Inkontinens hos kvinnor

Transkript

1 Inkontinens hos kvinnor Eva Uustal Fornell Kvinnokliniken US Linköping 2004 Vilken bakgrund har patienten? Har patienten andra sjukdomar? Hur läcker patienten? Hur mycket läcker patienten? Hur mycket och när kissar patienten? Hur ser patientens underliv ut? Dessa frågor måste vi ha svar på för att kunna erbjuda rätt hjälp till patienten. Jag har valt att presentera de formulär, verktyg vi använder på kvinnoklinikernas urogynmottagningar på Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Verktygen: Anamnes Inkontinensbeskrivning Blöjvägning Toalettdagbok Gynekologisk undersökning Man kan slå i en spik med stekpanna eller en träsko men det går onekligen lättare med en bra hammare. Hitta, och använd de verktyg som passar hos Er! De finns att kopiera i slutet av foldern. Verktyg: Uppgifter av medicinskt intresse Frågor att ställa patienter med urininkontinens Vilken bakgrund har patienten? Andra sjukdomar? Många kvinnor med inkontinensproblem har andra sjukdomar som påverkar kontinensen. Vid första samtalet med kan någon typ av mall kan underlätta för att komma ihåg alla frågor. Här följer exempel på sådant man ska tänka på. Längd och vikt: Övervikt kan ge ansträngningsinkontinens. Överviktiga löper större risker för infektion och återfall vid operation. Viktminskning kan i enstaka fall helt bota inkontinens. Kraftig undervikt gör östrogenproduktionen i fettväv lägre, detta kan bidra till sköra slemhinnor.

2 Tidigare sjukhusvård: Strålbehandling mot underlivet kan ge atrofi av slemhinnor och urinblåsa som östrogen inte hjälper mot. Neurologiska sjukdomar? Endokrinologiska sjukdomar? Tidigare operationer: Operationer mot bråck av olika typ- bindvävssvaghet som också drabbar slidväggarna? Tidigare underlivsoperationer? Överflödesinkontinens förekommer hos kvinnor med t ex svag blåsa efter övertänjning och efter tidigare operationer, t ex mot framfall eller inkontinens. Nuvarande sjukdomar? Sjögrens syndrom, torrhet i slemhinnor? Hudåkommor som förvärras av blöjbärande? Neurologiska sjukdomar- kontinenspåverkan? Dålig blåstömning? Diabetes- stora urinmängder? Risk för neurologiska sequelae som drabbar kontinensen på lång sikt. Astma/bronkit skall vara rätt medicinerad. Diuretika skall användas vid tider som passar patienten. Odiagnosticerad hjärtsvikt kan ge nattlig ödemabsorbtion, nykturi och läckage. Samma sak med ödem pga venös insufficiens. Stödstrumpor! Smärtor från rörelseapparaten kan ge svårigheter att hinna till toaletten. Kanske ska höften opereras eller toastol ställas på undervåningen. Kanske kan en uribagpåse med tratt bredvid sängen göra att morgonläckaget på väg till toa slipps ifrån? Förstoppning skall behandlas. Vanemässig krystning skadar. Laxermedel som kräver stora vätskemängder bör bytas mot t ex laktulos. Förvirring och demens måste inte ge inkontinens. Påminnelser om toabesök. Allergier? Omedicinerad allergisk bronkit? Latex? Finns i vissa inkontinensskydd och katetrar. Barnafödslar? Inte så vanligt med ansträngningsinkontinens hos kvinnor som inte fött barn. Tångförlossning medför ofta bristning av analsfinktern. Fråga om gas/avföringsinkontinens, patienten kanske inte vågar ta upp det. Mild anal inkontinens kan förbättas genom råd om vikten av regelbunden tarmtömning för att undvika gasbildande avföringsrester i rektum. Fibertillskott och att ta sig egen tid på toaletten och bejaka tömningsreflexen kan hjälpa många. Övriga remitteras till KK om kombination med urininkontinens, annars direkt till magtarmsspecialist. Menstruation? Många blir mer ansträngningsinkontinenta just före mens. Orsaken är inte klarlagd. Kvinnor med mycket riklig mens kan ha myom som, om de är stora, kan ge trycksymtom från blåsa och tarm. Finns klimakteriebesvär, vallningar och svettningar, bör östrogenbehandling för substitution övervägas. 2

3 Alla kvinnor efter klimakteriet bör erbjudas lågdoserad östrogenbehandling. Finns receptfritt som kräm. Lokal behandling kan användas även av dem som haft cancer i bröst eller underliv utan risk. Medicinering? Diuretika bör ses över så man får en profil som passar patienten. Furosemid på förmiddagen är ett problem för många. Diuretika mot hypertoni kanske kan bytas mot andra preparat? Även om patienten behöver mediciner kanske man kan ändra tiderna? Mediciner med uttalat antikolinerg effekt kan ge blåstömningsrubbning och överflödesinkontinens. I denna grupp finns bl a antidepressiva. Hur många år...? Nyligen debuterad trängningsinkontinens kan vara larmsignal. Dessa patienter bör få komma till läkare inom en månad. Här kan finnas, förutom akut UVI, maligniteter i äggstockar och blåsa, cystor och blåsstenar. Här kan också finnas överflödesinkontinens pga blåstömningsvårigheter vid t ex MS(trängningsinkontinens kan vara debutsymtom) eller diskbråck. Verktyg: Inkontinensbeskrivning Hur läcker patienten? Vi vill veta vilken typ av inkontinens patienten har för att kunna ge rätt behandling. En grov skattning av detta kan fås genom att använda olika scoring- scheman. Kauppila och Kujansuu är finska gynekologer som utarbetat ett schema som är mycket använt. Jag har modifierat det till ett modernare språkbruk och kallat det Inkontinensbeskrivning. Använder man detta får man med de flesta frågor man behöver ställa om inkontinens. Låga poäng, upp till 7 pekar mot ansträngningsinkontinens, medan högre poäng pekar mot blåsinstabilitet och bland- eller trängningsinkontinens. Summan räknas ut så att man får 2 poäng för alla kryss i den högra kolumnen, 1 poäng för mittenkolumnen och 0 för den vänstra kolumnen. Det är alltså inte bara antalet kryss om ska summeras. Fyll gärna i formuläret med patienten så hon kan fråga om något är oklart. Verktyg: Blöjvägningstest Hur mycket läcker patienten? Bara det faktum att man läcker urin är så obehagligt för de flesta att det är svårt att objektivt förstå hur stort läckaget är. Vid förskrivning av inkontinensskydd behöver man veta läckagets storlek för att kunna skriva ut rätt skydd. Ett enkelt sätt att få reda på detta är att väga inkontinensskydden före och efter användning. Ett gram motsvarar ungefär 1 centiliter urin. Hur mäter man? Man kan använda brevvåg eller en liten specialvåg som blöjfabrikanterna säljer. Rekvirera och låna ut. Vid stora läckage över 1 dl kan man behöva använda hushållsvåg. Blöjans storlek får man ta till efter hur stora mängder man tror att patienten läcker. Vi använder vanligtvis näst minsta storleken, Attends 1 eller motsvarande. Om hon läcker utanför måste hon markera 3

4 detta på listan. Det bästa är att göra blöjvägningen under två dygn. Det är dock bättre med ett dygn än inget alls. Det är viktigt att patienten inte bara får en påse med bindor och våg med sig utan att hon får prova själv hur ( att!) vågen fungerar tillsammans med kunnig personal. Varje blöja ska vägas var för sig, inte hela sopsäcken! Blöjan ska vägas före och efter användning. Man kan lägga blöjan i en (vägd) plastpåse om man tycker det är ohygieniskt. När? Blöjvägningen ska inte göras under mens. Uppmana patienten att göra det hon brukar läcka av. Annars kan man få felaktiga värden för att hon sitter stilla hemma hela dagen för att väga duktigt! Man kan göra blöjvägningen separat eller på samma gång som miktionslistan. Det ger dock mer information om läckaget sätts i relation till urinmängderna. Formuläret jag lagt med i slutet är för både blöjvägning och toalettdagbok. Tolkning: Det finns inga strikta regler för hur listorna ska tolkas. Upp till 8 grams sammanlagd viktökning per dygn är inte säkert läckage, med fyra bindor kan man mycket väl svettas eller ha flytningar motsvarande. Däremot är 8 grams ökning på en blöja förmodligen en läckt skvätt. Upp till ca 40 gram räknas som litet läckage, kanske inte av patienten dock. När Du skriver ut inkontinensskydd, titta på blöjvägningen. Använd det största läckaget till att bestämmer storleken. Ta inte till en större för säkerhets skull. Om patienten är trängningsinkontinent och läcker stora mängder snabbt kan man dock behöva gå upp i storlek för att blöjan annars inte hinner absorbera urinen. Verktyg: Toalettdagbok Hur mycket och när kissar patienten? Toalettdagboken (kallas i facklitteraturen miktionslista) är mycket värdefull när vi skall förstå patientens symtom. Den visar också patienten svart på vitt vad hon sysslar med. Utan den är utredningen dålig. Att bara fråga patienten hur hon kissar ger inte tillräckligt bra svar. Toalettdagbok ska föras i tre dygn i följd, dövs skicka med tre formulär. För att listan skall bli ifylld kan Du tipsa patienten om enkla knep. -man kan använda ett vanligt litermått ur köksskåpet. Urin är ju steril och det räcker att skölja ur med vatten mellan gångerna, därefter med vanlig disk. -man kan ställa litermått, en penna och papper på alla toaletterna hemma. -kan patienten inte kissa i litermått finns en graderad plastskål att lägga i toalettstolen, Plastipan. Den beställs från Medipartners A Sjödin AB, Fasanvägen 14, Kunksbacka, tel Kostar 25 kronor, köp hem och låna ut. Man ska notera när man kissar och hur mycket. Halva decilitrars noggrannhet räcker. 4

5 Det är en styrka om blöjvägningen kan göras under samma dygn som miktionslistan så att man ser samma dagars läckage. Vattenterror Från veckopress och tyvärr från Viktväktarna förekommer råd om att dricka flera liter vatten extra om dagen. Detta är befängt för inkontinenta. Alltför många blir socialt invalidiserade bara pga stora urinvolymer. Inkontinenta bör tvärtom försöka dricka små mängder, med urinvolymer kring 1 liter. Har man haft extrema vätskeintag måste nedtrappningen ske successivt. Att skölja igenom njurarna av hälsoskäl är ur fysiologisk synpunkt rent nys. Primärurinen är ca 180 liter dagligen. Hur mycket av detta som blir sekundärurin reglerar kroppen automatiskt genom att känna av hur koncentrerat blodet är. Normalvärden: Ca 4-8 toabesök på dagen. Fler vid stor dygnsmängd. 0-1 på natten, 0-3 hos äldre. Dygnsmängd 1-2 liter. Minst 3 dl urinmängd vid något tillfälle. Oftast på morgonen. På nästa sida finns riktlinjer för tolkning av miktionslistor. Tumregler för tolkning av toalettdagbok/miktionslista Sunt förnuft krävs också. Ansträngningsinkontinens: Ingen eller en nattkissning. Mer än 3 dl på morgonen. Små mängder före aktivitet, t ex gå till buss, gå på lunch. Läcker vid ansträngning. Små läckage < 40 g. Blandinkontinens: Kissar ofta, före, efter för säkerhets skull. Har minskat sin blåskapacitet till mindre än 3 dl. Läcker både vid ansträngning och trängning. Trängningsinkontinens: Flera små nattkissningar. Ingen enstaka mängd större än 3 dl. Små mängder hela dagen, kissar var och varannan timme. Läcker vid trängning nyckeln i dörren. Stora läckage > 40g (kissar ner sig) Överflödesinkontinens: Viktigt att hitta, risk för njurskador på grund av högt tryck i urinvägarna Inga rejäla mängder någon gång Läckage vid ansträngning Ovanligt hos kvinnor men kan förekomma vid ryggmärgsskada, postoperativt, vid uttalad atrofi eller vid framfall som täpper för uretra. Kontrollera residualurin x 3 och tidsmiktion. Neurogen blåsrubbning med inkontinens: Ofta andra neurologiska åkommor som primära symtom. Atypisk miktionslista med varierande mängder. Verktyg: Gynundersökning Hur ser patientens underliv ut? 5

6 Bimanuell vaginal och rektal palpation skall utföras. Framfall av olika grad och ansträngningsinkontinens är släkt. Man bör utreda även lindriga inkontinensbesvär innan man överväger framfallsoperation. Man kan nämligen med fördel operera cystocele med Burchplastik (abdominal operation där slidväggarna lateralt om uretra lyfts upp mot insidan av blygdbenets ligament) som också används mot ansträngningsinkontinens. Den vaginala framfallplastiken kan däremot ge ansträngningsinkontinens, i upp till 25%. Cystocele, uterusprolaps och i extrema fall rectocele kan ge tömningssvårigheter och överflödesinkontinens. Residualurin kan mätas i samband med gynundersökning- glöm inte att be patienten kissa före undersökning! Östrogenbrist är en vanlig orsak till obehag, torra slemhinnor och återkommande urinvägsinfektioner. Lågdoserad östrogenbehandling bör ges alla kvinnor med inkontinensproblem. I första hand ges lokal behandling men vid svår sveda är tabletter att föredra. Peroralt oestriol tycks medföra en liten riskökning för cellförändringar i livmodern på lång sikt. Olaga blödning skall utredas. Här får besvärens omfattning vara vägledande i terapivalet. Be patienten knipa med bäckenbottenmusklerna vid vaginal palpation. Man får en bra uppfattning om hon hittar musklerna överhuvudtaget och om styrkan i knipet. Detta bör ingå i varje gynekologisk undersökning som en påminnelse till alla kvinnor att träna bäckenbottenmusklerna. Har patienten mycket bra knipförmåga är det mindre sannolikt att fortsatt träning hos sjukgymnast kan bota en inkontinens. Provokationstest: För att få klarhet i diagnosen kan man enkelt göra ett provokationstest på mottagningen vid gynundersökning. Tvätta uretramynningen, för in en steril tappningskatater. Notera residualurin. Anslut ett vanligt droppaggregat och låt ca 300 ml NaCl rinna in. Använd droppflaska och inte påse så är det lättare att se hur mycket som går in. Håll katetern alldeles stilla så att den inte retar uretra. Be patienten berätta hur det känns utan att ställa ledande frågor. En patient med stabil blåsa klarar detta utan obehag medan trängningspatienten markerar kissnödighet efter bara någon deciliter. När man fyllt på i blåsan drar man ut katetern. Håll handen (eller ett genomskinligt plastvisir )för uretramynningen så det inte sprutar på Dig och be patienten hosta. Om det läcker kan man i detta läge prova ut mekaniska kontinenshjälpmedel av typen Conveen kontinensbåge eller Reliance uretraproppar. Om det inte läcker i liggande, prova i stående eller huksittande. Om patienten inte läcker med 300 ml i blåsan vid hoststöt, ens i huksittande, bör diagnosen ansträngningsinkontinens omprövas. Tolererar hon 300 ml i blåsan utan obehag föreligger ingen allvarlig trängningsinkontinens. Patientens väg: Förslag till utredningsgång. Besök 1 hos distriktssköterska: 6

7 Information om utredningens syften och omfattning Anamnes tex enligt mall Inkontinensbeskrivning Instruktioner om hur man gör blöjvägningstest, miktionsschema Redia, nitur Ge prover på bindor Besök 2 hos distriktssköterska Gå igenom miktionslista och blöjvägningstest med patienten. Informera om preliminär diagnos, ge råd Skriva hjälpmedelskort, största enskilda läckage avgör storleken på skyddet. Hänvisa patienten för gynundersökning (distriktsläkare eller gynekolog) vid ny inkontinens som varat mindre än tre månader, samt om det var mer än ett år sedan pat gynundersöktes senast Instruera patienten om bäckenbottenträning ev. med hjälp av sjukgymnast. Planera för uppföljning av träningen, palpation? Tel.kontakt? Hänvisa vid behov pat. till distr. läkare för bedömning. Patienten kan rådas att söka KK själv med utredningsresultaten i handen om Ålder under 60 år Inga andra komplicerande sjukdomar Besvär under mer än ett år Ren ansträngningsinkontinens, inkontinensbeskrivning < 8 poäng Genomgått bäckenbottenträning Läckage över 20 gram/ dygn Patienten själv är intresserad av att bli bedömd för operation Hos distriktsläkare Gå igenom utredningsresultat. Behandla/utred andra tillstånd som kan ha betydelse för kontinensen. Gynundersökning. Ev. kontroll av residualurin och provokationstest. Bedöm behov av remiss enligt nedan Bifoga utredningsresultaten till remissen! Ansträngningsinkontinens där bäckenbottenträning och ev. mekaniska hjälpmedel av typ Conveen och Viva inte hjälpt, remiss till KK för bedömning om pat vill bli opererad Trängnings/blandinkontinens remiss till KK för utredning. Överväg att ge antikolinergika vid trängningsinkontinens utan blåstömningsrubbning Neurogen inkontinens eller misstanke om blåspatologi: remiss till urolog, neurolog eller annan beroende på dominerande symtom Behandling av inkontinens hos kvinnor 7

8 Ofta ger redan utredningsresultaten information om enkla men viktiga åtgärder som kan förbättra inkontinens. Patienten ska inte behöva vänta på kvinnoklinikens väntelista för att få reda på dessa. Exempel på sådana åtgärder är reduktion av vätskeintag modifiering av medicinering behandling av andra åkommor som påverkar, t ex hosta, nysningar och förstoppning. Ansträngningsinkontinens Behandlingsprincipen är att främre slidväggen med uretra behöver stabiliseras. Bäckenbottenträning. Här handlar det inte om enstaka knip utan en muskeluppbyggande träning i olympisk klass för att se resultat. Remittera patienten till sjukgymnast, eller om Du instruerar självpalpera vaginalt för att känna om patienten hittar sin muskulatur. Utan att palpera kan man aldrig avgöra om patienten tränar rätt- det syns inte utanpå. Vaginalpalpationen kan göras på vanlig brits i ryggläge, gynstol behövs inte. På nästa sida finns träningsprogram. Om patienten inte kan hitta sina muskler kan sjukgymnasterna på KK hjälpa till med sk biofeedbackapparat. Med seriöst genomförd träning blir 1/3 av ansträngningsinkontinenta täta. Mekaniska hjälpmedel av typen Conveen. Det är en mjuk båge som patienten själv för in i vagina. Passar bäst för patienter med läckage vid vissa förutsägbara tillfällen. Prova ut på mottagningen med full blåsa. Reliance är en mjuka propp att föra in uretra, fungerar för vissa. Dessa hjälpmedel skrivs ut av läkare eller uroterapeut. Vissa kvinnor blir hjäpta av att använda tampong vid träning. Operation. Den vanligaste metoden kallas TVT, tensionfree vaginal tape där ett proleneband lägges under urinröret som stöd. Ingreppet utföres polikliniskt och ca 85% blir botade från ansträngningsinkontinens. Många varianter finns. Kvinnoklinikerna opererar av tradition kvinnor med inkontinens utom i specialfall. Trängningsinkontinens Behandlingen går ut på att göra patienten till chef över urinblåsan. Det är dock ett svårbehandlat tillstånd och patienten bör få reda på det för att inte ha orealistiska förhoppningar om att bli helt bra snabbt. Bäckenbottenträning för att klara att hålla emot trängning. Blåsdisciplin. Patienten skall försöka hålla sig och därigenom öka sin blåskapacitet. Kräver ibland stora blöjor under en tid för att inte misslyckanden ska upplevas alltför negativt. Patienten behöver stöttas och motiveras ordentligt. Antikolinergika. Ditropan fungerar i ca 50 % men ger muntorrhet. Detrusitol har liknande effekt men verkar inte ge lika uttalad muntorrhet. Medicinerna motverkar blåskontraktioner. Elstimulering. Med små kulor med elektroder i vagina och eller rektum ges ofarlig ström 1 gång/ dag. Fungerar också i ca 50%. Kontakta KK eller urologklinik. I extrema fall sacral nervmodulering eller blåsaugmentation. Invasiv kirurgi, utföres på vissa urologkliniker. Blandinkontinens Kombinationer av ovanstående Neurogen inkontinens, överflödesinkontinens Oftast remissfall. Vid neurogen blåstömningsrubbning används ofta ren intermittent kateterisering, RIK. Vid avflödeshinder RIK eller operation om patienten tål ett ingrepp. 8

9 Bäckenbottenträningsprogram I samarbete med Leg sjukgymnast Annica Löfstrand Universitetssjukhuset Linköping Att motivera, peppa utan att skuldbelägga patienten är oerhört viktigt. Samtal om hur träningen går, förbättring etc är centralt vid varje återbesök. Lämpligt intervall är 1 månad mellan besöken. Motivera till att utvidga träningen efterhand som styrkan byggs upp. Vaginal palpation med knip bör utföras vid varje besök. Annars kan Du omöjligt avgöra hur patienten kniper. Patienten i ryggläge med böjda ben på brits. Så här kan man grovt bedöma och dokumentera bäckenbottenmusklernas styrka vid vaginal palpation: Kvaliteten på knipet: 0=ingen kontraktion 1=svag kontraktion, som ett svagt tryck 2=stark kontraktion, 5 sekunder, medelhårt tryck 3=kraftfull kontraktion, 5-10 sekunder, hårt tryck Knipövningar att göra dagligen i fyra månader: 1. Hitta-rätt knip. Liggande. Spänn först kring ändtarmen och sedan vidare fram kring slida och urinrör. Håll under 2 sekunder och slappna av i 2 sekunder. Upprepa 10 gånger. Träna 4 vid fyra tillfällen per dag. 2. Styrkeknip/maximala knip: Sittande, stående och liggande. Knip maximalt bakifrån och fram. Håll 5 sekunder och slappna av 5 sekunder. Upprepa 10 gånger, träna 4 tillfällen per dag. a. Uthållighetsknip. Sittande, stående eller liggande. Knip maximalt i 4 sekunder och slappna av i 4 sekunder. Upprepa 15 gånger. Övningen görs en gång per dag. b. Knip och håll om möjligt kvar i två minuter. En gång per dag. 3. Funktionella övningar. Ligg på rygg med böjda ben. Gör följande: Knip och hosta 3 gånger knip och lyft bäckenet 3 gånger knip och gör situps 3 gånger När patienten med detta träningsprogram byggt upp sin bäckenbotten behöver hon fortsätta träna för att inte förlora styrka. Man kan föreslå styrkeknip och uthållighetsknip 2 gånger dagligen som underhållsträning. 9

10 Uppgifter av allmänt medicinskt intresse. Svara så gott Du kan! Använd baksidan om Du behöver mer plats. Namn: Födelsenummer:.. Vikt:..kg Längd:..cm 1 Har Du tidigare vårdats på sjukhus eller opererats någon gång? Nej När, för vad? 2 Har Du någon annan sjukdom/åkomma som Du undersöks eller behandlas för nu? Nej_ 3 Är Du allergisk eller överkänslig mot något? Nej Vad, och hur yttrar det sig? 4 Använder Du någon medicin? Nej Medicinens namn, styrka, hur mycket per dag? 5 Har Du fött barn? Nej Vilket/ vilka år? Normala förlossningar?... 6 När hade Du menstruation senast? 7 Hur länge har du haft de besvär Du söker för? 8 Vad arbetar eller har Du arbetat med? 9 Hur är din familjesituation ( gift? vård av barn, släkting etc?) 10

11 VRINNEVISJUKHUSET i Norrköping Kvinnokliniken FRÅGOR ATT STÄLLA TILL PATIENTER MED URININKONTINENS När började Din inkontinens? Senaste menstruation / År då menstruationerna upphörde? Hur många förlossningar har Du genomgått? Har någon av dessa skett med tång/sugklocka? Har Du genomgått någon operation i buken eller i underlivet? Har Du fått strålbehandling mot buken eller underlivet? Har Du någon kronisk sjukdom, som Du behandlas för av läkare? Tar Du mediciner regelbundet? Vilka? Vätskeintag per dag? Använder Du någon form av hormoner? Urinläckage vid samlag? Har Du besvär med förstoppning? Har Du svårt att hålla avföring/gaser? Har Du hosta? Motion? Vilken typ? Övrigt? Vikt: Residualurin? Redia? PT/AK

12 Toalettdagbok och blöjvägningstest Datum... Fyll i när Du kissar Byt binda så ofta som Du brukar. Namn eller patientbricka och hur mycket Fyll i vad klockan är när Du byter. Du kissar under dygnet. Fyll i vad bindan väger före och Börja på morgonen. efter att Du använt den. Använd en lista per dag. Kissade klockan Kissad mängd i dl: Bytte binda klockan: Oanvänd binda vägde: Använd binda vägde vid byte: Bindan ökat i vikt: Exempel: dl g 57g 17g Summa: Dygnsmängd dl: Antal toabesök: Medelmängd dl: Läckage per dygn: Största enskilda läckage: Patientens upplevelse av dygnet: Som vanligt? Bättre? Sämre? 12

13 Inkontinensbeskrivning: Datum Plats för patientbricka Trängning= när det känns som om Du måste kissa Ansträngning= t ex lyfta tungt, nysa. Ringa in det som stämmer bäst: Hur många gånger om dagen kissar Du? ca Mer än10 2. Hur många gånger kissar Du på natten? Mer än 3 3. Känns det som om Du inte kan tömma blåsan? Nej Ibland Ofta 4. Blir Du kissnödig om Du är nervös eller stressad? Nej Ibland Ofta 5. Kissar Du på Dig vid plötslig ansträngning?(nysning) Ja Ibland Utan ansträngning 6. Kissar Du på Dig med en gång vid ansträngning? Ja Ibland Efter en stund 7. Har Du trängningar innan Du kissar på Dig? Nej Ibland För det mesta 8. Hur mycket urin kommer det då Du kissar på Dig? Droppar En skvätt Blåsan töms helt 9. Kan Du "stänga av strålen" när Du kissar? Ja Ibland Nej 10. Har Du haft urinvägsinfektion under de senaste Nej 1-2 ggr Nästan hela tiden två åren? Summa poäng från alla kolumner: 13

14 14