BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
|
|
- Ulrika Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
2 Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner med tillhörande manual vänder sig främst till personal inom primärvården i Västra Götaland. De är en vägledning och får anpassas till respektive enhet och dess förutsättningar. De grundar sig på Vårdhandbokens riktlinjer för omvårdnad och behandling vid urininkontinens Sjuksköterska, uroterapeut, läkare och sjukgymnast rekommenderas att samarbeta i omhändertagandet av patienter med blås- och tarmfunktionsproblem. Som komplement finns även ett Vårdprogram inom kommunal hälso- och sjukvård. INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLÖDESSCHEMA Flödesschema för utredning och behandling vid urininkontinens och blåsfunktionsstörning BLANKETTER Anamnesformulär för inkontinens och blåsfunktionsstörning (4 sidor) Avföringsanamnes Urinmätning/Miktionslista Läckagemätning Läckage- och urinmätning Dryckesmätning INSTRUKTIONER Blåsträningsinstruktion för vuxna Grundläggande träning av bäckenbotten Kvinnor Grundläggande träning av bäckenbotten Män Ytterligare blanketter finns på Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens hemsida. RELATERADE LÄNKAR Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Manual till Blanketter och instruktioner INKONTINENS Vårdprogram Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg CLPs/inkontinens Blanketter Instruktioner - Ordinationer Vårdhandboken Omvårdnad och behandling vid urininkontinens Regionalt vårdprogram - URININKONTINENS Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
3 FLÖDESSCHEMA UTREDNING OCH BEHANDLING VID URININKONTINENS OCH BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING Basal utredning: anamnes, urinmätning/miktionslista, läckagemätning, urinsticka/urinodling och ev. residualurin Ansträngningsinkontinens Läckage vid ansträngning Normal miktionslista Urinprov u.a. Åtgärd Genomgång av urinmätning/miktionslista Rådgivning om förstoppning, hosta, rökning, vätskeintag, övervikt, ev. lokal östrogenbehandling Bäckenbottenträning Ev. utprovning/förskrivning av förbrukningsartiklar Individuell uppföljning d f å Vid förbättring ny utvärdering efter ytterligare 1-3 mån. Utebliven förbättring Läkarundersökning Överaktiv blåsa med eller utan läckage Täta trängningar/miktioner Oftast små urinvolymer Varierande läckagevolymer Urinprov u.a. Åtgärd Viktigt med tidigt läkarbesök vid nytillkomna trängningar, smärta och hematuri för att utesluta malignitet. Genomgång av urinmätning/miktionslista Rådgivning om förstoppning läkemedel, vätskeintag, toalettregim, ev. lokal östrogenbehandling Blåsträning Bäckenbottenträning Ev. utprovning/förskrivning av förbrukningsartiklar Individuell uppföljning Utebliven förbättring Läkarundersökning Blandinkontinens Kombination av ansträngningsinkontinens och överaktiv blåsa Åtgärd Viktigt med tidigt läkarbesök vid nytillkomna trängningar, smärta och hematuri för att utesluta malignitet. Åtgärda därefter de symtom som dominerar. Överrinningsinkontinens Ofullständig blåstömning Täta miktioner, små volymer Urinläckage (kan förekomma enbart nattetid) Svag stråle Krystning vid blåstömning Förekomst av residualurin Läkarundersökning
4 Sida 1(4) ANAMNESFORMULÄR FÖR INKONTINENS OCH BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING Allmän anamnes (Fylls i tillsammans med patienten) Namn Datum Personnummer Sjukdomar Läkemedel Överkänslighet/Allergi Operationer Urinvägsinfektion Aldrig Enstaka Upprepade Senaste: Strålbehandling Förlossningar Antal: År: Förlossningssätt/komplikationer Menopaus år Gynekologisk undersökning år Prostataundersökning Nej Ja År Livsstil Sysselsättning Kost/vätskeintag Fysisk aktivitet Tobak Alkohol Vikt Längd BMI Sida 2(4) Aktiv bäckenbottenträning Nej Ja
5 Miktionsanamnes (Fylls i tillsammans med patienten) Antal miktioner per dag per natt Urinläckage vid ansträngning Nej Ja Sedan hur länge Hur ofta enstaka tillfälle/mån flera gånger/vecka dagligen Läckagets storlek I vilka situationer Urinträngningar Nej Ja Sedan hur länge Hur ofta enstaka tillfälle/mån flera gånger/vecka dagligen Leder trängningarna till läckage Nej Ja Läckagets storlek I vilka situationer Vaknar du av trängningar nattetid Nej Ja antal ggr Läckage på natten Nej Ja antal ggr Efterdropp Nej Ja Svårighet att starta vattenkastning Nej Ja Svag urinstråle Nej Ja Smärta vid vattenkastning Nej Ja Krystning vid vattenkastning Nej Ja Känsla av ofullständig blåstömning Nej Ja Sida 3(4)
6 Tarmfunktion (Vid problem med tarmfunktion - använd bilaga avföringsanamnes i Riktlinjerna) Avföringens konsistens Frekvens Läckage/soiling Nej Ja Ofrivillig gasavgång Nej Ja Påverkar symtomen livskvaliteten beträffande: Sysselsättning Nej Ja Fysisk aktivitet Nej Ja Socialt umgänge Nej Ja Samliv Nej Ja Sömn Nej Ja Annat Nej Ja Markera på linjen hur du upplever dina besvär (enl. VAS) INGA PROBLEM VÄRSTA TÄNKBARA PROBLEM Tidigare sökt för inkontinens Nej Ja, i så fall var Förbrukningsartiklar Nej Ja Förbrukning - per dag per natt Förskrivare Preliminär bedömning Målsättning Anamnes tagen av:
7 Sida 4(4) Utredning Urinprov Läkemedelsgenomgång Urinmätning/miktionslista Läckagemätning Dryckesmätning Residualurin Utprovning förbrukningsartikel Åtgärd/behandling Rådgivning (kost/vätska, toalettregim) Bäckenbottenträning/hänvisning till sjukgymnast Blåsträning Lokal östrogenbehandling Läkarbesök/specialist Farmakologisk behandling Ren Intermittent Kateterisering RIK Kateterbehandling KAD Förskrivning förbrukningsartikel Uppföljning/återbesök
8 Avföringsanamnes (Ifylles tillsammans med patienten) Datum Namn Personnummer Diagnos Hur ofta har du avföring? 1 g/dag 2-3/dag 3-4 ggr/vecka 1 g/vecka mer sällan Vilken tid på dygnet har du avföring? Hur länge sitter du på toaletten när du har avföring? Känns tarmen tömd efteråt? Ja Nej Känner du trängningar till avföring? Ja Nej Kan du hålla avföringen vid trängning? Ja Nej Behöver du krysta mycket för att tömma tarmen? Nej Ja Om ja, hur länge? Avföringens konsistens enligt Bristol skalan (1-7) Känner du smärta innan eller vid avföring? Nej Ja Har det kommit blod i samband med avföringen någon gång? Nej Ja Har dina avföringsvanor ändrats senaste året? Nej Ja Om ja, på vilket sätt? Har du avföringsläckage? Nej Ja Om ja, hur ofta? I vilka situationer? Läckagets storlek? Har du ofrivillig gasavgång? Nej Ja Brukar du ha ont i magen? Nej Ja Tar du något tarmreglerande medel? Nej Ja, i så fall vad? Tar du lavemang någon gång? Nej Ja, i så fall vad? Har du tidigare sökt för tarmproblem? Nej Ja Om ja, var och när?
9 Urinmätning / Miktionslista Namn Datum Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn, gärna så att både ev. arbetsdag och ledig dag ingår. Ange klockslag och urinmängd varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Kl. Urinmängd Läckage Orsak till läckage (ex. kroppsaktivitet, trängning) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav volym/ natt Medelvolym 1 dl = 100 ml
10 Läckagemätning Namn Datum Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn, gärna så att både ev. arbetsdag och ledig dag ingår. Ange klockslag och vikt på skyddet när du sätter på och tar av det. Kl. Vikt (g) Torrt skydd Kl. Vikt (g) Vått skydd Läckage (g) Skyddets viktökning Orsak till läckage (ex kroppsaktivitet, trängning, ingen orsak) Antal läckage/dygn Största/minsta läckage Totalt läckage/dygn 1g = 1ml 100 ml = 1dl
11 Läckage- och urinmätning Namn Datum Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn, gärna så att både ev. arbetsdag och ledig dag ingår. Ange klockslag och urinmängd varje gång du kissar. Ange klockslag och vikt på skyddet när du sätter på och tar av det. 100 ml = 1dl Kl. Urinmängd Kl. Vikt (g) Torrt skydd Kl. Vikt (g) Vått skydd Läckage Skyddets viktökning 1g = 1ml Orsak till läckage (ex kroppsaktivitet, trängning, ingen orsak) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage /dygn Dygnsvolym varav volym/natt Medelvolym Totalt läckage/dygn
12 Dryckesmätning Namn Datum Personnummer Dryckesmätning utförs parallellt med urinmätning eller läckagemätning. Ange klockslag och vilken sorts dryck patienten intar. Ange mängden i ml eller dl. All vätska som kan mätas ska skrivas in på listan t.ex. soppa och filmjölk. Klockan Typ av dryck Mängd (ml/dl) Total mängd/dygn
13 Blåsträningsinstruktion för vuxna Om du besväras av urinträngningar, tömmer urinblåsan mer än 8 gånger per dygn eller inte hinner till toaletten, kan blåsträning vara till god hjälp. Blåsträning innebär att du försöker att utöka intervallen mellan toalettbesöken. En förutsättning för detta är att din läkare inte misstänker någon bakomliggande sjukdom. Innan du börjar träna Urinblåsan hos en vuxen rymmer 5-7 dl urin och impulser till tömning kan kännas vid 2,5-3 dl. Att kissa 4-8 gånger per dygn är normalt. Normal urinmängd under ett dygn brukar vara ungefär dl och man bör kunna hålla urinen 3-4 timmar utan större besvär. Att gå på toaletten på natten behöver inte vara onormalt om inte nattsömnen störs för mycket. Kissar du mer än 20 dl bör du dricka mindre. Drick bara vid måltiderna och undvik kaffe och te, framför allt på kvällen, om du måste gå upp på natten. Frukt och grönsaker innehåller också mycket vatten. För att ta reda på om du har för stora urinvolymer kan du under två dygn mäta urinmängden och hur mycket du dricker. Blåsträning Träna upp urinblåsan genom att inte ge efter för urinträngningen utan försök istället att hålla dig så länge som möjligt. Alla knep är tillåtna! Pröva att knipa med bäckenbotten eller slappna av. Sätt dig ner eller lägg dig en stund. Genom att hålla dig längre tänjer du ut urinblåsan till normalare storlek. Försök att skjuta upp toalettbesöket varenda minut är värdefull! Sätt upp som mål att kissa 7-8 gånger per dygn. Du kommer troligen inte att lyckas genast men genom att sätta allt högre mål når du snabbare fram till ett normalare tömningsmönster. En urinmätningslista är det viktigaste instrumentet när du tränar urinblåsan. Samtidigt som du tränar skall du anteckna klockslag när du kissar, hur mycket du kissar och eventuellt urinläckage. Du behöver föra urinmätningslista då och då under hela träningsperioden, som ibland kan pågå under flera veckor. Efter några veckor bör du kunna se en förbättring. Det kan också finnas en psykologisk eller beteendeutvecklad orsak till din trängningsproblematik. Försök därför att ändra dina vanor och undvik att tömma urinblåsan för säkerhets skull. Du kan behöva använda ett inkontinenshjälpmedel under träningen så att du känner dig säker. Eventuellt urinläckage brukar avta samtidigt som urinblåsan blir större. Om du inte lyckas Har du inte märkt någon påtaglig förbättring vid uppföljning av din problematik kan någon annan behandlingsmetod prövas. LYCKA TILL!
14 f GRUNDLÄGGANDE BÄCKENBOTTENTRÄNING KVINNOR Grundläggande träning av bäckenbotten Kvinnor Bäckenbotten avslutar bukhålan nedåt med en muskulatur, som sträcker sig från blygdbenet till svansbenet. (fig.1 och 2) Bäckenbottenträning syftar till att stärka muskulaturen så att de inre organen lyfts upp i rätt läge samt öka muskelkraften runt urinrör, slida och ändtarm. blygdben fig.1 svansben urinrör slida ändtarm bäckenbotten fig.2 Det är viktigt att du tränar rätt muskulatur därför ska du börja med att identifiera dina bäckenbottenmuskler. Det gör du lättast genom att ligga i en avslappnad ställning t.ex. på rygg med benen uppdragna (fig.3) eller liggande på sidan. (fig.4) fig.3 fig. 4 Illustrationer: Hjälpmedelsinstitutet Foto: Angelica Strandberg Inkontinenscentrum Västra Götaland
15 Grundläggande träning av bäckenbotten Kvinnor Hitta rätt muskler Knip försiktigt ihop slutmuskeln runt ändtarmen, fortsätt knipa uppåt-framåt runt slidan och urinrörsmynningen. Sug in och lyft upp hela bäckenbotten. Det ska kännas som ett lyft underifrån-uppåt i riktning mot naveln. Gör denna rörelse med liten kraft och kort stund. Knip och lyft i två sekunder och slappna av i två sekunder. Upprepa några gånger eller så länge du orkar. Andas lugnt och känn med en hand på magen att bukmusklerna är avslappnade. Du kan även träna detta i sittande och stående. När du behärskar dessa hitta rätt knip går du vidare till styrkeknipen. Styrkeknip Nu är det dags att lägga maximal kraft i knipet och hålla kvar det i 5-6 sekunder. Andas lugnt under hela knipet. Knip 5-6 sekunder, släpp knipet successivt och vila lika länge. Sträva efter att kunna klara 10 knip i följd och varje gång med så stor kraft som du orkar utan att spänna bukmusklerna. Det ger ett onödigt tryck ned mot bäckenbotten. Gör 10 knip, minst 3 gånger per dag Uthållighetsträning Utförs som styrkeknip men du försöker nu hålla knipet 60 sekunder. Styrkan kommer efter en kort stund att ligga betydligt under max knipet och detta är också meningen. Avsluta varje styrkeknip omgång med ett uthållighetsknip. Funktionsträning Detta är den absolut viktigaste träningen i vardagen. De situationer som vanligtvis orsakar läckage kan du förebygga, genom att medvetet och snabbt knipa med de muskler du tränat, just innan det förväntade läckaget. Exempel på sådana tillfällen är innan du hostar, lyfter tungt och under gymnastikpass. EFTER 3-4 MÅNADERS REGELBUNDEN TRÄNING BÖR DU KÄNNA ATT DU BLIVIT BÄTTRE. OM INTE, KONTAKTA DIN BEHANDLANDE INSTANS.
16 Grundläggande träning av bäckenbotten Män GRUNDLÄGGANDE BÄCKENBOTTENTRÄNING MÄN Bäckenbotten avslutar bukhålan nedåt med en muskulatur, som sträcker sig från blygdbenet till svansbenet. (fig.1) Bäckenbottenträning syftar till att stärka muskulaturen så att de inre organen lyfts upp i rätt läge samt öka muskelkraften runt urinrör och ändtarm. Det är viktigt att du tränar rätt muskulatur därför ska du börja med att identifiera dina bäckenbottenmuskler. Det gör du lättast genom att ligga i en avslappnad ställning t.ex. på rygg med benen uppdragna (fig.2) eller liggande med benen vilande på en stol. (fig.3) Fig.2 svansben fig. 1 tjocktarm Fig.3 urinblåsa blygdben prostata bäckenbotten urinrör f Inkontinenscentrum Västra Götaland
17 Grundläggande träning av bäckenbotten Män Hitta rätt muskler Knip försiktigt ihop slutmuskeln runt ändtarmen, fortsätt knipa uppåt-framåt runt urinrörsmynningen som om du behöver kissa men inte fick. Sug in och lyft upp hela bäckenbotten. Det ska kännas som ett lyft underifrånuppåt i riktning mot naveln. Gör denna rörelse med liten kraft och kort stund. Knip och lyft i två sekunder och slappna av i två sekunder. Upprepa några gånger eller så länge du orkar. Andas lugnt och känn med en hand på magen att bukmusklerna är avslappnade. Du kan även träna detta i sittande och stående. När du behärskar dessa hitta rätt knip går du vidare till styrkeknipen. Styrkeknip Nu är det dags att lägga maximal kraft i knipet och hålla kvar det i 5-6 sekunder. Andas lugnt under hela knipet. Knip 5-6 sekunder, släpp knipet successivt och vila lika länge. Sträva efter att kunna klara 10 knip i följd och varje gång med så stor kraft som du orkar utan att spänna bukmusklerna. Det ger ett onödigt tryck ned mot bäckenbotten. Gör 10 knip, minst 3 gånger per dag Uthållighetsträning Utförs som styrkeknip men du försöker nu hålla knipet i sekunder. Styrkan kommer efter en kort stund att ligga betydligt under max knipet och detta är också meningen. Avsluta varje styrkeknip omgång med ett uthållighetsknip. Funktionsträning Detta är den absolut viktigaste träningen i vardagen. De situationer som vanligtvis orsakar läckage kan du förebygga, genom att medvetet och snabbt knipa med de muskler du tränat, just innan det förväntade läckaget. Exempel på sådana tillfällen är innan du hostar, lyfter tungt och under gymnastikpass. EFTER 3-4 MÅNADERS REGELBUNDEN TRÄNING BÖR DU KÄNNA ATT DU BLIVIT BÄTTRE. OM INTE, KONTAKTA DIN BEHANDLANDE INSTANS.
Blås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merUroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens
Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merDin värdering efter operationen (ca 1 år)
Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig
Läs merAllmänmedicinsk anamnes vid inkontinens
Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak...... Socialt Nej Ja, kommentar
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merRiktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter
Läs merDin värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år)
Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Enkät 1 år efter bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas uppgifter
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merVÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel
VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Riktlinjer. Basal utredning och behandling av inkontinens och blåsfunktionsproblem
Inkontinenscentrum Västra Götaland Riktlinjer Basal utredning och behandling av inkontinens och blåsfunktionsproblem Inledning Inkontinenscentrum Västra Götaland ansvarar för upphandling av produkter och
Läs merDin värdering 1 år efter operationen
Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merLäkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens
Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs merSVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?
SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 58-årig kvinna Efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merUroGynekologiskt Centrum
Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter tumöroperation (malignitet) Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merA N V Ä N D A R G U I D E
ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner
Läs merAnvändarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs mer2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland
2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar
Läs merStomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o
Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merSkriv in datum för ifyllandet av enkäten: (År- Månad- Dag): - - Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) - - -
Fylls i registersekretariatet Patnr: Tidpunkt: Skriv in datum för ifyllandet enkäten: (År- Månad- Dag): -- t.ex. -- Personnummer (År-Månad-Dag- Kontrollnummer) --- t.ex. 9-6-8-89 Besvara frågor med markering
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merUppgifter om hälsa före graviditeten
Uppgifter om hälsa före graviditeten Hälsodeklaration bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobil/övrig telefon... E-post... Saknas uppgifter ovan eller är de felaktiga,
Läs merMammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.
Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.
Läs merSTÖRNINGAR I URINBLÅSANS
STÖRNINGAR I URINBLÅSANS FUNKTION HOS BARN En sammanfattning för icke-medicinare Denna sammanställning handlar om barn som kissar på sig. Grundsyftet är att visa vad det här beror på, vad det inte beror
Läs merPatientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa?
Patientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa? Det finns hjälp för både kvinnor och män! Denna broschyr är framtagen i samarbete med docent Aino Fianu Jonasson och uroterapeuterna Agneta
Läs merDin värdering efter operationen (ca 1 år)
Din värdering efter operationen (ca 1 år) 45-årig kvinna Enkät 1 år efter hysterektomi på benign indikation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig
Läs merFallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi
Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med
Läs merVad gör uroterapeuten?
Vi som arbetar med uro/nefro vid Barn- och ungdomskliniken, NUS, Umeå Gertrud Ortman Anna-Clara Rullander Uroterapeuter Dr Ghassan Komo Läkare Vad gör uroterapeuten? 1 Uroterapeuten arbetar med Medicinska
Läs merIFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?
Läs mer4 Intermittent självkateterisering
Patientguide Innehåll 2 Introduktion 3 Personlig information 4 Intermittent självkateterisering 5 Val av rätt kateter 6 Användning av FLOCATH 9 Frågor och svar Notera: Förutom denna broschyr läs även
Läs merOkt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merBäckenbottenbesvär och dess inverkan på Ditt dagliga liv PFIQ
Bäckenbottenbesvär och dess inverkan på Ditt dagliga liv PFIQ Instruktioner: En del kvinnor tycker att symtom från blåsa, tarm eller slida påverkar deras aktiviteter, relationer och känslor. Markera med
Läs merSova kan du göra när du är pensionär
Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merInkontinens vid ansträngning
Inkontinens vid ansträngning fakta, råd och träning Fakta om inkontinens Urininkontinens är ett vanligt problem och var fjärde kvinna har besvär av läckage i någon form. Inkontinens kan vara allt från
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merBäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset
Bäckenbottenträning vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarutbildning 16 februari 2016 Varför bäckenbottenträna?
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merTentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merVälkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus
Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merinformation till dig som opererats för Höftfraktur namn:
information till dig som opererats för Höftfraktur namn: Välkommen till ortopediavdelningen på Centralsjukhuset Kristianstad! Din operation Du har opererats för Operationsdatum Operationsmetod Opererande
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre
Läs merÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan
ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merTräningsguide för dig som är gravid
Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja
Läs merEfter att ha arbetat med det här kapitlet bör du
6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs mer61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)
61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merLUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad
LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merav den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick
Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,
Läs merHälsoråd för Internetstuderande
10-poängskurs i Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp Hälsoråd för Internetstuderande Du står nu i begrepp att påbörja en Internetkurs. Erfarenheter från tidigare kurser visar
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merÖverviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26
Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund
Läs merFÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Läs merAllmänna sömnråd. Generella rekommendationer:
Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna
Läs merSkaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 TÄNK PÅ DIN HÅLLNING Du har säkert märkt att din hållning förändrats under graviditeten.
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merUrininkontinens hos kvinnor
Urininkontinens hos kvinnor - Utredning & behandling på primärvårdsnivå Katarina Parker, uroterapeut, leg sjukgymnast Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarveckan Uppsala Universitet
Läs merrfsu praktika för analsex
1 rfsu praktika för analsex Vad är analsex Analsex är all sorts sexuell stimulering i eller runt anus. Analsex kan vara olika saker: att man smeker, slickar eller pillar i eller runt ändtarmsöppningen
Läs merMamma information från BB-avdelningen
Mamma information från BB-avdelningen Lite tips från Sjukgymnasten till dig som just fött barn Kvinnokliniken Borås Materialet är utarbetat av Monika Olsén, leg.sjukgymnast Kvinnokliniken Sahlgrenska Sjukhuset
Läs merAnamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?
Namn Personnummer Anamnes tarm lång Datum 1. Hur ofta har du avföring? Mer än två ggr/dag En gång/dag Ungefär två ggr/vecka Ungefär en gång/ vecka Mer sällan än en gång/vecka Ungefär varannan vecka 2.
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merDin värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor)
Din värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor) Enkät 8 veckor efter op bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs mer