RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Transkript

1 KUB6062, v2.0, RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården SOSFS 2008:1 1 (5) Datum Bakgrund Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem och förekommer i alla åldrar. Kompetens, attityd och inställning har en avgörande betydelse för om en person får möjlighet att genomgå en utredning och får rätt diagnos och vid behov rätt inkontinenshjälpmedel. Verksamheten ska säkerställa en god inkontinensvård med hög vårdkvalitet. Verksamheten ska säkerställa samsyn kring inkontinensvården och säkerställa ett enhetligt arbetssätt inom kommunen. Verksamheten ska arbeta för att personen ska vara kontinent så länge det är möjligt och att toalettbesök inte ersätts av inkontinenshjälpmedel. Genomförande Vem får förskriva I Kungsbacka kommun? Legitimerad sjuksköterska med förskrivningsrätt som är förvärvad via adekvat vidareutbildning eller efter särskild förskrivningsutbildning i kommunens eller regionens regi. Förskrivningsprocess Alla inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade. Bedöma behov Vård & Omsorg Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax vard.omsorg@kungsbacka.se

2 2 (5) Patient, personal eller anhörig uppmärksammar behovet och tar kontakt med ansvarig sjuksköterska. Förskrivaren tar ställning till hur en utredning ska genomföras. Tar vid behov kontakt med läkare. Prova ut, anpassa och välja produkt För patienter där metoden är lämplig så genomförs under en 72- timmarsperiod en inkontinenskartläggning med stöd av TENA Identifi. Rapporten från kartläggningen används för att fastställa individuellt anpassade tider för toalettbesök och byte av hjälpmedel, samt som stöd vid individuell utprovning av hjälpmedel. Förskrivare, patient och kontaktperson provar ut lämpligt inkontinensskydd och skapar en individuell vårdplan. Instruera och informera Instruera och informera personal och patient Följa upp och utvärdera funktion Uppföljning av förskriven inkontinensprodukt sker kontinuerligt. Sjuksköterska ansvarar för utvärdering av inkontinensprodukten. Basal utredning Basal utredning syftar till att identifiera bakomliggande och utesluta eventuella medicinska orsaker till urinläckaget. Utredningen individanpassas, därför är etiska avgöranden viktiga när det gäller omfattning och inriktning. Utredningen omfattas alltid av kartläggning av hälsotillstånd samt inkontinenskartläggning med stöd av TENA Identifi. Utredningen kan kompletteras med kartläggning av toalettbesök, vätskelista och mätning av residualurin. Vid inskrivning eller överflyttning av patient med inkontinensproblematik till kommunen måste det säkerställas att inkontinensutredning är gjord och annars måste en utredning göras. Hälsotillstånd Här beskrivs tidigare och aktuella sjukdomar som kan påverka patientens toalettvanor, patientens nuvarande situation och omfattningen av inkontinensproblemen där bl.a. ADL-funktion och medicinering beskrivs. Kartläggning vid inkontinens Kartläggning utförs med stöd av Tena Identifi utförs under en 72-timmarsperiod i samband med utprovning av en inkontinensprodukt. Under kartläggningen registreras data och resultatet presenteras lättöverskådligt i en rapport med diagram med uppgifter om individens dygnsmönster och urinmängd. Underlaget används för att bedöma när individen behöver hjälp till toaletten, tidpunkt för byten och för att hitta rätt inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan tar med hjälp av rapporten ställning till vilken inkontinensprodukt som ska förskrivas. Kartläggning av toalettbesök Rapport från kartläggning används så att behandling med toalettassistans kan ske. Om patienten inte själv kan ge uttryck för att behöva kissa är det lämpligt att utifrån rapporten göra ett toalettassistansschema. Vätskekontroll Vätskemätning kan utföras vid behov.

3 3 (5) Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem kan vid behov mätning av residualurin utföras. Vid undersökningen används en bladderscan. Åtgärder och behandling Toalettassistans innebär att brukaren får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår. Förskrivande sjuksköterska går tillsammans med omsorgspersonalen igenom hur detta ska gå till. Toalettassistans Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv behövs alltid toalettassistans. Målsättningen med toalettassistans är att patienten ska tömma sin urinblåsa på individuellt anpassade tider. Toalettassistans kan delas in i följande metoder Vaneträning. Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade efter patientens blåsfunktion, patientens individuella vanor beaktas. Schemalagda toalettbesök. Toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider. Schemalagda toalettbesök kan aldrig ersätta patientens individuella behov av att tömma blåsan. Vid toalettassistans tänk på att patienten har lugn och ro kring toalettbesöket informera patienten om rätt sittställning vid toalettbesök uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår underlätta för patienten att hitta till toaletten genom markering underlätta för patienten att se toalettstolen med färgmarkering underlätta av- och påklädning för patienten vid toalettbesök Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för all toalettassistans! Förskrivning av förbrukningsartiklar Som vägledning vid val av förbrukningsartiklar använd alltid aktuell produktkatalog. Det är viktigt med regelbunden uppföljning av patientens inkontinenshjälpmedel för att säkerställa att rätt produkt används. Det är förskrivarens ansvar att följa upp funktion och fortsatt behov. Var vid val av produkt uppmärksam på: Diagnos Typ av inkontinens Kön Höftmått Andra sjukdomar/funktionsnedsättningar Beroende av assistans Hudens tillstånd Kostnad

4 4 (5) Kateterbehandling Indikation för kvarliggande kateter är urinretention och ska alltid ordineras av läkare. Indikationen för kateterbehandling ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Ren intermittent kateterisering RIK, bör alltid övervägas. Suprapubisk kateter kan ersätta kateter via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande urinrörskateter. I omvårdnadsplanen ska följande finnas med Indikation för kateterbehandlingen Ordinerande läkare Planering för den fortsatta kateterbehandlingen Typ av kateter Skötselråd Planering/ordination för hur spolning av katetern ska genomföras Planering för vilka åtgärder som ska vidtas då ett eventuellt stopp uppstår Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsordinationer och uppföljning i samband med kateterrelaterad vård. Sjuksköterskan ansvarar för att byta kateter och suprapubisk kateter utifrån läkarordination. Sjuksköterskan avgör utifrån riktlinjen för delegering om spolning och RIK ska delegeras. Dokumentation I omvårdnadsplanen och genomförandeplanen ska det framgå vilka behov patienten har. Sjuksköterska ska dokumentera förskrivna, ordinerade och utprovade inkontinenshjälpmedel i omvårdnadsjournalen. Omsorgspersonal ansvarar för att dokumentera i genomförandeplan. Ansvarsfördelning Enhetschef för HSL ansvarar för att: endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter förskrivs utse och förteckna vilka personer som får förskriva inkontinensprodukter tillse att den personal som förskriver inkontinens produkter har rätt kompetens i enlighet med SOSFS 2008:1 Sjuksköterska med förskrivningsrätt för förbrukningsartiklar ansvarar för att: ordinera åtgärder, förskriva och viss behandling Sjuksköterska ansvarar för att: initiera utredning vid nyupptäckt inkontinens och/eller vid behov kontakta ansvarig läkare för utredning bedöma, prova ut, utvärdera och följa upp förskrivna inkontinenshjälpmedel dokumentera i en omvårdnadsplan bedömning, åtgärd samt uppföljning

5 5 (5) ta upp inkontinens på möte med omsorgspersonal när behov uppstår, men minst två gånger/år, och då diskutera och utvärdera förskrivna åtgärder/behandlingar/hjälpmedel att kvalitetssäkra inkontinensvården genom att genomföra inkontinenskartläggning med stöd av Tena Identifi vid förändringar eller flera avvikelser (läckage utanför skyddet) handleda personal, patienter och närstående arbeta för en effektiv och ekonomisk hjälpmedelsförskrivning hålla sig uppdaterad inom området Enhetschef ansvarar för att: att riktlinje efterföljs av personal så att en god inkontinensvård upprätthålls Omsorgspersonal ansvarar för att: Kontakta ansvarig sjuksköterska då en patient har inkontinensproblem Rapportera förändringar Tillsammans med patient och sjuksköterska utreda inkontinens, prova ut individuellt anpassade inkontinenshjälpmedel Utföra ordinerad behandling Skriftligt meddela sjuksköterska när inkontinensmaterial behöver beställas Motivera, stödja, uppmuntra och lyssna till patienten Dokumentera enligt gällande rutin Att informera nya medarbetare om den lokala rutinen för inkontinensvård samt handhavande av de olika inkontinenshjälpmedlen Uppföljning Medicinskt ansvarig sjuksköterska följer årligen upp riktlinjen.