CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR)

Transkript

1 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter sker ett återbesök till avdelningen för borttagande av dina båda katetrar. Vid detta besök får du även lära dig att tömma ut urinen med hjälp av en kateter. Spolning av katetrar Noggrann handhygien. Den nya urinblåsan är konstruerad av tarm och producerar därför tarmludd. Så länge du har katetrar är det därför viktigt att du spolar 2-3 gånger dagligen för att förhindra stopp i kateter. Hitta en arbetsställning som är bekväm för dig, exempelvis på en stol framför toalettstolen så att du kan spola ner i toaletten. Koppla ifrån båda urinuppsamlingspåsarna från katetrarna. Spola båda katetrarna med ca ml kokt avsvalnat vatten flera gånger (minst tre/fyra ggr i varje slang) tills vätskan som kommer ut ur slangarna är helt klar. OBS! Spolning av katetrarna bör inte ske i vasken utan i toaletten. Tömbar urinuppsamlingspåse bytes var femte dag. Vid användandet av nattuppsamlingspåse ska denna kopplas till den tömbara påsen. All urin måste tömmas ut i toaletten innan påsen kastas i avfallspåse. Omläggning Omläggning av kateter och blåsfistel kan skötas av patienten själv, av anhörig eller med hjälp av distriktsköterskan. Omläggningsmaterial medföljer vid hemgång. Du får vid behov en remiss till distriktsköterskan på din vårdcentral för omläggning. Spolmaterial Natriumklorid skickas med hem i två liters flaskor. Spolspruta, 2 st Lakansskydd Urinuppsamlingspåsar (tömbara och nattpåsar) Rengöring och spolvätska När spolvätskan är slut sparas flaskorna. I hemmet går det bra att använda kokt avsvalnat vatten till spolning. Låt vattnet puttra ca 10 minuter, häll det på flaskorna, låt svalna. Sprutor och skål rengöras en gång/dygn. Sprutorna säras och läggas i puttrande vatten i 10 minuter. Låt dem torka, sätt ihop dem och sen är de klara att använda.

2 Återinläggning på avdelningen Sker cirka 4 veckor efter operation. Du beräknas stanna på avdelningen ungefär 3 dagar. Medtag väckarklocka! Dag 1 Urinodling och blodprover tas på vårdcentralen ca 3-5 dagar före inläggning. Remiss skickas hem till dig. Antibiotika ges enligt ordination. Träna att tömma kateterballongen från vätska, avlägsna katetern och träna att tömma den nya urinblåsan en till två gånger med en kateter och därefter fylla upp kateterballongen igen. Detta sker tillsammans med personal. Blåsfistelkatetern dras ut. Du har nu bara en kateter kvar till morgondagen, denna kateter spolas som tidigare. Dag 2 Spola reservoarkatetern rikligt. RIK (tappning) varannan till var tredje timme, även på natten. Dagtid sker detta tillsammans med personal. Kväll och natt sköts detta av dig själv. Du kommer att föra ett schema över tappningsmängderna. Över hudöppningen (stomin) sätts ett plåster/förband mellan tappningarna. Dag 3 Hemgång. Läkarsamtal Hjälpmedelskort från stomiterapeut. Din nya blåsa rymmer från början inte så stora mängder utan tiden mellan tappningarna får ökas succesivt. Inom ca 1-2 månader eller mer kan tiden mellan tappningarna ha ökats till 4-5 timmar. Kännetecken till att tömma blåsan kan vara ex knip i magen, svullen mage, byxa/kjol börjar sitta trångt. Ta även klockan till hjälp. Katetern som används är en Helsilikon kateter nr. 16 (om inte läkaren ordinerat något annat). Denna kateter kan användas högst i en månad, därefter kasseras den. Före tappning Spola av katetern under rinnande varmt/ljummet kranvatten utvändigt och genom katetern. Doppa spetsen i kateterslem/glidslem. Efter användning Spola av katetern under rinnande varmt/ljummet kranvatten utvändigt och genom katetern. Torka av den med papper. Förvara katetern torrt i t ex en plastpåse alternativt en burk, ett tandborstfodral eller en tvålask.

3 Efter hemkomsten: Vanliga problem - Blod i urinen är i regel ofarligt. Om blödning uppstår tänk på att dricka extra mycket. Ring din kontaktsjuksköterska vid kraftiga blödningar. Vid smärta i buken i samband med kraftig blödning skall du kontakta akutmottagning. - Sekret från urinrörsmynningen förekommer ofta från intilliggande urinrörskörtlar. Det är ofarligt. Tvätta vid behov med ljummet vatten. - Skrotal svullnad (män), d v s att pungen kan vara svullen. Det är i regel ett resultat av operationsmetoden och blödning. Det brukar gå över på några dagar. Skulle det inte gå över, var god kontakta urologmottagningen. Vid problem med svullen pung rekommenderas åtsittande underkläder, så att pungen kan få ett gott stöd. - Det kan ta lång tid innan din tarmfunktion återställs helt. Det är viktigt att magen sköter sig regelbundet. Riklig dryck och katrinplommon kan främja tarmrörelserna på ett naturligt sätt. Hjälper inte detta kan du köpa laxermedel receptfritt på apoteket. Fysisk aktivitet inverkar positivt på tarmfunktionen. - Det kan ta tid innan du återfår aptiten. Ät energirika mindre portioner ofta. Försök även minska nattfastan, det vill säga ät sent på kvällen och tidigt på morgonen. Vid långvariga besvär kontakta din kontaktsjuksköterska. - Trötthet och nedsatt ork är vanligt efter en stor operation och det kan ta flera månader innan du är helt återställd. - Samlivet: Det är vanligt att den sexuella funktionen påverkas efter en cystektomi- operation. Hos kvinnor som opereras med cystektomi innefattas operationen vanligen av att både livmoder, slidans framvägg och en eller bägge äggstockarna tas bort. Det innebär att slidan blir kortare och när en eller bägge äggstockarna opereras bort kan slemhinnorna bli skörare än före operationen. Hos män opereras alltid prostatakörteln bort samtidigt med cystektomioperationen, vilket innebär en påverkan på de nerver som styr erektionen och en minskad funktion efter operationen. Även om erektionen är väl fungerande före operationen innebär operationen alltid en försämrad erektion. Dock kan samlivet ibland återupptas, ofta med hjälp av medicinska hjälpmedel som urinrörsstift, läkemedel som injiceras i svällkropparna eller ibland tablettbehandling.

4 Komplikationer - Sårinfektion: Tecken på sårinfektion är rodnad, svullnad och värmeökning kring operationssåret. Det kan göra mer ont och du kan få feber. Om dessa besvär uppstår ska du i första hand kontakta din kontaktsjuksköterska. - Ljumskbråck: Uppstår i regel först några månader efter operationen. Tecken på detta är svullnad i ljumsken och smärta. Kontakta urologmottagningen om problem uppstår. - Blodpropp i benen: Kan uppstå flera månader efter operationen och oftast i underbenet. Tecken på detta är svullnad i vaden, rodnad, värmeökning och smärta. Uppsök omedelbart akutmottagning om du får dessa symptom. - Blodpropp i lungorna: Kan uppstå flera månader efter operationen och föregås i regel av en blodpropp i benen som inte uppmärksammats. Tecken på propp i lungan är plötsligt påkomna andningsbesvär, andnöd och/eller bröstsmärta. Uppsök omedelbart akutmottagning om du får dessa symptom. Att tänka på: - För att inte belasta operationsområdet ska du undvika tunga lyft de första åtta veckorna efter operationen. - Du ska inte cykla på cirka två månader. - Du får duscha men däremot inte bada, simma eller bada bastu på fyra veckor på grund av ökad risk för sårinfektion. - Vid smärta kan du använda Paracetamol. Om smärtan inte avtar kontakta din kontaktsjuksköterska. - Enligt läkarens ordination kan behandling med blodproppsförebyggande sprutor (Klexane) förlängas. På avdelningen lär du dig att ge dig själv sprutorna. Uppföljning: - Ungefär en vecka efter hemkomsten ringer en sjuksköterska från avdelningen upp dig för att höra hur du mår. Då kan du ställa frågor som uppstått. Tiden för detta samtal bestäms vid utskrivning. Har du sedan frågor efter detta samtal, kan du kontakta urologens kontaktsjuksköterskor. - Du kallas för njurfunktionsundersökning (diuresrenografi) cirka sex veckor samt en kontrollröntgen av urinvägarna (CT urografi) cirka tre månader efter operation.

5 - Återbesök till läkare sker cirka sex till åtta veckor efter operation. Då får du besked om vad den mikroskopiska undersökningen visat. Inför återbesöket skall du lämna nya blodprover, remiss för provtagning får du med dig hem vid utskrivningen. Proverna skall lämnas cirka en vecka innan återbesöket. - Skriv gärna ner eventuella frågor du vill ta upp innan du kommer på återbesök så att du inte glömmer bort någonting. - Ta gärna med en anhörig till återbesöket. Kontaktuppgifter: Avdelning 11: Telefon: Gäller första veckan efter hemgång Avdelning 12: Telefon: Gäller första veckan efter hemgång Kontaktsjuksköterska på urologens mottagning: Telefon: Telefontid kl måndag-torsdag Stomiterapeut: Telefon: (För patienter som hör till Malmös upptagningsområde) Telefontid: kl måndag-fredag kl måndag-torsdag