Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Transkript

1 Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun

2 Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk eller som stödjer närstående med funktionsnedsättning (SoL 2001:453, 5 kapitlet 10 paragrafen). Bestämmelsen om anhörigstöd omfattar alla kontakter inom socialtjänstens olika verksamhetsgrenar: individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar. Det innebär att vi alla har skyldighet att uppmärksamma och erbjuda anhörigstöd. I den här broschyren hittar du information om det viktiga anhörigstödet. Du hittar också kontaktuppgifter till personer som kan ge dig svar om du har frågor. Låt oss alla arbeta tillsammans för att göra anhörigstödet i Enköpings kommun ännu bättre!

3 Vem är anhörig, vem är närstående? Närstående är den person som tar emot omsorg, vård, hjälp och stöd. Anhörig är den person som ger omsorg, vård, hjälp och stöd. En anhörig kan vara en person inom familjen, som till exempel make/ maka, sambo, barn, syskon eller släkting en person som står utanför familjekretsen, som till exempel en vän eller en granne. Att stödja anhöriga Många som är anhöriga kan ha svårt att se sig själva som vårdare eller stödjare. Därför kan ett första steg vara att hjälpa den anhörige att bli medveten om sin situation, och hur den kan påverka levnadsförhållanden och livskvalitet. När en person som är mitt i livet drabbas av långvarig sjukdom, missbruk eller funktionsnedsättning, så påverkas hela familjen. Invanda mönster och roller förändras och det kan skapa kris och sorg i en familj. Då är det viktigt att erbjuda ett bra anhörigstöd.

4 Vad är anhörigstöd? Syftet med anhörigstöd Många gånger bär anhöriga på en tung börda. Det kan påverka deras hälsa negativt, både psykiskt och fysiskt. Syftet med anhörigstöd är främst att minska anhörigas fysiska och psykosociala belastning. Det kan ge en förbättrad livssituation och minska risken för ohälsa. Kommunen bör därför ha ett brett utbud av stöd att erbjuda till anhöriga. Stödet ska kunna tillgodose de behov som finns hos olika grupper och individer. Individuellt och flexibelt stöd Det är viktigt att vi uppmärksammar anhörigas behov av stöd i ett tidigt skede. Vi kan bland annat erbjuda ett stöd som är anpassat efter hela familjen eller delar av familjen, till exempel syskon en stödinsats som ges tillsammans med den närstående praktisk hjälp enskilda stödsamtal rekreationsvistelse anhöriggrupper för att träffa andra och dela erfarenheter. Du som i ett tidigt skede kommer i kontakt med anhöriga är en viktig länk. Du kan uppmärksamma och förmedla viktig information om deras rätt till anhörigstöd.

5 Behovsprövat stöd till anhöriga Anhöriga har möjlighet att söka bistånd för sin egen del (prop. 2008:09/82 s. 24). En sådan ansökan handläggs som vilken biståndsansökan som helst och kommunen är skyldiga att dokumentera ärendet. Anhöriga har rätt till insatser som är direkt anpassade efter det egna behovet. De ansöker om bistånd hos en biståndshandläggare eller socialsekreterare på kommunen. Det finns inga begränsningar i vad anhöriga kan ansöka om för egen del. Genom en utredning kan handläggaren eller socialsekreteraren komma fram till vilka behov som finns. I samråd med den anhörige fattar de sedan beslut om vilken insats som är aktuell. I vissa fall fungerar en insats som allmän service. Då krävs varken behovsprövning eller dokumentation. Exempel på sådana insatser är stödsamtal med anhörigkonsulent och kontakt med Familjens hus.

6 Direkt och indirekt anhörigstöd Anhörigstöd kan delas in i två kategorier, direkt anhörigstöd och indirekt anhörigstöd. Direkt anhörigstöd ges som en service eller ett bistånd riktar sig enbart till den person som vårdar, hjälper och stödjer en närstående. Det kan till exempel vara: information enskild rådgivning gruppverksamhet hälsoaktivitet utbildning stödgrupper vila och återhämtning. Indirekt anhörigstöd riktar sig till den närstående men avlastar även anhöriga ges som en insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det kan till exempel vara: hemtjänst avlösning i hemmet daglig verksamhet kontaktfamilj/person familjehem boendestöd växelvård korttidsplats behandling.

7 Anhöriga ska bemötas med respekt och erkännande Det enklaste och kanske mest efterfrågade stödet till anhöriga är erkännande, respekt och delaktighet. Anhöriga kan ofta ge viktig information om sin närstående. Det kan till exempel handla om livshistoria eller något annat som är av stort värde för medarbetare att veta. Därför är det viktigt att du samverkar med anhöriga och beaktar deras synpunkter och önskemål om stöd. Också yngre personer är anhöriga Anhörigstödet i landets kommuner vänder sig många gånger till anhöriga till äldre personer. Den nya bestämmelsen om anhörigstöd innebär dock att stödet måste anpassas till anhöriga under 65 år och även till barn och unga (Socialtjänstlagen).

8 Här kan du läsa mer om anhörigstöd Länkar Litteratur att hämta som pdf Stiftelsen allmänna barnhuset (2010): Det späda barnet som anhörig Stiftelsen allmänna barnhuset (2011): Mod och mandat - ny lagstiftning som stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möta dem? Stiftelsen allmänna barnhuset (2011): Jag finns också - om att vara syskon till en bror eller syster med svår sjukdom eller funktionsnedsättning Litteratur Bergh, A (1997): Anhörigvård Carlander, J & Carlander, L (2007): Hur står det till? Konsten att ställa frågor i människorvårdande yrken Cullberg, J (2011): Kris och utveckling Jeppson, E (2002): Anhörigskapets uttrycksformer Johansson, L (2007): Anhörig: omsorg och stöd Leneér Axelson, B (2011): Förluster: om sorg och livsomställningar Skerfving A (2005): Att synliggöra de osynliga barnen: om barn till psykiskt sjuka föräldrar Sundström, E (2012): Jag är också viktig Ladda ned från:

9 Vill du veta mer? Kontakta oss om anhörigstöd Christer Lund Socialförvaltningen Enhetschef Familjens hus E-post: Telefon: Jan Dahlman Socialförvaltningen Enhetschef Nyängen E-post: Telefon: Siv Bergström Vård- och omsorgsförvaltningen Enhetschef socialpsykiatri E-post: Telefon: May-Britt Waghorn Vård- och omsorgsförvaltningen Anhörigkonsulent E-post: Telefon:

10 Anteckningar

11

12 Enköpings kommun Formgivning: Elin Hjelm.