Blås- och tarmdysfunktion

Transkript

1 Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

2 Sida 2 (6) Innehåll Allmänt om blås- och tarmdysfunktion... 3 Chef för boendet... 4 Hälso- och sjukvårdspersonal... 4 Omsorgspersonal... 5 Riskbedömning/dokumentation... 5 Kvalitetssäkringsprogram och utredning... 6 Kvalitetsindikatorer... 6 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel... 6

3 Sida 3 (6) Allmänt om blås- och tarmdysfunktion 1 Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem. Det förekommer bland både män och kvinnor i alla åldrar men är vanligare bland kvinnor och ökar med stigande ålder. Definitionen på urininkontinens är ofrivilligt urinläckage och utifrån typ av läckage, frekvens, besvärsgrad samt påverkan på sociala livet påverkas den drabbades livskvalitet. Urininkontinens utgör för många ett socialt handikapp vilket ger påverkan på det dagliga livet på grund av rädsla för att läcka urin. Urininkontinens kan uppträda i olika former och grader. Det kan röra sig om läckage i samband med ansträngning eller plötsliga läckage i samband med en urinträngning. Det kan vara allt från små läckage som inträffar sällan till stora som inträffar flera gånger dagligen. Orsaken kan vara förändringar i urinrör (till exempel förstorad prostatakörtel), urinblåsa, stödjande vävnad, muskler eller omkringliggande organ på grund av till exempel tumörer, förstoppning, östrogenbrist eller skador på nerver som styr blåsfunktionen. Förändringar som bidrar till urininkontinens kan uppkomma efter förlossning, övervikt eller vid infektioner i underlivet. Dessutom är problem vanligt vid demenssjukdom då bland annat urinträngningar och oförmåga att tolka kroppens signaler är vanligt. Analinkontinens innebär en nedsatt förmåga eller oförmåga att kontrollera sin tarmfunktion avseende gas och/eller avföring. Det är ett symtom och inte en sjukdom. Studier visar att analinkontinens ökar med ålder och är då nästan lika vanligt hos män som hos kvinnor. I en god och säker hälso- och sjukvård ingår att förhindra vårdbetingad inkontinens genom ett aktivt förebyggande arbete. I ansvaret ingår att identifiera, bedöma och förebygga blås- och tarmdysfunktion. Personer som bor i särskilt boende och har urin- och/eller analinkontinens och som inte redan är utredd för detta, ska utredas enligt NIKOLA kvalitetssäkringsprogram 2. Utredning ska ligga till grund till förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Innan beslut fattas om eventuella inkontinenshjälpmedel ska alltid alternativa metoder prövas, exempelvis toalettassistans. 1 Vårdhandboken 2 NIKOLA Kvalitetssäkringsprogram vid blåsfunktionsstörning, 2012

4 Sida 4 (6) Inkontinenshjälpmedel ska alltid vara individuellt utprovade för att säkerställa att produkten är anpassad efter patientens behov. Patienten ska erbjudas de förbrukningsartiklar som behövs vid inkontinens. Inkontinenshjälpmedel är kostnadsfria för personer som har urinretention, urin- och/eller analinkontinens. Det förebyggande arbetet ingår i vårdgivarens ledningssystem 3 för systematiskt kvalitetsarbete och patientsäkerhetsarbete. Chef för boendet Chef 4 ska tillgodose hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främja kostnadseffektivitet genom att hälso- och sjukvårdspersonalen har förutsättningar att utföra sitt förebyggande arbete. Chef ansvarar för att verksamheten följer MAS regel och arbetar efter den aktuella instruktionen från Vårdhandboken 5 vid katetrisering av urinblåsa. Chef utser vilka av den berörda hälso-och sjukvårdspersonalen som skall få förskrivningsrätt och göra bedömning om personalens utbildningar och kompetens. 6 Chef ansvarar för att ta fram, fastställa och dokumentera lokala rutiner. Hälso- och sjukvårdspersonal Förskrivande hälso- och sjukvårdspersonal har ansvaret för inkontinensvården och inkontinenshjälpmedlen inom sitt ansvarsområde. Förskrivande hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att förskrivningen föregås av en bedömning och utredning om bakomliggande orsaker samt att hjälpmedlet provas ut individuellt. Förskrivande hälso- och sjukvårdspersonal ska bedöma, genomföra, följa upp och utvärdera, se till att vården samordnas och bedrivs i samverkan med övrig vårdpersonal. Ordinationen ska dokumenteras 3 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 4 kap. 2 5 Vårdhandboken 6 SOSFS 2008:1 Användning av MTP i hälso- och sjukvården

5 Sida 5 (6) i patientens journal. Hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt ansvarar för att patient/anhörig och personal får den information och handledning som behövs samt informera om nyheter och förändringar inom inkontinensområdet. I ansvaret ingår att hålla enhetens hjälpmedel aktuella. Inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade och förskrivna inom ramen för de produkter som upphandlats. Sjuksköterskan ansvarar för att utföra katetriseringen enligt ordination. I ansvaret ingår kontroll, åtgärder och uppföljning av kateterrelaterad omvårdnad. Urinvägskatetrar hör till de förbrukningsmaterial som lyder under medicintekniska produkter och vid skador på katetern ska detta anmälas till Läkemedelsverket 7. Vid förträngning av urinröret eller vid andra svårigheter ska alltid läkare kontaktas. Omsorgspersonal Omsorgspersonalen ansvarar tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen för den allmänna omvårdnaden vid inkontinensvård och att rätt hjälpmedel används till rätt person och på rätt sätt. Omsorgspersonalen ska tillsammans med förskrivande hälso- och sjukvårdspersonal medverka till att kritiskt granska, delta i utprovning och utvärdering av inkontinenshjälpmedel samt utföra de ordinationer som ordinerats, exempelvis toalettassistans. Omsorgspersonalen ansvarar för att informera förskrivaren eller tjänstgörande sjuksköterska om eventuella avvikelser. Riskbedömning/dokumentation Riskbedömning av inkontinens ska erbjudas alla som flyttar in i särskilt boende. Rekommendationen är att bedömningar genomförs inom 48 timmar efter inflyttning. Kravet är att de ska genomföras senast inom fjorton dagar om patienten accepterar erbjudandet. Om patienten avböjer ska detta respekteras och dokumenteras. Basal riskbedömning ska genomföras och följas upp vid förändringar i patientens hälsotillstånd eller minst en gång om året. Patient som avböjt ska på nytt erbjudas bedömning vid förändring i hälsotillstånd. Nikola bedömningsmall som finns i stadens 7 LVFS 2003: 11 Läkemedelsverkets föreskrifter om MTP SOSFS 2008:1 Användning av MTP i hälso- och sjukvården

6 Sida 6 (6) databaserade journalsystem ska användas. Efter genomförd utredning ska patient/närstående och omsorgspersonal informeras om resultatet och vilka åtgärder som ska vidtas. Resultatet av riskbedömningen ingår som en del i datainsamlingen i hälso- och sjukvårdsjournalen, och ska vägas samman med annan relaterad information av vikt för ställningstagande om upprättande av hälsoplan och lämpliga individanpassade åtgärder. Kvalitetssäkringsprogram och utredning Kvalitetsindikatorer 8 Vid utredningen ska mallarna i NIKOLA;s kvalitetssäkringsprogram användas. Kvalitetsindikatorer för blås- och tarmdysfunktion på individnivå finns i kvalitetssäkringsprogrammet och blanketterna finns att hämta hem på Kvalitetsregistret Senior Alerts arbetsmaterial kan användas för att utveckla systematik för det förebyggande teamarbetet. 9 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska alltid föregås av en individuell utprovning och anpassas till resultatet av utredningen. Förskrivningen kan beskrivas som en ordination som ska dokumenteras med produktnamn, beräknad användning, antal och antal uttag av hjälpmedlen. Vid behov ska personens miljö inventeras och tekniska hjälpmedel utprovas och ordineras. Förskrivningen ska alltid ske efter individuell utprovning. Skriftlig och muntlig information om produktens användning och skötsel ges till patienten, omvårdnadspersonalen och/eller anhöriga. Förbrukningen beräknas enligt det faktiska behovet under tre månader, därefter ska uppföljning av funktion och komfort ske. Inkontinenshjälpmedel ska alltid förskrivas individuellt Det webbaserade förskrivarstödet Guide (Onemed) hjälper förskrivande hälso- och sjukvårdspersonal att hitta rätt produkter och kvalitetssäkra att kontinensutredningar görs på ett personcentrerat sätt. 8 NIKOLA Kvalitetssäkringsprogram vid blås- och tarmdysfunktion 9 plus.rjl.se/senioralert