Riktlinje för god inkontinensvård

Transkript

1 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén Förvaltningsledningen Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården SOSFS 2008:1 1 (5) Datum Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård och särskilda boende i Hallands län Bakgrund Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem. Inkontinens förekommer i alla åldrar, hos äldre som bor på ett särskilt boende är det inte ovanligt att % är drabbade. Vid tillsynsbesök utförda av Socialstyrelsen har det visat sig att få personer som vistas på ett särskilt boende blir medicinskt utredda och diagnosticerade för sina inkontinensbesvär. Kompetens, attityd och inställning har en avgörande betydelse för om en person får möjlighet att genomgå en utredning och får rätt diagnos. Studier har även visat att personer med inkontinensproblem i många fall har en felaktig inkontinensprodukt. Ansvarsfördelning Verksamhetschefen ansvarar för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter förskrivs utse och förteckna vilka personer som får förskriva inkontinensprodukter tillse att den personal som förskriver inkontinens produkter har rätt kompetens i enlighet med SOSFS 2008:1 Sjuksköterska med förskrivningsrätt för förbrukningsartiklar ansvarar för att initiera utredning KUB6062, v2.0, Kungsbacka kommun Box 10409, Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax vard.omsorg@kungsbacka.se

2 2 (5) vid nyupptäckt inkontinens och/eller vid behov kontakta ansvarig läkare för utredning ordinera åtgärder och viss behandling bedöma, prova ut, förskriva, utvärdera och följa upp förskrivna inkontinenshjälpmedel handleda personal, patienter och närstående dokumentera i en omvårdnadsplan bedömning, åtgärd samt uppföljning arbeta för en effektiv och ekonomisk hjälpmedelsförskrivning hålla sig uppdaterad inom området Omsorgspersonal ansvarar för att: Kontakta ansvarig sjuksköterska då en patient har inkontinensproblem Rapportera förändringar Tillsammans med patient och sjuksköterska utreda inkontinens, prova ut individuellt anpassade inkontinenshjälpmedel Utföra ordinerad behandling Skriftligt meddela sjuksköterska när hjälpmedel behöver beställas Motivera, stödja, uppmuntra och lyssna till patienten Dokumentera enligt gällande rutin Läkare ansvarar för att: utredning och behandling sker i samverkan med sjuksköterska Genomförande Vem får förskriva I Kungsbacka kommun? Legitimerad sjuksköterska med förskrivningsrätt som är förvärvad via adekvat vidareutbildning eller efter särskild förskrivningsutbildning i kommunens eller regionens regi. Förskrivningsprocess Alla inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade. Bedöma behov Brukare, personal eller anhörig uppmärksammar behovet och tar kontakt med ansvarig sjuksköterska. Förskrivaren tar ställning till hur en utredning ska genomföras. Tar ev. kontakt med läkare. Prova ut, anpassa och välja produkt Läckagemätning ska alltid genomföras under två dygn för att säkerställa att rätt inkontinensskydd förskrivs. När testen är genomförd provar förskrivaren, brukaren och kontaktperson ut lämpligt inkontinensskydd. Instruera och informera Instruera och informera personal och patient Följa upp och utvärdera funktion Uppföljning av förskriven inkontinensprodukt genomförs med omsorgspersonal

3 3 (5) Basal utredning Basal utredning syftar till att identifiera bakomliggande och utesluta ev. medicinska orsaker till urinläckaget. Utredningen individanpassas, därför är etiska avgöranden viktiga när det gäller omfattning och inriktning. Utredningen omfattas alltid av anamnes, status och läckagemätning. Utredningen kan kompletteras med kartläggning av toalettbesök, vätskelista och mätning av residualurin. Anamnes Anamnes beskriver tidigare och aktuella sjukdomar som kan påverka patientens toalettvanor Status Status beskriver patientens nuvarande situation och omfattningen av inkontinensproblemen där bl.a. ADL-funktion, medicinering beskrivs. Läckagemätning Läckagemätning användas i samband med utprovning av en inkontinensprodukt eller då uppföljning sker av användandet. Läckagemätning genomförs under två dygn efter instruktion av ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterskan informerar personal hur blanketten ska fyllas i. Använd en blankett per dygn. Sjuksköterskan sammanfattar resultaten och tar ställning till vilket inkontinensprodukt brukaren ska använda. Normalvärden: Antal miktioner per dygn: Dygnsvolym: Volym vid en miktion: Miktionsintervall: Vikt och volym: 4-8 varav 0-2 på natten dl 2,5 3 dl 3 4 timmar 1 gram = 1 ml 1 dl = 10 cl = 100 ml Blankett för läckagemätning se bilaga 1 Kartläggning av toalettbesök Toalettschema används för att kartlägga brukarens toalettbesök så att behandling med toalettassistans kan ske. Om brukaren inte ger uttryck för att behöva kissa är det lämpligt att omsorgspersonal tillsammans med ansvarig förskrivare gör upp ett lämpligt tidsintervall. Vätskekontroll Vätskemätning kan utföras parallellt med läckagemätning eller kartläggning av toalettbesök om det finns behov av det. Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem kan vid behov mätning av residualurin utföras. Vid undersökning används en bladderscan. Åtgärder och behandling Toalettassistans innebär att brukaren får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår. Förskrivande sjuksköterska går tillsammans med omsorgspersonalen igenom hur detta ska gå till.

4 4 (5) Toalettassistans Om brukaren inte klarar sina toalettbesök själv behövs alltid toalettassistans. Målsättningen med toalettassistans är att brukaren ska tömma sin urinblåsa på individuellt anpassade tider. Toalettassistans kan delas in i följande metoder Vaneträning. Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade efter patientens blåsfunktion. Brukarens individuella vanor beaktas. Schemalagda toalettbesök. Toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider. Schemalagda toalettbesök kan aldrig ersätta patientens individuella behov av att tömma blåsan. Vid toalettassistans tänk på att brukaren har lugn och ro kring toalettbesöket informera brukaren om rätt sittställning vid toalettbesök uppmana och stimulera brukaren till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår underlätta för brukaren att hitta till toaletten genom markering underlätta för brukaren att se toalettstolen med färgmarkering underlätta av- och påklädning för brukaren vid toalettbesök Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för all toalettassistans! Fler behandlingsalternativ se Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård och särskilda boende i Hallands län Förskrivning av förbrukningsartiklar Som vägledning vid val av förbrukningsartiklar använd alltid aktuell produktkatalogen. Det är viktigt med regelbunden uppföljning av brukarens inkontinenshjälpmedel för att säkerställa att rätt produkt används. Det är förskrivarens ansvar att följa upp funktion och fortsatt behov. Var uppmärksam på vid val av produkt Diagnos Typ av inkontinens Kön Kroppsvikt Andra sjukdomar/funktionsnedsättningar Beroende av assistans Hudens tillstånd Kostnad Kateterbehandling Indikation för kvarliggande kateter är urinretention och ska alltid ordineras av läkare. Indikationen för kateterbehandling ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Ren intermittent kateterisering RIK, bör alltid övervägas. Suprapubisk kateter kan ersätta kateter via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande urinrörskateter. I omvårdnadsplanen ska följande finnas med Indikation för kateterbehandlingen

5 5 (5) Ordinerande läkare Planering för den fortsatta kateterbehandlingen Typ av kateter Skötselråd Planering/ordination för hur spolning av katetern ska genomföras Planering för vilka åtgärder som ska vidtas då ett eventuellt stopp uppstår Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsordinationer och uppföljning i samband med kateterrelaterad vård. Uppföljning Medicinskt ansvarig sjuksköterska följer årligen upp riktlinjen. Enhetschef för sjuksköterskeorganisationen ansvarar för att riktlinjen är känd och efterlevs. Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Äldreomsorgen Kungsbacka kommun