Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Transkript

1 Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina Thörnqvist distriktssköterska HC Vimmerby Ewa Lindström distriktssköterska HC Slottsgatan Oskarshamn Maud Eskilsson distriktssköterska HC Gamleby Ingrid Backne Hansson distriktssköterska HC Esplanaden Västervik (Ingrid Fägert Johansson distriktsläkare HC Gamleby) Erica Mc Carthy Wennerström distriktsläkare HC Esplanaden Västervik Giltigt från september 2010 reviderat maj 2012 ny revidering maj 2014

2 Försättsblad Broschyr Besvär Utredning inkontinens Anamnesformulär Miktionsanamnes Livskvalitet Avslutande enkät Flödesschema Miktionslista Tidsmiktionslista Dryckeslista Bäckenbottenträningsprogram Blåsträningsprogram Östrogenbristsyndrom

3 Besvär? Urininkontinens ett ofrivilligt urinläckage Drygt femhundratusen personer av Sveriges befolkning har besvär med inkontinens endast en fjärdedel söker eller får den hjälp de behöver Kring och efter klimakteriet ökar förekomsten och då ofta i kombination med besvär från underlivet som ex. sveda, torrhet och smärta vid samlag

4 Trängningsinkontinens ett plötsligt behov att kissa Du hinner inte till toaletten i tid. Läckaget kan ibland vara ganska stort, trängningar utan läckage kan också förekomma. Orsakerna kan vara många. Åldrandet kan ge kroppsliga och hormonella förändringar men även urinvägsinfektion kan ge symtomet. Ofta behövs en undersökning och utredning för att du skall få rätt behandling. Ansträngningsinkontinens Läckaget uppstår när urinblåsan utsätts för ökat tryck ex. när du lyfter något tungt, hostar, nyser eller skrattar. Mängden urin som kommer är inte stor och du har inte på förhand känt behovet att kissa. Anledningen är ofta att musklerna runt urinblåsa och urinrör blivit försvagade. En dålig slutningsförmåga i urinröret kan också vara orsaken. Blandinkontinens En kombination av ansträngnings och trängningsinkontinens. Östrogenbrist- Kan ge besvär i underlivet Kring och efter klimakteriet sjunker halten av det kvinnliga könshormonet östrogen i kroppen. Slemhinnorna i urinröret, blåsa och slida samt kringliggande muskler förändras. Sveda, torrhet och täta trängningar kan vara ett tecken på östrogenbrist. Tätningsförmågan i urinröret blir sämre och risken för inkontinens och urinvägsinfektion ökar.

5 Rätt behandling minskar och botar besvären Träning av musklerna kring urinblåsa, urinrör och slida (bäckenbottenträning) förbättrar symtomen vid ansträngningsinkontinens och även vid täta trängningar. Operation är en behandlingsmetod främst vid ansträngningsinkontinens. Visst Läkemedel kan vara effektivt vid trängningar. Hjälpmedel såsom inkontinensskydd kan göra det möjligt att leva ett bra liv trots besvär. För kvinnor efter klimakteriet med besvär från underlivet och urinrör (urogenitala besvär) kan hormonbehandling vara effektivt. Denna typ av hormonbehandling är i form av lokalbehandling i slidan. Har du urinläckage? Sök hjälp Du vänder dig till din distriktssköterska eller läkare. På varje Hälsocentral i Kalmar Läns Landsting finns det kontinensmottagning där man specialiserat sig på dessa besvär.

6 Denna informationsskrift utformad av deltagarna i Förbättringsprogram 4 år 2010 Primärvården Kalmar Läns Landsting Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Nina Thörnqvist distriktssköterska HC Vimmerby Ewa Lindström distriktssköterska HC Slottsgatan Maud Eskilsson distriktssköterska HC Gamleby Ingrid Backne Hansson distriktssköterska HC Esplanaden Ingrid Fägert Johansson distriktsläkare HC Gamleby Erica Mc Carthy Wennerström distriktsläkare HC Esplanaden

7 Utredning inkontinens Diagnoser; Ansträngningsinkontinens,trängningsinkontinens med eller utan läckage, blandinkontinens och överrinningsinkontinens. Patienter med ovanstående diagnoser handlägges primärt i primärvården. Första besöket hos kontinenssköterska/distriktssköterska ( ca 1tim.) - Genomgång av anamnesformulär ev. komplettering - Urinprov - Residualurinmätning med Bladderscan - Information om anatomi, fysiologi, bäckenbottens uppbyggnad och funktion - Instruktion om knipteknik - Instruktion angående miktionslista/hemtest för män tidsmiktionslista - Till kvinnor rekommenderas lokalt östrogen - Information om inkontinenshjälpmedel - Information inför andra besöket Andra besöket hos kontinenssköterska /distriktssköterska inom 2-3. (ca 45min.) - Knipförmågan bedöms via vaginalpalpation som underlag för instruktion om bäckenbottenträning - Genomgång och bedömning av utförda tester miktionslista/hemtest, tidsmiktion - Utskrivning av ev. inkontinenshjälpmedel - Gemensam planering av individuell vårdplan Läkarbesök - Komplettering av anamnesuppgifter inkluderande aktuell medicinering framför allt diuretika psykofarmaka och antikolinergika (särskild akt ges på dåligt inställd diabetes, hjärtinsufficiens och liknande tillstånd som kan leda till miktionsbesvär.) Anamnes om ev. neurologisk sjukdom tas omfattande bl.a. ryggbesvär, CVS (cerebro vaskulär sjukdom), MS, demens, Parkinsons sjukdom, ryggradstrauma och missbildningar m.m. Förstoppning och andra tarmtömningsproblem samt oförmåga att hålla gaser och/eller avföring noteras. Psykiska sjukdomar, astma, KOL, rökning,efterfrågas. För kvinnor bör gynekologisk anamnes inkludera tidigare förlossningar, tidigare operationer i vagina och lilla bäckenet samt eventuell östrogenbehandling. - Gynekologisk undersökning ; vaginal atrofi, prolas, knipförmåga och sensibilitet samt förekomst av myom cystor eller andra palpabla resistenser i lilla bäckenet noteras - För män utföres prostatapalpation - I vissa fall bör en neurologisk undersökning utföras

8 Anamnesformulär Datum Namn Personnummer Adress Telefon bostad mobil Yrke längd vikt Allmänt 1. Har du genomgått någon underlivsoperation? 2. Har du någon sjukdom? 3. Vätskeintag per dag? 4. Vilka mediciner tar du? 5. Hur länge har urinbesvären funnits? 6. Hur ofta läcker du? Ibland Dagligen 7. Har du besvär med förstoppning? Ja Nej 8. Har du svårt att hålla avföring/gas? Ja Nej För kvinnor 9. Använder du lokalt östrogen Ja Nej 10. Hur många förlossningar har du genomgått? 11. Har menstruationen upphört? Ja Nej 12. När gjorde du gynekologisk undersökning hos läkare senast?

9 Miktionsanamnes 1. Brukar du ha trängning före läckage? Nej Ja 2. Brukar du ha trängningar utan läckage? Nej Ja 2. Läcker du urin i samband med Ansträngning? Ja Nej 3. Hur stor urinmängd brukar avgå? Droppar Portion 4 Kan du hålla dig när det tränger på? Ja Nej 5. Känner du smärta vid urinavgång? Nej Ja 6. Känner du starkt behov att tömma urinblåsan vid stressiga situationer eller nervositet? Nej Ja 7. Hur många gånger per dygn måste du kasta vatten? Högst 5 > 7ggr 8. Hur många gånger per natt måste du kasta vatten? 0-1ggr >4ggr 9.Har du haft urinvägsinfektion som krävt behandling? 0-1ggr >2ggr Alla kryss till höger = trängningsinkontinens Alla kryss till vänster = ansträngningsinkontinens Finns kryss i både höger och vänster = blandinkontinens Tömningsbesvär 10. Har du svårt att börja kissa? Ja Nej 11. Måste du krysta eller trycka på magen för att kunna kissa? Ja Nej 12. Är urinstrålen svag? Ja Nej 13. Är urinstrålen förändrad? Ja Nej 14. Droppar det efter att du kissat klart? Ja Nej 15. Känns det som om du tömmer blåsan helt Ja Nej

10 Livskvalitet 1. Påverkar blåsbesvären ditt liv? - minskad fysisk aktivitet Ja Nej - minskad allmän aktivitet ex bio Ja Nej - minskat umgänge Ja Nej - minskat samliv Ja Nej - minskad sömn Ja Nej 2. Om du skulle vara tvungen att leva med dina blåsbesvär som det nu är hur skulle du uppleva det? Inte alls besvärande Mycket besvärande

11 Avslutande enkät 1. Hur upplever du dina urinbesvär idag i jämförelse med tidigare? - sämre Ja Nej - förändrat Ja Nej - bättre Ja Nej - väsentligen bättre Ja Nej - bra Ja Nej 2. Påverkar blåsbesvären ditt liv? - minskad fysisk aktivitet Ja Nej - minskad allmänaktivitet ex bio Ja Nej - minskat umgänge Ja Nej - minskat samliv Ja Nej - minskad sömn Ja Nej 3. Om du skulle var tvungen att leva med dina blåsbesvär som det är nu hur skulle du uppleva det? Inte alls besvärande Mycket besvärande

12 Flödesschema vid utredning av inkontinens enligt Vårdprogram Kalmar Läns Landsting Besvär < 1 år Besvär > 1 år Läkare Distriktssköterska Behandling av upptäckt Distriktssköterska Sjukdom/ Remiss specialist 2-3v Distriktssköterska 6-12 mån Fortsatta besvär Läkare ev. medicinering/ Remiss specialist Distriktssköterska uppföljning

13

14

15 VÄTSKELISTA Vård och Omsorg Datum Namn: Kl Insatt mängd ml Vätska Urdrucken mängd ml Sign Glas 150 ml Pipmugg 200 ml Kopp 150 ml Plastmugg, stor 150 ml Plastmugg, liten 150 ml Soppskål 250 ml Flaska 330 ml

16

17

18