Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens"

Rune Lindström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak Socialt Nej Ja, kommentar Påverkar inkontinensen? Arbete/sysselsättning q q... Motion och fritid q q... Socialt umgänge q q... Sexuallivet q q... Sömn q q... Gynekologiskt Genomgångna förlossningar... st Komplikationer q q... Passerat klimakterium q q... Tidigare hälsoproblem Buk- eller bäckenopertion q q... Prostata/gynekologisk op q q... Pågående sjukdomar Neurologisk sjukdom q q... Demens q q... Stroke/CVL q q... Hjärt/kärl sjukdom q q... Diabetes q q... Astma/KOL q q... Avvikelser i tarmfunktion q q... Övrigt q q Aktuella läkemedel (inkl hormoner)... Livsstil Tobak/rökare q q Alkohol/drog q q Anamnes tagen av:... 16

2 Symtomscore Namn: Personnummer: Datum: Mott: Ringa in det svarsalternativ som bäst stämmer överens med hur Du upplevt situationen den senaste månaden. Inte alls < 1 gång av 5 < hälften av gångerna Hälften av gångerna > hälften av gångerna Nästan alltid 1. Hur ofta har Du varit tvungen att kissa oftare än varannan timme? Hur ofta har Du haft svårt att hålla Dig på väg till toaletten? Hur ofta har Du läckt vid fysisk aktivitet som t ex skratt, joggning, hopp eller nysning? Hur ofta har Du tyckt (upplevt) att strålen varit svag? Hur ofta har Du haft en känsla av att blåsan inte har tömts helt och hållet vid toalettbesöket? Hur ofta har det gjort ont när Du kissar? Hur ofta har Du haft behov av att krysta för att komma igång med kissandet? Aldrig Enstaka gång <5 gånger Varannan dag Varje dag Hela tiden 8. Har det hänt att Du läckt urin utan vare sig trängning eller ansträngning? Har det hänt att Du läckt avföring? Aldrig 1 gång 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 eller fler ggr Total poängsumma fråga Hur ofta har Du behövt gå upp för att kissa från det att Du lagt Dig tills Du stiger upp på morgonen? Om Dina vattenkastningsbesvär skulle vara oförändrade under resten av Ditt liv, hur skulle skulle Du uppleva det? Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Blandade känslor Ganska missbelåten Olycklig Fruktansvärt

3 Utvärdering av symtomscore Symtomscore är i första hand ett instrument att utvärdera manlig inkontinens på ett subjektivt sätt. Utvärdering hos kvinnor är ej gjord, men symtomscore kan fungera som hjälpmedel för att fastställa typ av inkontinens och kan därför fyllas i av alla patienter. Frågorna 1-10 utgör symtombilden. Fråga 11 är en livskvalitetsfråga som belyser hur de aktuella besvären upplevs av patienten. under 15 poäng = lindriga besvär poäng = måttliga besvär över 30 poäng = svåra besvär Totalpoängsumma fråga 1-10 / poängfråga 11 Exempel 1: En patient med poängen 27/4 har ganska stora besvär och är relativt missbelåten med sin situation. Varje fråga måste också utvärderas tillsammans med patienten. Detta är speciellt viktigt om det föreligger en diskrepans mellan poängen på de 10 första frågorna och livskvalitetsfrågan (11). Exempel 2: Om en patient har symtomscore 11/6 måste man noggrant försöka förstå hur relativt lindriga besvär påverkar livskvalitet så negativt. 18

4 Fyll i klockslag och mängd när Du kissar Klockan Miktionslista dl urin Skydd påsatt klockan Protokoll Läckagetest Vätskelista Fyll i klockslag och vikt när Du sätter på och tar av skyddet. Skyddets vikt i gram före användning Skydd avtaget klockan Fyll i klockslag och mängd varje gång Du dricker Skyddets vikt i gram efter användning Klockan dl vätska Frekvens Totalt Urinläckage i gram Frekvens Totalt Max enstaka uppmätt urinvolym Medelvolym Egna anteckningar 19

5 Program för blåsträning Detta träningsprogram kan användas om det inte finns anledning att misstänka organisk, infektiös eller neurologisk orsak till dina urinträngningar. 1. Ta reda på hur mycket du kissar En vanlig anledning till trängningar är att man dricker för mycket. Det är många som tror att det är nyttigt att dricka extra mycket. Endast i sällsynta fall finns medicinska skäl att öka urinmängden. För att ta reda på om du har för stort vätskeintag kan du under två dygn mäta och notera på en så kallad miktionslista hur mycket du kissar. Normalt kissar man 5-7 gånger per dygn och sammanlagt dl. Kissar du mer än 20 dl bör du dricka mindre. Drick bara vid måltiderna och undvik kaffe och te framförallt på kvällen om du måste gå upp på natten. 2. Håll dig så länge som möjligt Träna upp urinblåsan genom att inte ge efter för trängningarna utan försök stå emot i det allra längsta. När du känner trängningar kan du också pröva att knipa i bäckenbotten eller försöka att slappna av. På detta sätt kan du så småningom töja ut urinblåsan till normal storlek. Tänk på att ju längre du kan skjuta upp ett toalettbesök desto bättre bara en enda minut kan vara värdefull. Sätt upp ett mål, till exempel att bara kissa 7-8 gånger per dygn och att kissa 2,5-4 dl per gång. Du kommer troligen inte att lyckas genast men genom att sätta höga mål når du snabbare fram till ett normalt mönster. 3. Skriv upp när du kissar och hur mycket Samtidigt som du tränar urinblåsan ska du anteckna klockslag och hur mycket du kissar på miktionslistan. Här kan du också notera när du läckt urin. Vid träningens början är det inte ovanligt att läckaget blir större men efterhand som urinblåsan töjs ut och du behärskar trängningarna avtar läckaget. Du bör föra miktionslista under hela träningsperioden som ibland kan vara 3-4 veckor. Efter ett par veckor bör du kunna se en förbättring. Använd gärna ett droppskydd under träningen så att du känner dig säker. 4. Lägg om dina vanor När man har urinträngningar och läckage tillägnar man sig många vanor eller ovanor. Man gör allt för att undvika trängningarna eller läckaget. Försök att lägga om dina vanor och kissa aldrig för säkerhets skull innan du går ut och handlar eller går en promenad. 5. Om du inte lyckas Många men långt ifrån alla med trängningsbesvär blir bättre med blåsträning. Har du inte märkt någon påtaglig förbättring inom 4-5 veckor kan man prova någon annan behandlingsmetod. Medicinering, elstimulering eller akupunktur har alla visat sig vara framgångsrika metoder. 20

6 Tidsmiktionsschema Syfte: Vattenkastningsförmåga Man mäter det antal sekunder det tar att kissa en deciliter urin. Du behöver Klocka med sekundvisare eller tidtagarur och decilitermått. Tillvägagångssätt Urinblåsan ska vara välfylld, minst 1,5-2 dl urin. För decilitermåttet in i strålen då det börjar rinna. Kontrollera samtidigt tiden. När decilitermåttet är fyllt med urin kontrollerar du tiden igen. Sedan avslutar du vattenkastningen tills urinen slutat flöda. Du bör göra denna mätning 6-10 ggr, helst vid olika tidpunkter på dygnet. I tabellen nedan kan du notera datum, klockslag och den tid det tar att kissa 1 dl. Datum Klockan Antal sekunder för den första dl urin Ev kommentar 21

7 Patientinformation Bäckenbottenmuskelträning fram tills du träffar sjukgymnast Bäckenbotten består av bland annat muskler som bildar ett skålformat golv under ändtarm, livmoder och urinblåsa. Bäckenbottens funktion är att ge stöd åt ändtarm, livmoder och urinblåsa. Golvet ska lyfta upp dessa mjuka organ samt dra ihop runt ändtarm, slida och urinrör då du kniper. Speciellt viktigt är detta stöd när organen utsätts för ökat tryck inuti kroppen. Ökat tryck kommer vid t ex en nysning eller en hoststöt, när vi lyfter, tränar magen eller joggar. Vid sådana ansträngningar behöver bäckenbotten vara aktiv och genom knip hålla emot trycket, så att organen inte förskjuts nedåt/bakåt eller läckage av gaser, urin eller avföring sker. Målet med träningen är att du ska kunna knipa vid ansträngning, till exempel hosta, nysning, träning eller vid tyngre lyft. Bäckenbotten behöver tränas precis som andra muskler i kroppen. Du tränar genom knipövningar. Du hittar lättast rätt knip om du ligger på rygg med böjda ben, ligger på sidan eller sitter. Prova dig fram. Träna även när du står eller går. När du kniper: dra ihop musklerna runt ändtarmen (som när du håller emot gaser) knip framåt runt slida och urinrörsmynningen fram mot blygdbenet knip uppåt inåt så att du får en känsla av ett lyft av bäckenbotten släpp tillbaka knipet och vila några sekunder Träning Hitta rätt knip Knip med liten kraft. Håll kvar 2 sekunder, släpp tillbaka och vila lika länge. Du ska undvika att krysta eller spänna mage eller skinkor. Andas normalt. Upprepa 10 gånger. Strykeknip Knip med största möjliga kraft och håll kvar i 5 sekunder, släpp tillbaka och vila lika länge. Upprepa 5-10 gånger. Uthållighetsknip Knip med medelhård kraft och håll kvar ett knip så länge du kan, minst 30 sekunder. Sträva efter att öka tiden, så att du så småningom klarar 1-2 minuter. Gör övningarna 3 gånger varje dag. Knip alltid i samband med ansträngning! 23

8 Toaletträningsschema Namn Personnr Datum Datum Klockslag = resultat på toaletten 0 = inget resultat på toaletten R+ = patienten ringt och bett om hjälp och resultat på toaletten v = våt blöja 25

Relevanta dokument

Blås- och bäckenbottenträning

URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta