Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Transkript

1 Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information och samordning... 6 Delaktighet och inflytande... 6 Sekretess... 6 Kvalitet... 6 Stöd till anhöriga i form av service... 6 Stöd till anhöriga efter behovsprövning... 7 Ansvar på olika nivåer... 7 Intresseföreningar... 7 Lokala anvisningar... 7 Referenser (7)

3 Anvisningar för anhörigkontakter inom socialförvaltningen Halmstad gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder jml 5 kap 10 SoL Socialtjänsten ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller som stödjer en närstående som har funktionshinder 5 kap 10 SoL Den lagskärpning som trädde i kraft 1 juni 2009 förtydligade socialnämndens uppdrag att erbjuda stöd för att underlätta för de personer som hjälper och stöttar närstående. Med anhörig menas den inom familje- eller släktkretsen, grannar eller vänner som bistår en närstående. Med närstående menas den person som tar emot det stöd som en anhörig ger, vanligtvis kallad klient inom socialtjänsten. Med långvarig sjukdom menas vanligvis en icke botbar och kronisk sjukdom som exempelvis Alzheimers sjukdom, diabetes, ALS, diabetes, reumatism, Parkinson, astma och allergier. Äldre definieras vanligvis som personer 65 år och äldre. Med personer med funktionsnedsättningar menas de som insjuknat i exempelvis stroke, demenssjukdom och psykiska- eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller personer med utvecklingsstörning. Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga om hur stödet till den närstående ges under förutsättning att den närstående samtycker till det. I anhöriganvisningen ingår 1. Anhöriga ska mötas av personal med kompetens inom anhörigperspektivet. 2. Anhöriga ska ses som en resurs och samarbetspartner. All personal i socialtjänstens verksamheter som möter anhöriga ska uppmärksamma dem på ett vänligt och respektfullt sätt. 3. Anhöriga ska tidigt inkluderas i stödet till klienten. 4. Anhöriga har rätt till känslomässigt och praktiskt stöd. 5. Anhöriga ska ges kontinuerlig information avseende klientens stöd från socialförvaltningen. 6. Anhöriga ska kontinuerligt ges tillfälle att lämna information angående sin kunskap om situationen för klienten till den stöd- eller utrednings funktion som klienten har. 7. Anhöriga ska erbjudas att delta i planering av stödet för klienten eller i det utredningsarbete som sker till följd av en biståndsansökan eller anmälan. Anhörigas synpunkter ska beaktas såväl vid utredning och behovsbedömning som vid utförandet av insatserna samt dokumentaras i genomförandeplanen. Insatserna bör vara tillnytta för såväl den anhöriga som klienten. 8. Anhöriga ska ges möjlighet att delta i anhöriggrupp. 3 (7)

4 9. Anhöriga ska få kunskap om de lagar och stödinsatser som är aktuella. 10. Anhöriga har rätt att få information om vart man vänder sig om man har klagomål på socialtjänstens verksamhet. 11. Anhöriga ska alltid informeras om vilken eller vilka intresseföreningar som man kan vända sig till. 12. Utbildning om denna rutin ska ges till samtliga medarbetare på berörda områden inom socialtjänsten. Utbildning och implementering ska noga planeras. Inledning Anhörigas delaktighet i vården är av vital betydelse för våra klienters situation. Forskning (se referenser) visar samstämmigt att behandlingsresultatet nästan alltid blir bättre när anhöriga är med i klientens vård och behandling. Anhöriga bidrar till exempel med att öka personalens förståelse för klientens problem, sociala situation och historia. De anhöriga har ofta också betydelse för klientens möjligheter att hantera sitt liv och vardag. Anhöriga ska tillsammans med klienten själv ses som experter. Att vara anhörig till en person med långvarig sjukdom eller någon med funktionsnedsättningar får många konsekvenser. Det påverkar hälsa, social situation, ekonomi, livskvalitet och levnadsvillkor i högsta grad. Därför betonas det i regeringens proposition behovet av ett gott bemötande för de personer som ger stöd, omsorg eller vård till en närstående. För dessa personer handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de åtgärder och insatser de gör för sina närstående. Stöd är allt från behov av vila, att få tid över för personliga angelägenheter, individuellt- och gruppstöd, erhålla kunskaper och färdigheter för att öka tryggheten i den omsorgssituation man befinner sig i som anhörig. Många anhöriga upplever det som naturligt och positivt att stötta och hjälpa en närstående. I vissa situationer kan ändå uppgiften bli övermäktig och det positiva övergår på grund av för hög stress- och arbetsbelastning. Med lagskärpningen vill man från samhällets sida stärka och utveckla stödet för anhöriga för att underlätta i den omsorgssituation de befinner sig i samt förebygga ohälsa hos anhöriga genom olika stödinsatser. I Socialstyrelsens meddelandeblad framgår det att anhörigperspektivet skall genomsyra vården och omsorgen. All personal i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som möter anhöriga ska se, respektera och samarbeta med anhöriga. I förararbetena (prop. 2008/09:82 ) betonas att all personal i socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska bemöta anhöriga till långvarigt sjuka eller äldre eller personer med funktionsnedsättning på ett bra och respektfullt sätt. Utöver att anhöriga i regel har en mycket viktig roll för brukaren, klienten eller patienten är anhöriga också en viktig partner för personalen och deras möjligheter att göra ett bra arbete. Viktigt för anhörigas trygghet är att man känner tilltro till personalen och de verksamheter som de tillsammans med närstående kommer i kontakt med. Den nya bestämmelsen att kommunen ska erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående innebär en mer aktiv roll för kommunen än tidigare. Att under lång tid hjälp eller vårda en närstående innebär ofta både en psykisk press och fysisk belastning som kan leda till sjukdom och stress. Det är därför viktigt att anhöriga och deras behov, vilket betonas i förarbetena, uppmärksammas på ett tidigt stadium av all personal inom kommunens 4 (7)

5 verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga. I Socialstyrelsens vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, artikel nr betonas att det innebär ett perspektiv som involverar hela familjen eller de som finns kring den närstående. Det handlar om att inte bara se och tillgodose den närståendes behov, utan också ta med de personer som är viktiga för honom eller henne i dennes livssituation och vara lyhörd för deras behov. Socialstyrelsen skriver i sitt meddelande blad mars 2010 att samhällets stöd syftar till att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer närstående. Med stöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta för den anhörigas situation. Erkännande, respekt och delaktighet är viktiga delar i ett fungerande anhörigstöd och det som oftast efterfrågas. I propositionen framhålls betydelsen av stödets preventiva ansats. Stödet bör kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet. Det handlar om att ge rätt stöd vid rätt tidpunkt. Insatserna bör utformas så att dessa passar både den anhörige och den närstående (prop. 2008/09:82 ) Vidare skriver socialstyrelsen i samma meddelandeblad Arbetet med att stödja anhöriga måste integreras i socialtjänstens olika verksamheter. En viktig uppgift är också att utveckla förhållningssätt och bemötande så att anhöriga bemöts på att förtroendeingivande och stödjande sätt i enlighet med den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 SoL. Klienten skall informeras innan anhöriga kontaktas. Ges ej ett godkännande till detta, ska om anhörigmedverkan anses underlätta för en god situation för klienten och de anhöriga, ett motivationsarbete påbörjas för att få detta till stånd. Kompetens Samtliga medarbetare inom berörda verksamheter ska ha en grundkompetens kring anhörigperspektivet. Socialnämndens verksamhet måste uppmärksamma anhörigas personliga behov och erbjuda en namngiven kontaktperson som själv kan ge eller förmedla lämpligt stöd. Socialförvaltningen har organiserat det fördjupande anhörigstödet i form av en tjänst med titeln Anhörigkonsulenten. Anhörigkonsulentens uppdrag innebär en fördjupad kompetens och resurs i stödet till anhöriga och för verksamheten gällande stöd till anhöriga. Anhörigkonsulentens uppdrag är förvaltningsövergripande, se bilaga. Information och samordning I ett systematiskt anhörigarbete ska ingå att anhöriga fortlöpande får information om det stöd som klienten får. Alla nära/viktiga anhöriga skall erbjudas individuellt samtal där de kan lämna information, få information och utveckla en dialogplattform för den fortsatta kontakten. De anhöriga som väljer att inte delta fortlöpande kan med fördel få skriftlig information om vad socialförvaltnings olika stödinsatser och vad dessa innebär. Anhöriga bör erbjudas att delta i samordningsmöten, uppföljningar av bistånd för den närstående och vårdplaneringar. De är en viktig länk i stödet för klienten. I genomförandeplanen ska det dokumenteras om hur anhörigkontakten ska fungera framöver. Där dokumenteras vad som framkommit i individuella samtal mellan personal och viktiga anhöriga om hur de anhöriga vill att kontakten med socialnämndens berörda personal ska se ut. Där kan också kontaktuppgifter till berörda anhöriga dokumenteras. 5 (7)

6 Delaktighet och inflytande I Socialstyrelsens Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen artikel nr framkommer att det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga om hur stödet till den närstående ges under förutsättning att den närstående samtycker till detta. Anhöriga ska vid olika situationer kunna ha inflytande och deras synpunkter beaktas såväl vid utredning och behovsbedömning som vid utförandet av insatserna samt dokumenteras i genomförandeplan. Det är alltså viktigt att lyssna till den anhörigas behov och önskemål vid bedömningen av en insats så att den, förutom att tillgodose den närståendes behov, också innebär en lättnad för den anhöriga. När det gäller hur insatserna utformas i det aktuella fallet handlar det ofta om att vara flexibel, både vad gäller innehållet och över tid. Att flexibelt se hela familjen eller andra viktiga personer i den närståendes närhet kan vara ett betydelsefullt stöd. Den anhöriga kan uppleva det som stödjande om hans eller hennes egna behov uppmärksammas under utredningssamtalet. Ofta blir kvaliteten på utredningen bättre om utredaren också träffar klienten och den anhöriga tillsammans. Det är angeläget att lyssna till anhörigas behov för egen del. En del anhöriga vill gärna träffa en handläggare ensam för att få möjlighet att beskriva situationen ur egen synvinkel. Det kan handla om sådant som är känsligt att tala om när den närstående är med. Sekretess I Socialstyrelsens artikel nr framgår att det inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (26 kap. 1 OSL). Frågor kan uppstå om det kan vara möjligt att arbeta utifrån ett anhörigperspektiv utan att bryta mot sekretess och regler om tystnadsplikt. Inte sällan träffar och samtalar handläggare med anhöriga när den närstående inte är med. Är detta möjligt ur sekretessynpunkt? Socialstyrelsen menar att med kunskap om gällande bestämmelser och ett professionellt förhållningssätt är detta möjligt. Många problem kan lösas genom att få den närståendes samtycke till att få lämna uppgifter om närstående till anhöriga (Socialstyrelsen - artikel nr ). Kvalitet Det allra viktigaste för många anhöriga är att den person de hjälper får insatser som är av hög kvalitet. En välfungerande verksamhet t ex boendestöd eller dagligverksamhet är ett gott stöd för många anhöriga. För föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kan det vara angeläget att få hjälp med samordning av alla de insatser som barnet behöver. Det är viktigt att socialtjänstens insatser håller god kvalitet så att den anhöriga kan känna trygghet och inte behöva oroa sig för att den enskilde får den vård och hjälp som han eller hon behöver. Anhöriga måste känna förtroende för att samhället har insatser att erbjuda när de behöver sådana. (Prop. 2008/09:82, sid 22) Stöd till anhöriga i form av service Kommunens insatser till den enskilde kan erbjudas i form av service (3 kap. 1 och 6 SoL). Begreppet service definieras inte närmare i socialtjänstlagen. Begreppet har dock behandlats av Barnskyddsutredningen i betänkandet Lag om stöd och skydd för barn och unga s 384 (SOU 2009:68). Utredningen anförde bland annat följande om begreppet. Service är inte individanpassat utan lika för alla, det vill säga följer ett givet program, och bygger på att individerna själva söker upp verksamheten, även om det kan ske efter rekommendation (SOU 2009:68, s 368). 6 (7)

7 Service är antingen allmänt inriktade insatser eller generellt utformade sociala tjänster. Exempel på sådan serviceinsats är rådgivning, information om en viss sjukdom eller funktionsnedsättning, information om olika typer av hjälpmedel eller erbjudande om stödjande samtal. Den enskilde själv bedömer om han eller hon vill använda den service som kommunen erbjuder (Socialstyrelsen - artikel nr ) Stöd till anhöriga efter behovsprövning Anhöriga har rätt att ansöka om stöd för egen del. Rätten för anhöriga att ansöka om stöd betonas i propositionen (prop. 2008:09/82, s 24). En sådan ansökan ska handläggas och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Ansvar på olika nivåer På förvaltningsnivå ligger ett ansvar för att gällande lagstiftning följs, att man avsätter tillräckliga medel och anvisar den personal som krävs för att fullgöra de uppgifter som lagstiftaren kräver. Det direkta ansvaret för utveckling och tillämpning av anhörigperspektiv ligger på chefsnivå inom respektive verksamhetsområde. Anhörigperspektivet skall uppmärksammas vid upphandlingar och avtalsförfarande. Var och en inom socialtjänsten har ett ansvar när det gäller stöd till anhöriga och att skapa anhörigvänliga verksamheter. Ansvaret innehåll ser olika ut på olika nivåer i organisationen. Alla som möter anhöriga i sitt dagliga arbete har ansvar att uppmärksamma dem, att se deras behov och ge stöd (Socialstyrelsen - Stöd till anhöriga, vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, artikel nr ). Intresseföreningar Intresseföreningar är idag en viktig resurs för klienter och anhöriga. Socialnämnden ska samarbeta med föreningarna på ett systematiskt sätt och aktivt sprida information till klienter och anhöriga om deras verksamhet. Lokala anvisningar Det kan finnas behov av kompletterande lokala anvisningar till denna förvaltningsövergripande anvisning. Referenser Socialstyrelsens meddelande blad Socialstyrelsens meddelande blad mars 2010 Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Socialstyrelsen. Artikel nr Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd. M Winqvist, kunskapsöversikt 2010:2. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Ann Denhov Finns kvar och ställer upp: Hur anhöriga kan bidra till återhämtning från allvarlig psykisk störning, ur den återhämtades och de anhörigas perspektiv Anna Whitaker har använt begreppet anhörigstödjande kultur i en artikelserien Fokus på anhöriga. 7 (7)