Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Transkript

1 Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar 3 Basal utredning 4 Åtgärder och behandlingsmetoder 5 Toalettassistans, vane- och uppmärksamhetsträning 5 Förskrivning av förbrukningsartiklar vid inkontinens och urinretention 6 Kateterbehandling 6 Övrigt 7 Utvärdering/uppföljning 7 Dokumentation 7 Bilagor Anamnes Status Urinmätning/Miktionslista med dryckesmätning Urinmätning med läckagemätning Hjälp vid utvärdering av läckage vid användning av inkontinensskydd Toalettschema/toalettassistansschema Avföringslista Arbetsblad vid behov av förbrukningsartiklar vid inkontinens Arbetsblad vid KAD-behandling 1 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

3 Inledning Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med personer med inkontinens och/eller blåsfunktionsproblem, främst inom kommunal hälso- och sjukvård. Vårdprogrammet utgår från kapitlet Urininkontinens i Handbok för Hälso- och Sjukvård. Inkontinenscentrum har även gett ut Riktlinjer Basal utredning och behandling av inkontinens och blåsfunktionsproblem med Manual som främst vänder sig till personal inom primärvården. Bakgrund Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav i Sverige, troligtvis är siffran ännu högre. Inkontinens förekommer i alla åldrar och hos äldre som vårdas på institution i Sverige är % inkontinenta (SBU, 2000). Att bli beroende av hjälp, för att klara sina toalettbesök, har beskrivits som en viktig orsak till minskad livskvalitet. Urininkontinens påverkar även förmågan att utföra dagliga aktiviteter och risken för social isolering ökar (Stenzelius, 2006). Risken för fallskador ökar bland äldre som måste stiga upp flera gånger på natten för toalettbesök (Asplund, 2002). I Socialstyrelsens rapport Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende från 2003 och i Länsstyrelsen Västra Götaland och Socialstyrelsens gemensamma tillsyn av inkontinensvården på 12 särskilda boenden i Västra Götaland år 2006 ser man att få blir medicinskt utredda och diagnostiserade för sina inkontinensbesvär. En anledning som anges är att det inte ingår i vårdens rutiner och att kunskapen om inkontinens är otillräcklig. Kompetens, attityd och inställning hos de verksamhetsansvariga är avgörande för de boendens möjlighet att få genomgå utredning för rätt diagnos, vård eller behandling. Rapporten Inkontinensvård Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården (2006) påtalar att vårdprogram och riktlinjer bör användas för att arbeta på ett strukturerat sätt med inkontinensvården. Syfte Vårdprogrammet skall vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge patienten en individuell utredning, behandling och uppföljning. Det skall även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella förbrukningsartiklar vid inkontinens och blåsfunktionsproblem. 2 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

4 Olika befattningshavares ansvar Verksamhetschefen ansvarar för att: bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, vårdprogram och lokala rutiner Sjuksköterska med förskrivningsrätt för förbrukningsartiklar vid inkontinens och blåsfunktionsproblem ansvarar för att: initiera utredning av patient med inkontinensproblem vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling informera patient, närstående och omvårdnadspersonal om utredning och behandling utprova, förskriva, utvärdera och följa upp förskrivna förbrukningsartiklar och förvissa sig om att de används på rätt sätt handleda i basala hygienrutiner handleda i att verka för goda toalettvanor hos patienten dokumentera i omvårdnadsjournal följa med i utveckling och forskning inom området och förmedla ny kunskap Inkontinensombud ansvarar för att: Inkontinensombud är vård- och omsorgspersonal som erhållit fördjupade kunskaper i omvårdnaden av inkontinenta patienter. informera medarbetare om gällande rutiner beträffande inkontinensvården på enheten ta upp och diskutera problem och möjligheter angående inkontinensvården på enheten verka för en god livskvalitet för patienten Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att: informera sjuksköterskan om patientens inkontinensproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad behandling, exempelvis toalettassistans tillsammans med patient och sjuksköterska utprova individuellt anpassade förbrukningsartiklar vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av förbrukningsartikel stödja, lyssna och uppmuntra patienten dokumentera enligt lokala rutiner Läkare ansvarar för att: utredning och behandling sker i samverkan med sjuksköterska 3 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

5 Basal utredning Anamnes Status (Se bilaga) Anamnes beskriver bakgrunden till inkontinensproblemen. Status beskriver patientens nuvarande situation och omfattningen gällande inkontinensproblemen. Urinprov Urinprov bör omfatta urinsticka för analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit och eventuellt urinodling. Urinmätning/Miktionslista med dryckesmätning (Se bilaga) Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell förekomst av urinläckage. Mätningen bör utföras under minst två dygn. Normalvärden: - frekvens 4-8 gånger/dygn varav 0-2 ggr/natt - dygnsvolym dl - portionsvolym 2-5 dl Dryckesmätning utförs parallellt med urinmätning.. Viktiga parametrar är dygnsmängd vätska, fördelning dag/natt samt typ av vätska. Rekommenderat vätskeintag: dl/dygn Urinmätning med läckagemätning (Se bilaga) Urinmätning med läckagemätning ger ett objektivt mått på läckagemängden. Listan används i utredningssyfte men även vid utprovning och utvärdering av förbrukningsartiklar vid inkontinens. Mätningen utförs under minst två dygn. Använd en lista per dygn. Dryckesmätning utförs parallellt. Notera vilka skydd patienten använder. Möjlighet finns att ange tre olika skydd (A, B och C). Väg och notera de olika skyddens torra vikt. Ange skyddets aktuella fixering. Notera tid för toalettbesök och mät eventuell urinmängd Ange vilket skydd som sätts på med aktuell bokstav och signera Ange klockslag och väg skyddet när det tas av och signera Viktökningen mellan torrt och vått skydd anges i gram (1 gram = 1 ml) Ange om läckage förekommit bredvid skyddet Notera trolig orsak till läckage bredvid skyddet. Se bilaga Hjälp vid utvärdering... Ange om skyddet ej vägts pga. avföring i skyddet Summera mätresultaten 4 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

6 Avföringslista Viktiga parametrar är frekvens, mängd, konsistens och tidpunkt under dygnet. Ange om avföring förekommer på toalett eller i skydd Ange mängd avföring med: A = normal mängd avföring a = liten mängd avföring k = litet avföringsläckage i skydd eller byxa Ange konsistensen enligt Bristolskalan (1-7) Ange om patienten får tarmreglerande läkemedel eller lavemang Kommentera eventuell specialkost eller exempelvis plommon, kiwi, linfrö eller olja Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem skall mätning av residualurin utföras. Undersökningen utförs med bladderscan. Åtgärder och behandlingsmetoder Toalettassistans, vane- och uppmärksamhetsträning Toalettschema/toalettassistansschema (Se bilaga) Toalettschemat används som underlag för utprovning av individuellt anpassade toalettider i syfte att minska patientens urinläckage. För att hitta lämpligt intervall måste patientens miktions- och avföringsmönster kartläggas. Om patienten inte ger uttryck för att behöva kissa eller tömma tarmen är det lämpligt att starta kartläggningen med toalettbesök varannan timma. Registrering av avföring sker på separat avföringslista. Vid förändring i patientens tillstånd måste en ny kartläggning och bedömning genomföras. Schemat används också vid åtgärder som vane- och uppmärksamhetsträning samt vid toalettassistans. Vaneträning Beakta patientens individuella vanor och försök skapa regelbundna tider till toalettbesök. Uppmärksamhetsträning Uppmärksamma patientens signaler som kan tyda på behov till blås- och tarmtömning. Toalettassistans Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv behöver patienten toalettassistans. Målsättningen med toalettassistans är att patienten skall tömma sin urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Hos vissa patienter är det svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att minska läckaget och skapa regelbundna avföringsvanor. Förstoppning kan vara en orsak till urinläckage hos äldre. 5 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

7 hjälp patienten till toaletten på de tider som framkommit vid kartläggningen informera patienten om sittställningens betydelse vid toalettbesök och att sitta kvar tills blås- och/eller tarmtömningen är avslutad uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår underlätta för patienten att hitta toaletten Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för toalettassistans, vane- och uppmärksamhetsträning! Förskrivning av förbrukningsartiklar vid inkontinens och urinretention Som vägledning för utprovning av förbrukningsartiklar vid inkontinens och retention används Produktkatalog inkontinens och retention Inkontinenscentrum Västra Götaland. Ordination av förbrukningsartiklar vid inkontinens och urinretention ska föregås av noggrann bedömning och utredning av bakomliggande orsaker. Förbrukningsartiklarna utprovas individuellt och förskrivs som komplement till övrig behandling. Det är viktigt att patienten i möjligaste mån är delaktig vid utprovning och utvärdering. Hänsyn tas till: Typ av inkontinens urin och/eller avföring Frekvens/läckagemängd Sjukdomar och fysiska/psykiska handikapp Hudtillstånd t.ex. eksem, svampinfektion, överkänslighet, trycksår, strålskada Farmaka effekter/biverkningar Kön Ålder Kroppsform/vikt Fysisk aktivitet Boendeform Behov av stöd/assistans Tvätt- och avfallsmöjligheter Samhällsekonomi Miljöaspekter Val av förbrukningsartiklar kan dokumenteras på speciellt arbetsblad. (Se bilaga) Kateterbehandling All kateterbehandling skall ordineras av läkare. Som ordinationsunderlag kan Ordination för behandling vid kvarliggande kateter KAD användas. För utförande av kateterisering av urinblåsa se Kateterisering av urinblåsa i Handbok för hälso- och sjukvård. Ren intermittent kateterisering RIK, bör alltid övervägas. Som ordinationsunderlag kan Ordination för behandling vid kvarliggande kateter RIK användas. 6 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

8 Suprapubisk kateter kan ersätta kateter via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande urinrörskateter. Ytterligare en fördel är att den egna förmågan att tömma blåsan kan utvärderas inför ställningstagande till avslutande av kateterbehandling. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver förbrukningsartiklar. Arbetsblad vid KAD-behandling. (Se bilaga) Spolning av urinkateter/blåssköljning Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern kan spolning av urinkatetern vara till hjälp. Regelbunden blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och med ordinerad spolvätska. Övrigt Andra åtgärder och behandlingsmetoder kan bli aktuella se kapitlet urininkontinens Handbok för Hälso- och Sjukvård Utvärdering/uppföljning Sjuksköterska med förskrivningsrätt ska tillsammans med kontaktperson/inkontinensombud regelbundet utvärdera och följa upp åtgärder och behandling samt ordinerade förbrukningsartiklar. Vid förändringar av patientens tillstånd eller medicinering bör nytt status och nya mätningar utföras. Dokumentation För att säkerställa att patienten får en god och säker vård ska utredning, bedömning av resultat, åtgärd och behandling, utprovning av förbrukningsartiklar, ordination/förskrivning och förväntad förbrukning dokumenteras i omvårdnadsjournal. En väl förd dokumentation utgör grunden till utvärdering och uppföljning och kan därigenom förbättra vården för patienten. Vård- och omsorgspersonal dokumenterar enligt lokalt gällande rutiner. 7 Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

9 ANAMNES - STATUS Namn Personnummer Patientansvarig sjuksköterska (PAS) 1. Hur länge har du haft urinläckage <1 år 1-5 år >5 år 2. a. Upplever du det som ett problem Ja Nej b. Begränsar läckaget ditt dagliga liv Ja Nej 3. Läcker du vid ansträngning, nysning, hosta etc. Ja Nej 4. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 5. Känner du starka trängningar till vattenkastning Ja Nej 6. Läcker du i samband med dessa trängningar Ja Nej 7. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 8. Läcker du innan du hunnit ända fram till toaletten Ja Nej 9. Vaknar du av trängningar nattetid Ja antal Nej 10. Hur ofta läcker du Enstaka tillfällen Flera gånger/vecka Dagligen 11. Använder du inkontinenshjälpmedel Ja Nej Vilket 12. Har du behandlats för urinvägsinfektion senaste året 0-1 ggr 2 ggr Kronisk inf. 13. Sjukdomar 14. Buk- och underlivsoperationer 15. Urinsticka P-glukos 16. Avföringsrutiner (antal ggr/v, konsistens enl. Bristolskalan) 17. Läkemedel 18. Östrogenbehandling Ja Nej Preparat / Dos Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

10 URINMÄTNING / MIKTIONSLISTA MED DRYCKESMÄTNING Namn Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn. Ange klockslag och urinmängd varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Ange mängd dryck. Kl. Urinmängd Läckage Orsak till läckage Kl. Dryck (ex. kroppsaktivitet, trängning) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav volym/ natt Medelvolym 1 dl = 100 ml Dryck Inkontinenscentrum Västra Götaland/mars 2009

11 URINMÄTNING MED LÄCKAGEMÄTNING Namn Mätningen görs under två dygn. Använd en lista per dygn. Dryckesmätning förs parallellt. Personnr A. Inkontinensskydd vikt torrt skydd: B. Inkontinensskydd: vikt torrt skydd: C. Inkontinensskydd: vikt torrt skydd: Fixering: Kl. Toalett besök Urinmängd (ml) Skydd på Ange bokstav: Sign. Kl. Skydd av vikt (g) Sign. Viktökning i gram Läckage bredvid skyddet Trolig orsak till läckage bredvid skyddet (Se bilaga: Hjälp vid utvärdering...) Ej vägt pga. avföring Antal toalettbesök: Urinmängd vid toalettbesök/dygn: Urinmängd i skydd/dygn: Total urinmängd/dygn: 1 gram = 1 ml 100 ml = 1 dl Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

12 HJÄLP VID UTVÄRDERING AV URINLÄCKAGE VID ANVÄNDNING AV INKONTINENSSKYDD Skyddet har inte varit ordentligt fixerat, exempelvis felaktig storlek på fixeringsbyxor Skyddet är felaktigt påsatt, sluter inte till i grenen Skyddet har för liten uppsugningsförmåga Skyddet är för tjockt, veckar sig och sluter inte tätt i grenen Patienten har tagit av sig skyddet Förändringar hos patienten insatt på nya läkemedel, t.ex. vätskedrivande Uteblivet toalettbesök, skyddet är bytt för sent, toalet-träningen/assistansen ej genomförts Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

13 TOALETTSCHEMA/TOALETTASSISTANSSCHEMA Namn År - månad Personnummer Individuella toalettider. Kartläggning av toalettbesök för underlag till individuellt anpassade toalettider. Används även som toalettassistansschema. + = kissat - = inte kissat V = vått skydd T = torrt skydd H = bett om hjälp Klockslag Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

14 AVFÖRINGSLISTA Namn Personnummer Klockan Bristolskalan (1-7) 01 Sign Tarmreglerande läkemedel eller lavemang Kommentarer Ex. specialkost, plommon, linfrö. Avföring på toalett alt. i skydd Anteckna varje tillfälle med klockslag då vårdtagaren har avföring. Ange mängd avföring med: A = normal mängd avföring a = liten mängd avföring k = litet avföringsläckage i skydd eller byxa Ange konsistensen enligt Bristolskalan (1-7) Inkontinenscentrum Västra Götaland /mars 2009

15 ARBETSBLAD VID BEHOV AV FÖRBRUKNINGSARTIKLAR VID INKONTINENS Namn Personnummer Ansvarig sjuksköterska Patientens kontaktperson Toalettassistans/träning Utvärdering av förskrivna produkter Utvärdering av toalettassistans/träning Produkter dag Storlek Förbrukning Produkter natt Fixeringsbyxa Hygienunderlägg/Lakansskydd Kommentarer, särskilda observationer Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

16 ARBETSBLAD VID KAD-BEHANDLING Namn Personnummer Ordination KAD-behandling inledd Planerad behandlingstid Ordinerande läkare Ansvarig sjuksköterska Indikation Öppen kateter Urinuppsamlingspåse kort slang Urinuppsamlingspåse lång slang Seriekoppling natt Kommentar: Intermittent tömning/blåsträning Kateterventil dag/urinuppsamlingspåse natt Kateterventil dag och natt Kommentar: Tillbehör dag/natt Urinuppsamlingspåse dag (produktnamn) Urinuppsamlingspåse natt (produktnamn) Slanglängd Slanglängd Katerventil (produktnamn) Fixering av urinuppsamlingspåse Upphängningsanordning Kommentarer, särskilda observationer Inkontinenscentrum Västra Götaland / mars 2009

17 Mars 2001 Reviderat mars 2009