhörigstöd direkt anhörigstöd respektive indirekt anhörigstöd. Direkt anhörigstöd innebär att olika former av service erbjuds enligt 5 kap 10 SoL. Den enskilde anhörige vänder sig direkt till förvaltningens anhörigkonsulent och behöver inte ansöka anhörigstöd. Exempel på detta kan vara stödsamtal, medverkan i en anhöriggrupp, anhörigvårdarkort, mötesplatser för anhöriga och föreläsningar. På kommunens hemsida finns information om vad det direkta anhörigstödet omfattar. Indirekt anhörigstöd är stödinsatser som den närstående med hjälp av anhörige kan ansöka om enligt 4 kap 1 SoL. Exempel på indirekt stöd kan vara avlösning i hemmet, växelvård, dagverksamhet, ledsagarservice, hemtjänst, hemsjukvård rehabilitering, trygghetslarm, anhörigbidrag eller anhöriganställning. Vid ansökan om indirekt anhörigstöd vänder sig den anhörige till en biståndshandläggare som ansvarar för utredning och beslut om stöd. På kommunens hemsida finns det information om vad det indirekta anhörigstödet omfattar.

3 Sida: 3 (7) Generellt sett vänder sig anhörigstödet till alla åldersgrupper men nyttjas i större utsträckning av äldre och det har varit svårt att identifiera olika anhörigas behov av stöd. I nuvarande organisation finns inga fastställda riktlinjer för anhörigstödet. Däremot finns formerna för anhörigkonsulentens uppdrag beskrivna i en särskild uppdragsbeskrivning. Vilka behov uttrycker de anhöriga själva? Anhörigkonsulenten har under åren 2012 och 2013 skickat enkäter till anhöriga som denne kommit i kontakt med för att få bättre kunskap om anhörigas situation och vilka behov av stöd från kommunen som efterfrågas. Merparten av dem som besvarade enkäterna är äldre som vårdar en anhörig. Ytterligare kunskap om behov hos övriga målgrupper skulle därför behövas. Av enkätsvaren framgår att det finns många positiva aspekter att ge vård och omsorg till en närstående. Det är värdefullt att finnas till för en medmänniska, att få hjälpa till, bidra till trygghet och att leva ett liv tillsammans. Många anhöriga uttrycker dock att de upplever brist på tid för sig själva. Genom att vara den som ska hjälpa och stötta begränsas deras liv och det är många som uppger att de känner ensamhet och isolering. Det har även framkommit att många anhörigvårdare känner oro inför framtiden och har en störd nattsömn. Det finns anhöriga som inte mår bra i den situation de befinner sig i, som upplever ohälsa och känner negativa känslor. Vad gäller behov av anhörigstöd har de tillfrågade personerna bland annat lyft fram följande aspekter: Ett gott anhörigstöd är att kommunens ordinarie vård- och omsorgsverksamhet fungerar på ett bra och tryggt sätt. Genom praktisk hjälp och god omsorg för den närstående avlastas även den anhörige. En del av anhörigstödet är att även samhällets övriga verksamheter fungerar och underlättar för anhöriga i vardagen. Bättre information efterfrågas. De anhöriga vill veta var de ska vända sig för att få stöd och hjälp och få vet vad som händer deras närstående. Det finns ett behov av avlastning i olika former, exempelvis att få korttidsplats/avlastning när man själv behöver det. Ekonomisk ersättning efterfrågas av några anhöriga, dvs. man vill att kommunen ekonomiskt ska visa uppskattning för den insats som görs.

4 Sida: 4 (7) Det är viktigt att bli sedd och uppskattad för det man gör. Det kan exempelvis vara att någon från t.ex. kommunen hör av sig regelbundet så att den anhörige inte alltid behöver ta initiativet. Vilka förbättringsbehov har identifierats vid verksamheternas inventeringar? Aktuella inventeringar som genomförts i förvaltningens verksamheter har i hög utsträckning påvisat likvärdiga utvecklingsområden kring anhörigstöd som de Socialstyrelsen påtalat i sina undersökningar. Förvaltningen skulle bland annat behöva: Identifiera fler anhöriga i behov av stöd Inventeringen har visat att det nuvarande anhörigstödet främst riktas till äldre som vårdar en närstående. En stor grupp som ger vård och omsorg till närstående är dock fortfarande förvärvsarbetande och även dessa grupper behöver identifieras tidigare och få information om de stödinsatser som finns. Förbättra informationen om anhörigstöd Informationen behöver generellt förbättras för att anhöriga enklare och snabbare ska få kunskap om vilka former av stöd som kommunen kan erbjuda dem. Detta kan bland annat göras genom att utforma en informationsbroschyr om befintliga stödinsatser som kan spridas i olika forum samt genom att förbättra informationen på kommunens hemsida. Ett sätt att på ett tidigt stadium kunna informera om det anhörigstöd som kommunen kan erbjuda är att sjukvården får tillgång till en sådan informationsbroschyr. En broschyr som finns på hälsocentraler, läkarexpeditioner samt på mottagningar på sjukhuset skulle kunna nå många anhöriga som besöker dessa verksamheter. Utbilda personal i bättre bemötande av anhöriga Personal behöver ständigt utveckla metoder för ett bättre bemötande till anhöriga. I den pågående utbildningssatsningen för personal i vård- och omsorg inom ramen för den nationella värdegrunden fångas hur viktigt det är med ett gott bemötande i alla kontakter med anhöriga. Formerna behöver utvecklas ytterligare för att få in ett tydligare anhörigperspektiv i verksamheten och göra anhöriga mer delaktiga samt ge dem ett större inflytande, exempelvis vid biståndshandläggningen. Inventeringen visar också att anhöriga på särskilt boende behöver få betydligt mer inflytande för att känna sig delaktiga i den närståendes behov av vård- och omsorg. Utveckla stödet för anhöriga till närstående med psykisk ohälsa Det har framkommit att det är svårt att nå anhöriga till närstående med olika former av psykisk ohälsa. Det är få anhöriga som söker stöd och hjälp och samarbetet försvåras ofta på grund av den anhörigas skuld- och skamkänslor. O

5 Sida: 5 (7) Utveckla ett mer anpassat stöd för anhöriga till unga närstående För anhöriga till personer som tillhör LSS finns avlösarservice och korttidsvistelse att tillgå. Det finns vid behov också goda möjligheter till samtalsstöd genom habiliteringsteamet. Det finns dock ett behov av ett bättre stöd för anhöriga när den unge flyttar till eget boende. Exempelvis kan föräldrar till barn som flyttar till en LSS-bostad behöva få kontakt med andra föräldrar i samma situation. Det är även svårt att nå anhöriga till personer som inte omfattas av LSS men som får sitt stöd genom SoL. Inventeringen visar att dessa anhöriggrupper ofta söker information på egen hand. Utveckla ett mer individuellt och flexibelt stöd Inventeringen visar att ett mer individuellt anhörigstöd behöver utformas. Exempelvis finns önskemål om att dagverksamheternas öppettider bättre borde anpassas till anhörigas behov av avlösning som kvällar, nätter och helger. Det finns också behov av mer flexibla lösningar för anhörigavlösning i hemmet. Erbjuda dagverksamhet för icke-demenssjuka Det har i olika sammanhang framkommit ett behov av en mer anpassad dagverksamhet till personer utan demenssjukdom. Exempelvis för personer med olika neuropsykiatriska diagnoser samt för personer som har haft en stroke eller har sjukdomen Parkinson. Erbjuda korttidsplatser/växelvård för yngre Vård och omsorg inom kommunens försorg vänder sig till alla åldersgrupper och därmed uppstår också behov för yngre personer att under kortare perioder vistas på korttidsplats/växelvård. I nuläget finns ingen sådan riktad verksamhet till yngre, vilket innebär att äldre och yngre blandas där korttidsplatser finns tillgängliga. Synpunkter som framkommit i arbetsgruppen och från inventeringen visar ett behov av korttidsplatser som är mer riktade för yngre med andra behov av stimulans för att vistelsen ska upplevas som rehabiliterande och mer tillfredsställande. Erbjuda olika former av samtalsstöd Det samtalsstöd som förekommer i dag är det som anhörigkonsulenten själv kan erbjuda om man bokar tid för samtal. Verksamheten har i kontakt med anhöriga uppfattat att de har behov av ett bredare stöd, exempelvis genom kuratorsstöd. Kurator finns för närvarande endast att tillgå för anhöriga till demenssjuka. Utforma bättre anpassade mötesplatser för anhöriga Vid de mötesplatser som finns i kommunen är verksamheten främst riktad till äldre personer med eller utan insatser. Anhörigkonsulenten anordnar dock ibland särskilda träffar riktade till anhöriga. Det finns ett behov av att utveckla de befintliga mötesplatserna för personer med eller utan stöd och att locka anhöriga inom alla åldersgrupper att besöka desamma. För närvarande sker en

6 Sida: 6 (7) ombyggnad av lokalerna som används till mötesplats på Solberg. Efter ombyggnationen bedöms det där finnas en ökad möjlighet att anpassa utbudet av verksamhet till olika åldersgrupper och målgrupper (inklusive anhöriga). Anordna information och utbildning om olika sjukdomstillstånd Anhöriga efterfrågar generellt sett mer kunskaper i det naturliga åldrandet och om olika sjukdomstillstånd som kan förekomma. Det kan exempelvis handla om utbildning till anhöriga i olika förhållningssätt vid förändringar i beteendet hos den närstående. Utveckla ett systemstöd för uppföljning av serviceinsatser Ett systemstöd som är avsatt för att dokumentera serviceinsatser behöver tas fram. Det finns idag inget system för att föra statistik över hur många som omfattas av serviceinsatser utan myndighetsbeslut för anhörigstöd. Det innebär svårigheter att följa upp vilka grupper som erbjuds dessa insatser. Möjlighet till ett systemstöd för dokumentation skulle underlätta analyser av befintliga behov vilket i sin tur blir ett underlag till förbättringar. Utveckla ett webbaserat anhörigstöd (t ex Gapet ) Anhörigkonsulenten har varit i kontakt med sju av trettio kommuner som abonnerar på ett webbaserat anhörigstöd som kallas "Gapet". De har tillfrågats om vilka för- och nackdelar de ser med ett webbaserat stöd. Generellt sett har många lyft fram positiva aspekter. Några av de fördelar som framkommit är bland annat att det kan erbjudas alla åldrar, är säkert och tillgängligt, enkel teknik, ett alternativ till fysiska anhöriggrupper och ett bra sätt att hitta chattkompisar. Till nackdelarna hör att även om anhöriga har fått tillgång till "Gapet" är det få som använder dess innehåll. Utveckla fler hälsofrämjande insatser för anhöriga De flesta av de insatser som erbjuds anhöriga idag görs i ett förebyggande perspektiv (dvs. för att motverka specifika former av ohälsa/sjukdom). Det behöver dock även erbjudas ytterligare insatser som har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, dvs. åtgärder som stärker människor och håller dem friska. Det kan omfatta allt från att öka delaktighet och inflytande till att informera om/anordna olika friskvårdsaktiviteter. Förbättra samarbetet mellan kommun och landsting avseende anhörigstöd Hälso- och sjukvården kommer i kontakt med många anhöriga som behöver stöd och avlastning på olika sätt men det saknas en etablerad för hur samarbetet mellan kommun och landsting ska fungera. Former för detta skulle behöva vidareutvecklas. Avveckla nuvarande anhörigbidrag En form av stödinsats som erbjuds inom vård- och omsorgsförvaltningen idag är anhörigbidrag. Anhörigbidraget är en ekonomisk ersättning riktad till närstående

7 Sida: 7 (7) som har en anhörig som är pensionär. Ersättningen uppgår till kronor per månad och närstående. Det finns i nuvarande lagstiftning inget som stödjer att kommunen ska erbjuda anhörigbidrag som en form av anhörigstöd. För närvarande omfattas 79 personer av anhörigbidrag i Östersunds kommun, vilket motsvarar en årskostnad på cirka två miljoner kronor. Genom att avveckla anhörigbidraget och i stället använda dessa medel till att utveckla de eftersatta områden som framkommit i inventeringen bedöms anhörigstödet i förlängningen bli bättre. Exempelvis skulle en sådan omfördelning möjliggöra att ytterligare en resurs kan rekryteras till att arbeta mer systematiskt med främjande och förebyggande anhörigstöd liksom att utveckla stödet till anhöriga för alla målgrupper. Det kommer att möjliggöra att fler anhöriga kan erbjudas ett stöd som är bättre anpassat utifrån den enskilde personens behov. Hur föreslår förvaltningen att anhörigstödet ska vidareutvecklas och vad beräknas förändringen kosta? Översynen har påvisat ett behov av att vidareutveckla anhörigstödet ytterligare. Vård- och omsorgsförvaltningen föreslår därför följande: 1. Ytterligare en resurs rekryteras att arbeta med anhörigstöd. Ytterligare en anhörigresurs gör det möjligt att arbeta mer strukturerat främjande och förebyggande samt att bättre kunna tillgodose behovet av anhörigstöd för olika åldersgrupper och målgrupper. I nuvarande organisation är anhörigstödet främst inriktat på äldreområdet, men översynen har visat att det finns ett behov av att utveckla stödet för anhöriga till yngre med funktionsnedsättningar, framför allt med psykisk ohälsa. 2. En handlingsplan för utveckling av anhörigstödet utformas. Till stöd för den nya satsningen bör en handlingsplan tas fram för hur anhörigstödet ska förändras och utvecklas på kort och lång sikt inom de områden som framkommit i rapporten. 3. Stödinsatsen anhörigbidrag avvecklas. Den beräknade kostnaden för anhörigbidrag är drygt två miljoner kronor per år. En avveckling av anhörigbidraget skulle bland annat möjliggöra finansiering av ytterligare en anhörigresurs.