VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

Transkript

1 VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit Raninen-Lundin, Utvecklingsledare Utveckling, hälsa och välfärd, äldre Region Dalarna, Katarina Johansson, Utvecklingsledare Utveckling, hälsa och välfärd, äldre Region Dalarna Magdalena Alriksson Bergvall, tf. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gagnef Annelie Isaksson, Sjuksköterska Gagnef Lovisa Hård, Sjuksköterska Älvdalen Helena Dingfors, Sjuksköterska Falun Emelie Ekman, Sjuksköterska Falun Gäller för: Dalarna Godkänt av: Specialitetsgrupp Allmänmedicin i Landstinget Dalarna Specialitetsgrupp Kvinnosjukvård i Landstinget Dalarna Verksamhetschef Hälso- och sjukvård i kommunerna samt MAS Fastställs av: Regional utvecklingsgrupp äldre Dokumentkategori: Vårdprogram Version: 4: uppdaterad Gäller fr.o.m t.o.m SMEDJEBACKENS KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 1 Syfte 1 Mål 1 NIKOLA 2 Definition urininkontinens 2 Olika typer av inkontinens 2 Ansträngningsinkontinens 2 Trängningsinkontinens 2 Blandinkontinens 2 Överrinningsinkontinens 2 Överaktiv blåsa 2 Arkitektoriell/funktionell inkontinens 2 BASAL UTREDNING Utreda och bedöma 3 Anamnes 3 Status 3 Provtagning 3 Toalettschema 3 Avföringsvanor 3 Urinmätning 3 Dryckesmätning 3 Läckagemätning 4 Bedöma 4 Remiss till urolog/gynekolog 4 BASAL UTREDNING planera och åtgärda 5 Toalettassistans 5 Blåsträning 5 Bäckenbottenträning 5 Genomgång av patientens läkemedel 6 Anpassa toalettmiljön 6 BASAL UTREDNING utvärdera och följa upp 7 Team Kontinens 7 Dokumentation 7 Reklamationer/Avvikelser 7 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel 9 Definitioner 9

3 Att få inkontinenshjälpmedel 9 Hur går utprovningen till? 9 Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas? 9 Vem kan vara förskrivare? 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar 10 Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 10 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) 10 Beställning av inkontinenshjälpmedel 10 Uppföljningsansvar av förskrivna inkontinenshjälpmedel 10 Inkontinenshjälpmedel utan förskrivning 10 Kateterbehandling 11 Olika befattningshavares ansvar 12 Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen 12 Läkare 12 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska 12 Enhetschef 12 Förskrivare - sjuksköterska/fysioterapeut 12 Sjuksköterska med områdes- och omvårdnadsansvar 12 Kontinensombud 13 Kontaktperson inom SOL/LSS (socialtjänstlagen/lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade) 13 Arbetsterapeut/Fysioterapeut 13 Produktinformation 13 Regelverk 14 Referenser 14 Bilaga 1 Förskrivarförteckning: 15 Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning: 16 Bilaga 3 Tolkningsguide till urinmätningslista 17

4 Bakgrund Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan minska livskvaliteten betydligt både för drabbade och närstående. Det är ett stort folkhälsoproblem som orsakar stora kostnader för samhället. I åldersgruppen över 65 år har 30 till 40 procent urinläckage, vilket motsvarar mer än människor i Sverige och antalet beräknas öka i framtiden (SBU 2013). Att få välja när, var och hur vi genomför de dagliga toalettbesöken betraktas som en självklarhet för de flesta av oss. För ett flertal äldre och många personer med funktionsnedsättning, är oförmåga att själv klara av sina toalettbesök många gånger orsaken till att de inte kan bo kvar i sin egen bostad. Toalettbesök ska erbjudas regelbundet utifrån patientens behov under hela dygnet, oavsett boendeform. Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan förhindras, lindras eller botas genom att problemet uppmärksammas och att förebyggande information ges. För att kunna erbjuda patienten vård och behandling av god kvalitet vid urininkontinens och blåsfunktionsstörningar, behövs kompetens hos vårdgivare, utförare vid samt förskrivare av hjälpmedel. Syfte Vårdprogrammet ska vara ett stöd för olika yrkeskategorier. Bidra till ett strukturerat arbetssätt vid utredning, behandling, uppföljning och omvårdnad av personer med urininkontinens samt blåsfunktionsstörningar. Behovsbaserad förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska ske så att rätt hjälpmedel förskrivs och hanteras på ett tryggt och säkert sätt för den enskilde samt på ett kostnadseffektivt sätt. Mål Alla patienter med urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska ges möjlighet att besöka toaletten utifrån sitt individuella behov under hela dygnet erbjudas utredning, få en diagnos fastställd samt erbjudas behandling uppnå inget eller minskat urinläckage efter åtgärd/behandling uppnå normaliserat eller förbättrat antal urineringstillfällen per dygn efter att behov påvisats, erbjudas individuellt utprovade och förskrivna inkontinenshjälpmedel följas upp var sjätte månad samt vid förändrat behov efter utredning och behandling uppleva förbättrad livskvalitet Länkar: I dokumentet finns hänvisning till andra dokument/webbplatser länkar (understrukna ord), som öppnas i nytt fönster. Se för uppdatering samt för verktyg/blanketter i kvalitetsprogrammet på Förklaring; i detta dokument använder vi patient genomgående. 1

5 NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) NIKOLA är ett nationellt nätverk som driver på utvecklingen inom blåsfunktionsområdet. På är den senaste kunskapen inom inkontinensområdet samlad, målsättningen är att webbsidan ska fungera som en lättillgänglig resurs inom området. I det här vårdprogrammet hänvisar vi till NIKOLAS kvalitetsprogram, som bygger på beprövad erfarenhet och är evidensbaserat. Verktyg finns såsom blanketter med tillhörande instruktioner och filmer för utredning, behandling och uppföljning. NIKOLA samarbetar med Senior alert som är ett nationellt kvalitetsregister. Genom att utveckla nya förebyggande arbetssätt vill kommuner och landsting öka möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens) infördes januari 2014 och rekommenderas inom Dalarnas län. Definition urininkontinens Urinary incontinence means uncontrollable leakage of urine. It can be continuous or intermittent. (ICS- International Continence Society, 2006) Läckagemängden eller läckagefrekvensen behöver inte vara avgörande för det obehag eller den minskade livskvalitet som en person kan uppleva. Olika typer av inkontinens Ansträngningsinkontinens Läckage i form av droppar eller mindre skvättar utan blåskontraktion i samband med ansträngning som t.ex. hosta och tunga lyft. Trängningsinkontinens Urinläckage som uppkommer i samband med trängning. Både små och stora läckage upp till hela portioner kan förekomma. Blandinkontinens Kombination av ansträngnings- och träningsinkontinens. Överrinningsinkontinens Urinläckage på grund av att blåsan är överfylld och rinner över. Det beror oftast på att blåsmuskeln är försvagad eller på ett avflödeshinder t.ex. en förstorad prostatakörtel. Överaktiv blåsa Täta trängningar, täta miktioner, läckage. Arkitektoriell/funktionell inkontinens Av omgivningen orsakad inkontinens. 2

6 BASAL UTREDNING Utreda och bedöma Syftet med utredningen är att definiera bakomliggande orsaker till patientens blåsstörning. Etiska avgöranden är viktiga när det gäller omfattning och inriktning på utredning och åtgärd. Alla insatser måste individanpassas. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska alltid föregås av en utredning. Vid alarmsymtom hänvisas patienten akut till läkare: Nytillkomna trängningar (< ½ år) utan UVI Smärtsamma trängningar Blåstömningssvårigheter Synligt blod i urinen Tidigare malignitet i underliv eller urinvägar Vid mycket kort anamnes och stora besvär och/eller makroskopisk hematuri remiss till urolog/gynekolog Anamnes beskriver bakgrunden till blåsstörningen där patienten får skatta sina symtom och problem. Den ger också möjlighet till observation av patienten under samtalet. Status beskriver patientens nuvarande situation och omfattning av blåsstörning Provtagning Urinprov bör omfatta analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit (eventuellt urinodling) för att utesluta urinvägsinfektion. ABU Asymtomatisk bakteriuri hos kvinnor skall normalt sett inte behandlas. Däremot män (ej kateterbehandlade) ska alltid behandlas se STRAMA Blodprov - Plasmaglukos tas för att utesluta diabetes. Residualurin (urin kvar i blåsan efter tömning) Mätning vid misstanke om blåstömningsproblem Toalettschema kartlägger patientens blåstömningsmönster så att behandling i form av vaneträning och uppmärksamhetsträning kan inledas. Om patienten inte blir kontinent trots toalettassistens, utförs läckagemätning. Inkontinenshjälpmedel ersätter inte toalettbesök. Avföringsvanor ska kartläggas, då förstoppning kan vara en orsak till urinläckage. Förstoppning behöver förebyggas och behandlas vid behov. Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal blåstömningar, största/ minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell förekomst av urinläckage. Tolkningsguide. Dryckesmätning kan utföras tillsammans med urinmätning och/eller läckagemätning. Viktiga parametrar är dygnsmängd vätska, fördelning dag/natt samt typ av vätska. 3

7 Läckagemätning ger ett objektivt mått på mängden urin som patienten läcker, ska utföras under två till fyra dygn. Mätningen används för utprovning av inkontinenshjälpmedel vid behov samt utvärdering. Bedöma Efter att utredning skett görs en bedömning av de resultat som framkommit. Diagnos ställs och är vägledande vid val av åtgärd/behandling (se olika typer av inkontinens). Omvårdnadsdiagnos med mål samt åtgärd(er) utformas. Målet ska beskriva ett framtida önskvärt tillstånd och formuleras tillsammans med patienten. Remiss till urolog/gynekolog Cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan Symptomgivande framfall föreligger samtidigt som inkontinens Svårt att tömma blåsan Stor residualurin (mer än 50 ml hos ung frisk person, mer än ml hos >60 år) Genomgått tidigare strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av malign sjukdom Tidigare opererad för inkontinens Trängningsinkontinens vid utebliven förbättring trots behandling Plötslig debut av urinläckage utan påvisbar orsak Kirurgisk behandling blir sannolik, t.ex. vid ansträngningsinkontinens eller blandinkontinens där bäckenbottenträning inte gett effekt inom 4-6 månader Smärtor, misstänkt fistel, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada När symtom och undersökningsfynd inte stämmer överens 4

8 BASAL UTREDNING planera och åtgärda Planera och välj åtgärd. Resultaten från utredningen ger grunden för en individuell vårdplan. Vårdplanen ska innehålla diagnos, mål, planering och uppföljning av åtgärder. Specificera hur, av vem och när åtgärderna ska utföras. Toalettassistans innebär att patienten får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår och kan delas in i följande metoder: Vaneträning - Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade efter patientens blåsfunktion. Uppmärksamhetsträning (prompted voiding) - Används till patienter som kan lära sig att känna blåsfyllnad och som kan be om hjälp när behov uppstår. När patienten ber om hjälp måste personalen snabbt hjälpa patienten till toaletten. Schemalagda toalettbesök - Patienten erbjuds regelbundna toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar, ofta kopplat till måltider. Hos vissa patienter kan det dock vara svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret. Det är ändå av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att försöka skapa regelbundna urin- och avföringsvanor. De fall där ovanstående åtgärder inte fungerar är att betrakta som undantag. De allra flesta blir hjälpta av toalettassistans. Inkontinenshjälpmedel ersätter inte toalettbesök. Tänk på att underlätta att hitta till toaletten genom markering skapa lugn och ro kring toalettbesöket rätt sittställning är viktig för att främja blås- och tarmtömning uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår vara uppmärksam på signaler hos patienten som kan tyda på blås- eller tarmtömningsbehov underlätta av- och påklädning för patienten vid toalettbesök Positiv attityd hos all personal är en förutsättning för all toalettassistans! Blåsträning innebär att sträva efter att ha mellan 4-8 miktioner per dygn. Vid urinträngningar mer än åtta gånger per dygn, eller om patienten inte hinner till toaletten, kan blåsträning vara till god hjälp för att öka urinblåsans volym och förlänga intervallen mellan toalettbesöken. Trängningar kan förekomma både med och utan urinläckage. Observera att nattliga toalettbesök utan störd nattsömn kan vara normalt. För att kartlägga urinvolymen utförs urin- och dryckesmätning under ett par dygn. Urinmätningslistan upprepas flera gånger för att följa upp resultatet av blåsträningen. Bäckenbottenträning innebär att stärka muskulaturen genom knipövningar så att de inre organen lyfts upp i rätt läge samt att öka muskelkraften runt urinrör (slida) och ändtarm. Både kvinnor och män kan bli hjälpta av metoden. 5

9 Genomgång av patientens läkemedel ingår i utredningen då urinvägar och tarm kan påverkas. Det finns också flera olika läkemedel för blåsdysfunktion kontakta läkare för vidare utredning och bedömning. Anpassa toalettmiljön Tänk på att ta hjälp av andra professioner, till exempel arbetsterapeut och fysioterapeut, för att vid behov anpassa den fysiska miljön så att toalettbesök är möjligt. 6

10 BASAL UTREDNING utvärdera och följa upp Förskrivaren har det övergripande ansvaret för utredning, planering, genomförande och utvärdering vid vård av patienter med inkontinens/blåsfunktionsstörning, i samråd med läkare och patient med närstående/kontaktperson/kontinensombud samt omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Team Kontinens ska träffas regelbundet (kvartalsvis rekommenderas) och bestå av enhetschef, förskrivare, kontinensombud (dag och natt) samt arbetsterapeut och fysioterapeut. Andra yrkeskategorier, såsom läkare och biståndshandläggare, kan också delta. Sammankallande för teamet är en utsedd förskrivare. Syftet är att stödja varandra i arbetet med att främja god vård och behandling vid inkontinens/blåsfunktionsstörning samt följa med i utvecklingen inom området. Teamet ska säkerställa att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt. Dokumentation Dokumentation ska ske i patientjournal. Förskrivaren ansvarar för att utredning, utvärdering och planerad uppföljning dokumenteras (individuell vårdplan). Vårdplanen samt förskrivning, senaste mätning och beställning ska följa patienten vid överrapportering till annan enhet: Orsak (anamnes/status typ av inkontinens, sjukdomar, medicinering) Omvårdnadsåtgärder (toalettassistans, förebygga förstoppning m.m.) Behandling (bäckenbottenträning, blåsträning, läkemedel, inkontinenshjälpmedel) Vid kateterbehandling dokumenteras aktuell läkarordination samt förskrivning och kateterrelaterad omvårdnad Föregående vårdgivares utredning och planerade uppföljning. Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande: Val av inkontinenshjälpmedel (beskriv behov av olika produkter) Beräknad förbrukning per dygn (ange dag/natt) Förskrivningsperiod max ett år (beställning max 3 månader/uttag) Vid urinkateter - ange läkare med medicinskt ansvar för förskrivningen, ordination, planerad uppföljning av vem samt när? Utvärdering av förskrivning var 6:e månad eller vid förändrat behov Planerad uppföljning av förskrivningen Aktuellt kontinenskort/förskrivningskort ska finnas hos patienten Vid beställning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande: Uppföljning fungerar hjälpmedlet på avsett sätt? Förbrukning finns hjälpmedel kvar i hemmet som ska ingå i beräkning av antal hjälpmedel inför kommande period? 3 månaders förbrukning (eller kortare begränsad period) rekommenderas vid beställning av förskrivna hjälpmedel. Reklamationer/Avvikelser 7

11 Alla reklamationer/avvikelser gällande produkter ska rapporteras till: Kontinenssamordnaren i Dalarna, LDhjalpmedel@ltdalarna.se Reklamation av inkontinenshjälpmedel sker enligt Varuförsörjningens anvisningar för avvikelser. För kreditering eller ersättningsprodukter, kontakta kontinenssamordnaren. OBS! Aktuellt kundnummer och distributör anges. Avvikelsehantering gällande vård och omsorg ska göras enligt lokala rutiner vid förskrivande enhet. 8

12 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Definitioner Förskrivning Beställning Bedöma behov av, prova ut och följa upp förskrivet hjälpmedel Kontakta distributören för leverans av förskrivna hjälpmedel Att få inkontinenshjälpmedel Efter utredning av besvären bedöms individens behov av inkontinenshjälpmedel i vardagliga situationer under dygnet. Urin- och dryckesmätning samt läckagemätning är exempel på mätmetoder som används för att bedöma orsak och omfattning av funktionsnedsättningen. Personer som har ett bestående påvisat behov på grund av sjukdom/skada, kan få inkontinenshjälpmedel förskrivna. Hur går utprovningen till? Användaren får prova ett eller flera inkontinenshjälpmedel som motsvarar behovet och den/de som ska hantera hjälpmedlet instrueras. Ibland behövs förskrivarens bedömning av hur hjälpmedlet fungerar i hemmiljön samt tillsammans med andra hjälpmedel i samverkan med arbetsterapeut/fysioterapeut. Vid varje enhet bör det finnas provförpackningar för val av inkontinenshjälpmedel vid utprovning. Dessa beställs kostnadsfritt från leverantörerna. Se sortiment Treklövern, tolkningsguide vid läckagemätning samt förskrivarstöd Målet med utprovning av inkontinenshjälpmedel: Att användaren känner sig trygg med och litar på sitt hjälpmedel. Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas? Inkontinenshjälpmedel är personliga och medicintekniska produkter. Enbart Treklöverns upphandlade sortiment ska förskrivas, se sortiment Treklövern (vissa hjälpmedel förskrivs och följs upp i samråd mellan läkaren och annan förskrivare). Där behovet av hjälpmedel inte kan uppfyllas inom upphandlat sortiment kan dispensansökan göras. Den handläggs av kontinenssamordnaren samt tillstyrks av förskrivande enhets verksamhetschef. Vid frågor, kontakta LDhjalpmedel@ltdalarna.se. Inkontinenshjälpmedel ska inte beställas som förbrukningsvaror utan förskrivning. Vem kan vara förskrivare? Verksamhetschefen utser förskrivare för inkontinenshjälpmedel och ansvarar för förskrivarförteckning vid den förskrivande enheten. Rekommenderad kompetens: Vård och behandling vid blås- och tarmfunktionsstörningar samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel, 7,5 hp eller motsvarande högskoleutbildning. 9

13 Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar innebär att vårdpersonal utan förskrivningsrätt deltar tillsammans med patienten och förskrivaren vid utprovning, hantering och uppföljning av förskrivna inkontinenshjälpmedel och har kunskap om: 1. produkternas funktion, 2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter, 3. hanteringen av produkterna, och 4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. Personalen ska kontrollera produkterna innan de används på patienterna enligt tillverkarens instruktioner, om sådana finns. Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel innebär att förskrivningsprocessens alla faser blir genomförda och att personen kan använda och hantera det förskrivna hjälpmedlet på rätt sätt. 1. prova ut och anpassa produkten till patienten, 2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter, bedöma behovet av 3. anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, ansvara för att 4. säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs, 5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, 6. instruera och träna användaren, dokumentera förskrivningen i journal 7. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) 8-9 beskrivs vilka ansvarsområden vem har: Beställning av inkontinenshjälpmedel Förskrivaren ansvarar för beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel. Beställning och leverans sker via extern distributör enligt Treklöverns avtal. För konto i beställningsportalen krävs personlig inloggning som tillhandahålls av distributören efter godkännande av verksamhetschef. Kontakta kontinenssamordnaren för ansökningsblankett LDhjalpmedel@ltdalarna.se. Uppföljningsansvar av förskrivna inkontinenshjälpmedel Förskrivaren har uppföljningsansvar för förskrivna hjälpmedel tills behovet upphör, eller att uppföljningsansvaret överrapporteras och bekräftas av mottagande enhet. Vid förändrat behov ska förskrivaren kontaktas för ny bedömning. Inkontinenshjälpmedel utan förskrivning Inom slutenvården förekommer användning av absorberande inkontinenshjälpmedel utan förskrivning. Om behovet kvarstår efter utskrivning ska utredning och behovsbedömning göras innan förskrivning sker. 10

14 Läs mer: Treklövern Dalarna Vårdguiden Att få inkontinenshjälpmedel Om olika inkontinenshjälpmedel Kateterbehandling Vårdhandboken samt Hygienrutiner inom kommunal vård gäller vid kateterisering av urinblåsa samt hantering av katetrar med tillbehör. Läkaren har det medicinska ansvaret för kateterbehandlingen, sjuksköterskan har ansvar för katetersättning, anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs. Ansvarig läkare ska dokumentera indikation och beräknad behandlingstid. I patientens journal ska också finnas uppgifter om: ordinerande läkare beräknad liggetid för katetern typ av kateter och storlek mängd vätska i kateterballongen uppgifter om insättningen patientens egna iakttagelser och upplevelser av behandlingen När patienten byter vårdform ska information om kateterbehandlingen rapporteras till och övertagande bekräftas av den mottagande vårdgivaren. Viktiga omvårdnadsåtgärder är information, patientundervisning, individuell utprovning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar, observationer av urin och hud samt åtgärder inom kunskaps/kompetensområde. Sjuksköterska och läkare ska tillsammans planera vården och ständigt ompröva behandling samt förskrivning av urinkateter. Spolning av urinkateter/blåssköljning Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern, kan blåssköljning vara till hjälp, som engångsåtgärder eller regelbundet. Blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och med ordinerad spolvätska. 11

15 Olika befattningshavares ansvar Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen Utse vem/vilka på enheten som skall få förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel samt upprätta förskrivarförteckning. Utse förskrivare som representerar den förskrivande enheten i Nätverk Kontinens Tillstyrka att förskrivaren ges fortlöpande utbildning Ge personalen möjlighet att förstå och tillämpa lagar, föreskrifter, författningar, riktlinjer/vårdprogram samt lokala rutiner. Läkare Ordinera och i samråd med enhetens förskrivare utreda, behandla och följa upp vård och behandling. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Utarbeta kommunövergripande rutiner Följa upp att en god och säker vård ges vid inkontinens/blåsfunktionsstörning Enhetschef Ge personalen möjlighet till att förstå och tillämpa lagar, föreskrifter, författningar, riktlinjer/vårdprogram samt lokala rutiner Följa upp att beslutade omvårdnadsinsatser blir genomförda Utse kontinensombud på varje enhet uppdragsbeskrivning Förskrivare - sjuksköterska/fysioterapeut Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner Utreda, behandla, följa upp och utvärdera resultatet av insatta åtgärder Tillsammans med arbetsterapeut/fysioterapeut bedöma patientens förmåga att stå, rörlighet och fysisk miljö vid inkontinensvård, hygien och hantering av inkontinenshjälpmedel Informera patient, närstående/kontaktperson, enhetschef om aktuella omvårdnadsåtgärder och behandlingar Bedöma behovet av och ansvara för individuell förskrivning av inkontinenshjälpmedel Efter utredning informera biståndshandläggaren om behovet av omvårdnadsinsatser Ha god kunskap om inkontinenshjälpmedel inom upphandlat sortiment Säkerställa att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt Följa forskning och utveckling inom området och förmedla ny kunskap Sjuksköterska med områdes- och omvårdnadsansvar Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner Delta i utredning, behandling samt följa upp enligt vårdprogrammet och rapportera till förskrivaren 12

16 Kontinensombud Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner Vård- och omsorgspersonal, dag och natt, som erhållit fördjupade kunskaper inom området utses av enhetschefen och ska finnas på alla enheter Informera medarbetare samt introducera ny personal om gällande rutiner/vårdprogram Medverka vid behovsbedömning, utprovning, uppföljning och utvärdering vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel Ha god kunskap om inkontinenshjälpmedel inom upphandlat sortiment. Medverka till att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt Kontinenskort/förskrivningskort är uppdaterade och finns hos patienten Tidsbegränsat uppdrag ett år Kontaktperson inom SOL/LSS (socialtjänstlagen/lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade) Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner Informera förskrivaren om patienten har inkontinens/blåsfunktionsstörning samt vid förändringar Delta i utredning, behandling samt följa upp enligt vårdprogrammet och rapportera till förskrivaren Tillsammans med förskrivare/arbetsterapeut/fysioterapeut delta vid bedömning av patientens förmåga att stå, rörlighet och fysisk miljö vid inkontinensvård, hygien och hantering av inkontinenshjälpmedel Utföra aktuella omvårdnadsåtgärder och behandlingar Medverka vid behovsbedömning, utprovning, uppföljning och utvärdering vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel Medverka till att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt Att kontinenskort/förskrivningskort är uppdaterade och finns hos patienten Kontakta förskrivaren då beställning av inkontinenshjälpmedel behöver förnyas eller omprövas Arbetsterapeut/Fysioterapeut Tillsammans med förskrivare bedöma patientens förmåga att stå, rörlighet och fysisk miljö vid inkontinensvård, hygien och hantering av inkontinenshjälpmedel Utföra behandling samt förskriva hjälpmedel för att möjliggöra goda toalettvanor Produktinformation Aktiviteter på enheterna planeras tillsammans med Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska. Beroende på aktivitet kan även annan personal inbjudas. Produktspecialisten ska meddela kontinenssamordnaren i länet om aktiviteter som planeras. 13

17 Regelverk Vård och behandling vid urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska vila på medicinska grunder och följa gällande lagar, föreskrifter, författningar, vårdprogram, riktlinjer och lokala rutiner. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker enligt Treklöverns avtal. Individuella vård- och omsorgsinsatser för att bibehålla kontinens samt förebygga/lindra/bota inkontinensbesvär ska vara en naturlig del i den personliga omvårdnaden enligt värdegrund SOL Läs mer Referenser Blomquist, Jacobson, Pless, Wärnberg Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar Tre olika vägar till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet (HI). (Hämtad ) Kvalitetsdokument - Basal utredning, Inkontinens, Blås- och tarmfunktionsstörning. Manual till anamnesformulär. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Västra Götaland; Hämtat 2 feb, htrum/ NIKOLA Nätverk inkontinens kommuner landsting. Kvalitetsprogram ett redskap för god vård. Terapirekommendationer : Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av Dalarnas läkemedelskommitté. Urininkontinens. Vårdprogram utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av inkontinensrådet; Vårdhandboken - Handbok för hälso- och sjukvård, kapitlet Urininkontinens. Vårdprogrammet Kvinnlig urininkontinens Dalarna Vårdguiden - Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Vårdprogrammet Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län. Gäller t.o.m Vårdprogrammet Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård. Inkontinenscentrum, Västra Götaland. Reviderat oktober Vårdprogram vid urininkontinens och blåsfunktionsstörning. Omfattande kvinnor, män samt personer inom hemsjukvård och särskilt boende. Kommuner och Landsting i Blekinge; fastställt Hygienrutiner 14

18 Bilaga 1 Förskrivarförteckning: Förskrivarförteckning för inkontinenshjälpmedel inom Treklövern Dalarna Förskrivande enhet: Verksamhetschef: Kundnummer: Datum: Förskrivare: Vid frågor kontakta kontinenssamordnare LD hjälpmedel

19 Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning: Uppdragsbeskrivning för inkontinensombud. Vara verksamhetens stöd i arbetet med omvårdnad av inkontinenta patienter. Informera medarbetare och introducera ny personal beträffande inkontinensvården i arbetslaget. Stödja och inspirera medarbetarna att arbeta utifrån rutiner och vårdprogram beträffande inkontinensvården. Fördjupa sina kunskaper genom utbildning och förmedla dem till medarbetarna. Verka för goda toalettvanor och god livskvalitet för den enskilde. Vara delaktig i utredningar angående inkontinens enligt vårdprogram beträffande inkontinensvården. Ha ansvar att ordinationskort för toalettvanor samt kontinenskort för inkontinenshjälpmedel är aktuella. Kontakta leg: sjuksköterska med förskrivningsrätt då beställning av inkontinenshjälpmedel behöver förnyas eller omprövas. Delta i inkontinensmöten. Avsätta tid för inkontinensarbete i samarbete med enhetschef. Jag åtar mig uppdraget och har möjlighet att säga upp mig från uppdraget med tre månaders uppsägning. Namn: Ort, datum: 16

20 Bilaga 3 Tolkningsguide till urinmätningslista Normalvärden total dygnsvolym (dl/ 24tim) 10-20dl/ 24tim miktionsfrekvens (antal gånger/ 24tim) 4-8gg/ 24 tim 0-1gång/natt, 0-3 ggr hos äldre medelvolym (dl/ miktion) 2,5 dl största enskilda volym (dl) 4-5 dl variation i enskilda volymens storlek (största och minsta volym) dygnsvariationer (dag/natt) Tumregler för tolkning av miktionslista Ansträngningsinkontinens läcker vid ansträngning små läckage urinmängd mer än 3 dl på morgonen sällan mer än 1-2 miktioner/natt Trängningsinkontinens: läcker vid trängning stora läckage ingen enstaka mängd större än 3 dl små mängder hela dagen flera nattliga miktioner Blandinkontinens: läcker både vid ansträngning och trängning har minskat sin blåskapacitet till mindre än 3 dl kissar ofta, före och efter för säkerhets skull Överrinningsinkontinens: ovanligt hos kvinnor men kan förekomma vid ryggmärgsskada, postoperativt eller vid framfall som täpper för urethra. läcker vid ansträngning inga större urinmängder någon gång Nokturi: Nattlig polyuri anses föreligga om den nattliga urinvolymen (nattlig urinvolym + första vattenkastningen på morgonen) är större än 33 % av dygnsurinvolymen os äldre, större än 20 % hos yngre vuxna 17