MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop?

Transkript

1 MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop?

2 LoFric Sense är mycket enkel och praktisk jag skulle inte klara mig utan den! LoFric Sense gav mig min självständighet tillbaka. Jag sover bättre sedan jag började använda LoFric Sense, och att vara mamma på morgonen är lättare också. LoFric Sense är snabb och enkel att använda, diskret och pålitlig det är därför den är vårt första val här på kliniken. Lär mera om våra erfarenheter på Ren Intermittent Kateterisering (RIK) kan minska risken för: Beroende av att ha tillgång till toalett hela tiden Täta toalettbesök på grund av urinträngningar Generande urinläckage Störd nattsömn Urinvägsinfektioner som kan leda till pseudoskov Spasticitet på grund av full urinblåsa På lång sikt, kan RIK minska dina symtom och du får din frihet och ditt oberoende tillbaka.

3 Den här broschyren ger dig tips och idéer om hur du gör dina urinvägsproblem så små som möjligt Syftet med den här broschyren är att ge dig möjlighet att hjälpa dig själv. Kanske är du i en situation där du nyligen fått reda på att du har MS eller haft MS-diagnosen i flera år. Denna broschyr tar upp några tips som kan hjälpa dig att få kontroll över eventuella besvär med din urinblåsa. Du kanske vet att urinvägarna ofta påverkas hos en person som har MS. Symtomen kan komma och gå, men det är väldigt viktigt att aldrig ignorera dem, eftersom de då kan bli värre. Om du får problem, kontakta en läkare eller en specialist snarast - annars kanske du tvingas leva med problem helt i onödan. Att förtränga problemen kan i sämsta fall leda till långvariga besvär och fler sjukhusvistelser. Just detta har vi fokuserat oss på i denna broschyr. Genom att du är uppmärksam på de här symtomen, har du möjlighet att göra din egen vardag lättare. Det blir också lättare att ställa frågor och kanske till och med krav på sjukvårdspersonal. Vi vill på detta sätt ge dig värdefull kunskap om urinblåsan. Hoppas broschyren kan vara till nytta för dig. Innehållsförteckning Vad är MS?... 4 Hur fungerar ett friskt urinsystem?... 6 Hur fungerar urinsystemet när man har MS?... 8 Var får jag hjälp? Hur kan RIK lösa dina problem? Vad är viktigt att tänka på när man väljer kateter? Sök alltid hjälp när du har symtom från urinvägarna. Några goda råd som kan hjälpa dig att ta kontroll över din blåsa Information, länkar och noteringar Problem med urinvägarna? Ringa in problemet med frågeschemat Urindagbok/Miktionslista

4 Vad är MS? Nervcell där axonet är klätt med myelin. En inflammatorisk attack på myelinet leder till nedsatt eller upphörd nervimpulsöverledningsförmåga. MS är en kronisk sjukdom och det är många som lever med MS. Alla negativa associationer är inte sanna. Det är egentligen ganska få av alla de hotbilder som målas upp, som blir förverkligade. Men visst är det så, att livssituationen förändras för den som får MS. Det är fortfarande en sjukdom som det inte finns något botemedel mot. Däremot går den att behandla och lindra. MS står för Multipel Skleros. Fritt översatt betyder det många ärr och det är en ganska bra beskrivning. Ärren bildas eftersom det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärgen) drabbas av inflammationer när man har MS. En MS-attack kallas skov. Det kan gå månader och till och med år mellan dem och under tiden är sjukdomen stabil. Vad som orsakar MS vet man inte riktigt. MS är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. Normalt brukar MS komma utan förvarning. Det kan till exempel börja med att man får ont i ett öga och ser suddigt. Efter några veckor kan det gå över. Vanliga tecken på MS är också domningar, känselförändringar, smärta, svaghet, trötthet, dålig balans och att man blir stel i musklerna. Man kan också få svårt att komma ihåg, koncentrera sig och lära sig nya saker. På flera sätt är det ingen farlig sjukdom. MS är inte smittsamt och man dör inte av det. De flesta som får MS är unga vuxna mellan 20 och 40 år. 4 Problem med urinvägarna är ibland ett av de första symtomen. Det problem man kan få är till exempel snabba och plötsliga behov av att kissa (sk. trängningar), ofta återkommande behov av att gå på toaletten, läckage, svårighet att kissa även om man behöver det, samt urinvägsinfektioner. Symtomen beror helt och hållet på var i nervsystemet som sjukdomen har slagit till och kan variera från gång till gång. När du talar med din läkare, glöm inte att beskriva alla symtom även om det handlar om urinvägarna.

5 Läs mer om MS och urinvägarna på 5

6 Hur fungerar ett friskt urinsystem? Njure Njurbäcken Urinledare Blåsmuskel Urinblåsa Inre slutmuskel Bäckenbotten muskulatur Urinledarmynning Yttre slutmuskel Urinrör Urinen transporterar avfallsprodukter från njurarna och ut från din kropp. Njurarna producerar urin, genom att filtrera bort slaggprodukter från blodet. Urinen rinner sedan till urinblåsan som fungerar som en uppsamlingsreservoar. Själva urinblåsan är en stor muskel, som kan expandera och dra ihop sig. När den drar ihop sig pressas urinen ut i urinröret, men först måste den passera slutmuskeln. Det är en muskel nedanför blåsan som fungerar som en säkerhetsventil, som antingen är stängd eller öppen. När den är öppen kan kisset rinna ut och ner i toaletten. 6 För en frisk person är det normalt att kasta vatten 5-7 gånger om dagen. Men självklart beror det på vad och hur mycket man äter och dricker. En frisk urinblåsa kan rymma ca 500 ml urin. Normalt vätskeintag per dygn är ca 1,5-2 liter.

7 Storhjärnan viljemässig kontroll Pontina miktionscentrum Ryggmärg Sacrala reflex centrat Hypogastricus nerv Urinblåsa Bäckenbotten muskulatur Yttre slutmuskel Pelvicus nerv Pudendalis nerv Urinrör Hjärnan och urinblåsan hänger ihop Precis som bilden visar, är hjärnan och blåsan sammankopplade i ett smart system. I hjärnan finns det två centra som samarbetar med varandra. Ryggmärgen skickar information om att du börjar bli kissnödig vidare till hjärnan. Än så länge har du möjlighet att välja när du vill tömma blåsan. Hjärnan kan strunta i signalerna en stund, tills signalerna blir så starka att man måste tömma blåsan. När du har hittat en toalett, skickar hjärnan information till urinblåsans reflexcenter som får blåsan att dra ihop sig och slutmuskeln att slappna av. Då kan urinen rinna ut genom urinröret. 7

8 Hur fungerar urinsystemet när man har MS? Ryggmärgen och hjärnan spelar en viktig roll för urinvägsproblemen när man har MS. När nerven skadas, blir det svårare för signalerna att nå fram mellan hjärnan och den delen av ryggmärgen som kontrollerar urinorganen. Det resulterar i problem med urinvägarna vilket drabbar de flesta som har MS. Även tarmen har samma nervförsörjning som urinvägarna, det betyder att den också kan påverkas. Om tarmen blir förstoppad kan detta påverka blåstömningsförmågan eller ge urinträngningar. Tänk på att vattenkastningsbekymmer inte behöver vara orsakade av MS. Det kan bero på t ex förstorad prostata eller ansträngningsinkontinens. I stort sett kan man dela in urinvägsproblemen i tre grupper: a) trängningar med eller utan läckage (inkontinens) Ett tillstånd när en överaktiv blåsa gör att du känner behov av att kissa väldigt ofta, fast bara i små mängder varje gång. Kan orsaka urinläckage av ofrivilliga sammandragningar av blåsan. b) svårigheter att tömma blåsan (retention) och eventuellt i kombination med trängningar. Orsakas av ej koordinerade muskelfunktioner. Slutmuskeln slappnar inte av samtidigt som urinblåsan drar ihop sig, istället blir urinflödet svagt och avbrutet. Kan leda till läckage, behov av tätare tömning av blåsan, urinvägsinfektion eller i värsta fall njurproblem. c) svårigheter att tömma urinblåsan kan leda till urinläckage Något som inte är så vanligt (även om det förekommer) är störningar i nedersta delen av ryggmärgen. Då kan blåsmuskeln och slutmuskeln vara försvagade, vilket kan leda till en blandning av problem så kallad överflödesinkontinens. Urinvägsinfektion (UVI) Har man problem med att tömma blåsan löper man betydligt större risk att få urinvägsinfektioner. Bakterierna frodas i urinen som inte töms. Ett vanligt problem är att man behöver gå på toaletten väldigt ofta men att man inte alltid hinner. Var uppmärksam när du får de första symtomen på urinvägsinfektion. Kontakta läkare eller specialist så tidigt som möjligt, så undviker du att urinvägsinfektionen blir onödigt långvarig. 8

9 Typiska symtom vid UVI: Kissnödig väldigt ofta, dvs. täta trängningar En brännande känsla när man tömmer blåsan Diffus smärta i nedre delen av mage och rygg Feber Missfärgad och illaluktande urin Urinvägsinfektion med feber kan leda till s.k pseudoskov. Det kan innebära en försämring av MS-sjukdomen, dock inte bestående. Exempelvis kan det leda till större problem med blåstömningen som i sin tur kan leda till nya urinvägsinfektioner. Sjukvården kan skräddarsy en behandlingsform, som tar hand om just de problem du har. Ett första alternativ kan vara en kombination av medicinering och kateterisering. Eftersom MS är ett föränderligt tillstånd kan det på längre sikt bli aktuellt med andra behandlingsalternativ MS kan påverka din muskelkoordination. Det kan innebära att du behöver använda kateter. Dessa behandlingar kombineras ofta: Medicinering som t ex dämpar en överaktiv blåsa Ren Intermittent Kateterisering (RIK). Blåsan töms fullständigt med hjälp av kateter Användning av inkontinensskydd och/eller uridom Blåsträning och/eller bäckenbottenträning (se sid 16) Detta är behandlingar man använder i första skedet. Ger ingen av dessa tillräckligt god effekt, finns det fler behandlingsalternativ, t.ex. olika kirurgiska ingrepp. 9

10 Var får jag hjälp? Problem med urinsystemet är något som följer en person med MS i stort sett hela livet. Symtomen kan komma och gå, men det är viktigt att aldrig ignorera dem, eftersom de kan bli värre. Positivt är att de urinvägsrelaterade sjukdomarna drastiskt har minskat, tack vare att diagnosmetoder och uppföljningar blivit allt bättre. För att kunna bestämma vilken sorts behandling som passar dig bäst, måste du genomgå en utredning. En läkare eller annan specialist kan ställa rätt diagnos på dina urinvägsproblem. Fråga sjukvårdspersonalen vilka specialister du kan få tala med, för att få dina problem och behov kartlagda. Prata med din MS-doktor. Det finns många sätt att förbättra din livskvalitet. Hur går en första utredning till? Under första mötet kommer din specialistsjuksköterska eller läkare att samla information om hur du upplever dina urinvägsproblem. Du kommer att få lämna ett urinprov och göra ett ultraljud för att se om blåsan är helt tom efter att du kastat vatten. Det är viktigt att få veta om du kan tömma blåsan helt tom. Din specialistsjuksköterska kommer också att be dig att fylla i en miktionslista/urindagbok (se sid 22) för att se hur ofta, hur mycket och när du kissar. Eventuellt hur lång tid det tar för dig att kissa. Urindagboken är värdefull, för att få en exaktare bild av dina problem. Den första utredningen blir en bra bas för att se om du behöver göra ytterligare undersökningar på en specialistklinik, t ex. hos urolog eller gynekolog. Kan jag göra något själv? Din viktigaste uppgift är att vara vaksam på förändringar i ditt blåstömningsmönster och berätta detta för din sköterska eller läkare. Med utgångspunkt från detta kan sjuksköterskan eller läkaren avgöra vilken slags behandling som är bäst för dig. 10

11

12 Hur kan Ren Intermittent Kateterisering (RIK) lösa dina problem? För mer utförlig information om RIK, fråga efter vår användarguide. Ren Intermittent Kateterisering (RIK) är en teknik för att tömma urinblåsan, när man har svårt att göra det på egen hand. Detta skiljer sig från en permanent kateter för kontinuerlig urindränering. Permanent kateter är något i det längsta man bör undvika då det ger komplikationer såsom urinvägsinfektion som i sin tur ger trängningar, bildar blåssten och i värsta fall infektioner som kan kräva sjukhusvård. RIK kan minska riska för Kraftig trängning Täta toalettbesök Läckage Nattliga toalettbesök Ofullständig blåstömning Urinvägsinfektion Njurskador Så här fungerar RIK RIK, innebär att en kateter förs in i urinblåsan så att all urin kan rinna ut. Detta hjälper blåsan att tömmas helt tom. När blåsan är tom tas katetern ut igen. Vanligtvis kateteriserar man sig ca fem gånger per dag så, ofta som du annars skulle tömma blåsan utan kateter. De flesta lär sig att kateterisera sig väldigt fort. Många personer med begränsad motorik eller dålig handfunktion utför RIK regelbundet. Med lite träning tar det bara några få minuter. Den enda skillnaden från att leva ett normalt liv är att du använder en kateter för att tömma blåsan. Du undviker oavsiktligt läckage Intermittent Kateterisering är en bra metod för personer med MS. Eftersom inte urinblåsan inte tömmer sig helt vid normal vattenkastning, är det ett bra sätt att undvika läckage och urinvägsinfektioner. Du behöver inte tillbringa större delen av din tid på toaletten. Många med MS vågar inte lämna hemmet på grund av plötsliga och frekventa urinträngningar med tillhörande läckage problem. Genom en kombination av läkemedel och RIK, kan man lindra problemen. Läkemedelsbehandlingen minskar blåsaktiviteten och RIK säkerställer att blåsan töms fullständigt. Du kan minska risken för urinvägsinfektion Personer med MS kan bli mycket sjuka vid en urinvägsinfektion. Med en fullständig tömning av blåsan minskar du risken. Du kan påverka spasticiteten Stelhet och muskelspasmer kan bli värre om blåsan är full eller om du har urinvägsinfektion. Du får sova bättre Att ofta behöva gå på toaletten nattetid har en negativ inverkan på din förmåga att fungera aktivt nästa dag. Kateterisera dig innan du går och lägger dig, så får du sova bättre och förhindrar läckage under natten. 12 Minska trötthetskänslan Det är jobbigt att ha en ständig oro för läckage eller att ofta behöva gå på toaletten. Genom att minska antalet toalettbesök på dagen och natten, har du möjlighet att ta kontroll över din blåsa. RIK kan vara en god hjälp för att minska din trötthet.

13 Hur är det med sex? RIK kan ha en positiv inverkan på samlivet då det minskar risken för täta trängningar och generande läckage. 13

14 Vad är viktigt att tänka på när man väljer kateter? Hur prövar man ut en kateter för RIK? När en kateter skall väljas är det viktigt att få hjälp av sjukvårdspersonal. Din kateter måste ha rätt längd och diameter. Se till att du får en kateter som är dokumenterat säker och skonsam att använda. Använd en kateter som är skonsam att både föra ut och föra in De katetrar som är mest skonsamma för din kropp är hydrofila katetrar. Det beror på att de har en beläggning som binder vatten. Kateterytan blir hal och skonsam och reducerar därmed friktionen mot ditt urinrör. Men inte ens alla hydrofila katetrar är lika bra. Se till att den du använder är lika skonsam att föra ut som att föra in. Tänk långsiktigt För att förhindra komplikationer, bör du försäkra dig om att katetern är väl dokumenterad för lång tids användning. Det är en säkerhet och din garanti att katetern inte skadar dig. Det är därför inte tillräckligt att prova olika katetrar under några få dagar och säga vilken som är bäst för dig över lång tid. Behöver du använda kateter? Använd LoFric! 30 års erfarenhet LoFric har funnits på marknaden i 30 år. I dag är det marknadens mest väldokumenterade kateter. Studier har visat hur väl LoFric fungerar under lång tids användning. I dag är LoFric den enda hydrofila kateter som kan visa dokumenterat reducerad risk för långtids-komplikationer. 14

15 Sex anledningar att välja LoFric framför andra katetrar 1. LoFric är en hydrofil lågfriktionskateter med ett unikt ytskikt som reducerar friktionen under hela kateteriseringen. 2. LoFric är den enda katetern med Urotonic Surface Technology. Det innebär att när katetern är blöt bildas en skonsam unik yta som kvarstår under hela kateteriseringen. 3. LoFric har en dokumenterat minskad risk för smärta och skada i urinröret och andra associerade komplikationer under långtidsanvändning. 4. LoFric är den mest beprövade, testade och dokumenterade hydrofila katetern och den enda hydrofila katetern som har oberoende långtidsstudier som stödjer dess användning. 5. LoFric erbjuder det bredaste produktsortimentet gällande typ, storlek och färdiga set för alla behov. 6. LoFric är utvecklad i nära samarbete med användare och sjukvårdspersonal. LoFric erbjuder flexibla öppningsalternativ, som ger användaren möjlighet att välja det alternativ som passar bäst. Vår omfattande användarguide (som du får tillsammans med din första förskrivning) kan hjälpa dig mer.

16 Sök alltid hjälp när du har symtom från urinvägarna. Här är några goda råd som kan hjälpa dig att ta kontroll över din blåsa. Har man problem med urinvägarna är det ingen bra idé att dricka mindre för att kissa mer sällan. Njurar och urinblåsa behöver jobba för att fungera väl. Dessutom får urinen en större koncentration av slaggämnen, vilket gör att infektionsrisken ökar. En bra tumregel är att dricka 1,5-2 liter vätska om dagen. Vissa väljer att dricka mindre på kvällstid för att undvika nattliga toalettbesök. Att dricka något som surgör urinen kan hjälpa till att förhindra infektion tillexempel tranbärsjuice. Vid tömning av blåsan med kateter, var noga med att tömma helt tomt och tillräckligt ofta. Att resa är inget hinder, inte ens om du använder kateter. Är restiden lång och du är osäker på tillgången till toalett, kan du använda en kateter med uppsamlingspåse för urinen. Om du är osäker på vattenkvaliteten använd kateter med integrerat vatten eller flaskvatten. Genom att undvika främmande bakteriekulturer minskar du risken för urinvägsinfektioner. Blåsträning kan vara ett sätt att successivt vänja blåsan vid att förvara allt större mängder urin. Prata med din läkare, sköterska eller uroterapeut för att komma igång med detta. Knipövningar kan hjälpa kvinnor att stärka bäckenbottenmuskelaturen. Det ökar förmågan att hålla tillbaka trängningen så mycket att man hinner till toaletten. Urinproduktionen ökar när du dricker vissa drycker tillexempel alkohol och kaffe. Det betyder att du också behöver kissa oftare. Drick något annat om detta blir ett problem. Att tvätta underlivet utan tvål kan vara ett sätt att undvika urinvägsinfektioner. Tvål kan nämligen göra huden torr och på så sätt mer utsatt för bakterieangrepp. Undvik att bära åtsittande kläder som trycker mot blåsan. Förstoppning är vanligt när man har MS. Därför är det bra att äta fiberrik kost som frukt, råa grönsaker och fullkornsbröd. Försök att motionera och dricka mer vatten. Prata också med din läkare eller MS-sjuksköterska om du fått en förstoppning. Orsaken kan vara en biverkning av medicin.

17

18 Information och länkar Berättelser Först tyckte jag att RIK med LoFric lät hemskt. Men det var förvånansvärt lätt att lära sig. Katetern är så mjuk och hal efter att den legat i vatten så den knappt känns. Benny Tidigare hade jag många urinvägsinfektioner varje år. Jag kunde helt enkelt inte tömma min blåsa ordentligt. Men sedan jag började med RIK-terapin är urinvägsinfektionerna väldigt sällsynta och jag mår mycket bättre på alla sätt. Jag har väldigt sällan urinläckage och dessutom tycker jag att MS-sjukdomen håller sig stabilare än förut. Charlotte Ett tag efter att jag fått MS blev min blåsa överaktiv. Jag åt medicin som höll det i schack. Men efter några år blev det värre. Problemet var att jag alltid hade urin kvar i blåsan, även precis när jag hade kissat, vilket orsakade urinvägsinfektioner. Med LoFric katetern kan jag tömma blåsan helt. Sedan dess har både urinvägsinfektionerna och urinläckaget minskat rejält. Och jag mår som förut igen. Jennie 18

19 Anteckningar 19

20 Problem med urinvägarna? Ringa in problemet med frågeschemat. Hur ska jag veta vad jag ska rapportera till min läkare, uroterapeut eller sjuksköterska? Vad är normalt? Vad är onormalt? Här har vi sammanställt ett frågeschema som kan hjälpa dig på vägen. Det kan ibland vara svårt att säga om ett blåstömningsmönster är normalt eller onormalt, därför måste man göra en individuell bedömning. Fyll i frågeschemat och ta med det till din läkare, uroterapeut eller sköterska. Då blir det lättare för dem att ringa in dina problem och ge dig den hjälp du behöver. 1. Hur många gånger går du på toaletten för att tömma urinblåsan i genomsnitt dagtid? 1-6 gånger 7-10 gånger Fler än 10 gånger 2. Hur många gånger vaknar du av behov att kasta vatten sedan du gått till sängs? Ingen gång 1 gång 2 gånger Flera gånger 3. Hur ofta läcker du urin? Aldrig 1 gång i veckan eller mindre än 2-3 gånger i veckan 1 gång per dag Flera gånger per dag 4. Läcker du urin när du är fysiskt aktiv, t ex under arbete eller träning, när du springer, hostar eller nyser? Nej Ja 5. Läcker du urin när du känt urinträngning men inte hinner till toalett? Nej Ja 6. Läcker du urin under sömnen? Nej Ja 7. Kan du genom att knipa få urinläckaget att upphöra? Nej Ja 20

21 8. Använder du blöjor eller bindor? Aldrig Ja, ibland Ja, oftast Ja, alltid 9. Har du svårt att starta vattenkastning efter att du känt dig kissnödig och kommit fram till toaletten? Aldrig Ja, ibland Ja, oftast Ja, alltid 10. Brukar du få uppehåll i urinstrålen under vattenkastning? Aldrig Ja, ibland Ja, oftast 11. Har du haft någon urinvägsinfektion under de senaste 12 månaderna? Nej Ja, 1-2 gånger Ja, 3 eller flera gånger 21

22 Urindagbok När du talat med din läkare, uroterapeut eller sjuksköterska kommer han/hon att be dig fylla i en miktionslista. Det är ett formulär som hjälper till att se hur dina urinvägar fungerar över tid. Under några dygn får du fylla i den natt och dag. Resultatet är en god hjälp i diagnosarbetet. Så här fyller du i diagrammet wc wc wc wc wc Total Average Klockslag Vätskeintag (ml) Fyll i när och hur mycket du har druckit (ml) wc Förslag på vätskemängd Kissad Kateteriserad volym volym (ml) wc (ml) Fyll i hur mycket du kissat (ml) eller tappat dig på (ml) Urindropp (X) wc Urinwc läckage (X) Om du har haft urindropp eller urinläckage markera med kryss Byte av skydd (X) Stark urinträngning (X) Byte av skydd, markera med ett kryss Om du upplevt starka trängningar, markera med ett kryss Anteckningar 150 ml wc 200 ml 330 ml 500 ml Under anteckningar kan du fylla i om du haft läckage vid nysning, om toaletten var upptagen med mera 22

23 Datum: Dag 1 wc wc wc wc wc Klockslag Total Genomsnitt Vätskeintag (ml) wc Kissad volym (ml) Kateteriserad volym (ml) Urindropp (X) wc wc Urinläckage wc (X) Byte av skydd (X) Stark urinträngning (X) Anteckningar

24 2012 Wellspect HealthCare, a DENTSPLY International Company. All rights reserved SE-1211 När jag fick diagnosen MS, hade jag haft blåsbesvär under flera år. Jag fick medicin som hjälpte lite grann, men emellanåt upplevde jag att blåsan var mitt största handikapp. Det tog ett tag att hitta rätt kateter för mig, jag kan inte nog beskriva hur glad jag är att jag inte gav upp. I dag använder jag LoFric Sense flera gånger om dagen och det är svårt att beskriva hur underbart det känns att kunna leva normalt igen att shoppa, gå på bio, eller bara umgås med vänner utan att behöva oroa mig för mina blåsbesvär. Det låter fånigt, men det har verkligen förändrat mitt liv! Krista Wellspect HealthCare, Aminogatan 1, Box 14, Mölndal. Telefon växel