MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Transkript

1 MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: Reviderad Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett tillstånd som medför ett nedsatt immunförsvar, ökad risk för trycksår, försämrad sårläkning, nedsatt allmäntillstånd och livskvalitet, ökad trötthet, ökad risk för fall samt ökad risk för sjukdom och död. Vid sjukdom eller skada bryts muskelmassan ner och aptiten minskar vilket leder till att behovet av energi och näringsämnen förändras. Risken för sjukdom eller skada ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en riskgrupp för utveckling av sjukdomsrelaterad undernäring. Patienten har ett eget ansvar för att själv tillgodose sitt behov av näring. I de fall patienten inte själv kan ta ansvar för hela eller delar av näringstillförseln har verksamheten ett ansvar för att behoven tillgodoses i samråd med patient och närstående. Genom att förebygga och behandla undernäring i ett tidigt skede ökar chanserna att reducera effekten av undernäring, öka möjligheten till tillfrisknande och öka möjligheterna till bättre livskvalitet. En person anses vara i riskzonen för att utveckla undernäring om det föreligger någon av de tre riskfaktorerna; ofrivillig viktförlust, lågt BMI, svårigheter att äta normalt. På Tre Stiftelser skall ingen boende ha ett ofrivilligt lågt BMI. När det gäller personer över 65 år utgör gränsen för undervikt BMI < 22, för personer under 65 år är motsvarande siffra 20. Nattfastan bör heller inte överstiga 11 timmar. Maten utgör basen i näringsbehandlingen av sjukdomsrelaterad undernäring. Den kan dock behöva kompletteras med näringsstöd i någon form, vanligen näringsdrycker och berikningspulver. Syftet med identifiering av vilka personer som riskerar att utveckla undernäring eller som är undernärda är att fånga upp eventuella behandlingsbara tillstånd av undernäring i ett tidigt skede. I samband med inflyttning till särskilt boende sker identifiering av personer med risk för undernäring genom att erbjuda en riskbedömning. Identifiering av risk för undernäring görs av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Identifiering och bedömning sker i två steg: 1. Screening med hjälp av vetenskapligt utprovat instrument, MNA. Med hjälp av det resultatet bedömer sjuksköterskan om patienten är i riskzonen för undernäring 2. Finns risk för undernäring görs en fördjupad utredning av sjuksköterska och vid behov dietist. Dietist skall kontaktas vid risk för undernäring om någon av de tre frågorna kring ofrivillig viktförlust, lågt BMI (<22) eller svårigheter att äta normalt föreligger. 1(4)

2 Patientens nutrition måste beaktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed skall samma krav ställas på bedömning, utredning, ordination/behandling, uppföljning och dokumentation. Ansvarsfördelningen Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näring. Med en bedömning av patientens näringstillstånd och behov/problem med mat, vätskeintag eller förmågan att äta planerar sjuksköterskan individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder i samarbete med patient, anhöriga, vård- och omsorgspersonal, läkare, dietist, arbetsterapeut och sjukgymnast. Sjuksköterskan har ansvaret för att: I samband med inflyttning (inom 14 dagar) tillsammans med vård- och omsorgspersonalen bedöma patientens näringstillstånd genom att: - Screena med hjälp av MNA. - Ta ett BMI - Under nutritionsstatus i patientjournalen fånga upp frågor som: aptit, kost, ev viktförlust, måltidsvanor, munhålans kondition, patientens måtidsupplevelse, miljö, kulturmönster av betydelse, nutritionsproblem orsakade av föda, sjukdom eller behandling, illamående, kräkning, uttorkning, farmaka, tandprotes, påminnelser. Vikten 1 följs genom att erbjuda vägning, en gång/månad eller vid behov oftare. Detta dokumenteras. Tackar personen nej skall detta också dokumenteras. Ofrivillig viktförlust är ett tecken på nutritionsproblem. Kontroll av nattfastan samt BMI sker en gång/månad. Uppföljning av detta. Dokumenteras i vårdbehov. Initiera kontakt med dietist för ytterligare utredning, ordination och uppföljning. Samverka med arbetsterapeut, sjukgymnast samt enhetschef. Informera/samråda vård- och omsorgspersonal Ha dialog med vård och omsorgspersonalen och patient om hur åtgärderna fungerar Planera och ordinera omvårdnadsåtgärder Kontakta läkare vid behov. Kontakt med tandhygienist vid behov för ytterligare/utförligare bedömning av munhälsan. Följa upp alla ordinationer. Följa upp signeringslistan i MCSS för nutritionsordination i dialog med dietisten. Se till att ordinerade produkter finns tillgängliga i patientens kylskåp. Informera/samråda med patient och anhöriga. Samordna med andra vårdgivare 1 Man skall väga sig under samma förutsättningar varje gång; tidpunkt på dagen, likartade kläder mm 2(4)

3 Ansvara för uppföljning och dokumentation. Ansvara tillsammans med enhetschef att nutritionspolicyn följs av personalen på den egna enheten. Dietisten har ansvaret för att: Bedöma, planera och ordinera åtgärder vid undernäring Samverka med sjuksköterska, sjukgymnast. och arbetsterapeut Följa upp signeringslistan för nutritionsordination i dialog med sjuksköterskan. Informera/samråda med vård- och omsorgspersonal Informera/samråda med patient och närstående. Initiera remiss till logoped. Samråda med sjuksköterskan om läkaren behöver involveras. Samverka tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska för att rutiner utarbetas kring nutritionsomhändertagande för patienterna. Bidra till hälso- och sjukvårds, samt vård- och omsorgspersonalens kompetensutveckling inom nutritionsområdet. Arbetsterapeuten har ansvaret för att: Bedöma planera och ordinera åtgärder vid kognitiva svårigheter. Bedöma behov av, planera och ordinera åtgärder vid dysfagi, sväljningsproblematik. Bedöma planera och ordinera åtgärder och strategier vid sittproblematik och/eller muskelsvaghet i samverkan med fysioterapeut/sjukgymnast.. Bedöma, träna och rekommendera hjälpmedel för att underlätta matsituationen. Samverka med sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast och dietist Initiera remiss till logoped. Informera/samråda med vård- och omsorgspersonal Informera/samråda med patient och närstående. Fysioterapeuten/sjukgymnast har ansvaret för att: Bedöma, planera och ordinera åtgärder då patientens fysiska funktionsförmåga orsakar problem i relation till mat och vätskeintag. Samverka med sjuksköterska, arbetsterapeut och dietist. Informera/samråda vård- och omsorgspersonal Informera/samråda med patient och närstående 3(4)

4 Läkaren har det medicinska ansvaret för att: Bedöma, planera, ordinera åtgärder och behandling. Ta ställning till och utreda om viktminskningen orsakas av medicinska faktorer. Vård och omvårdnadspersonalen har ansvar för att: Följa framtagna rutiner och policy avseende nutrition. Följa dietistens, sjuksköterskans, arbetsterapeutens, sjukgymnastens och läkarens ordinationer Signera på signeringslistan i MCSS för nutritionsordination efter intag. Medverka i utvärderingen av ordinerad nutritionsbehandling/andra åtgärder Rapportera till sjuksköterskan om patientens mat/vätskeintag förändras på något sätt eller om patienten magrar. Ha dialog med patient om hur det går med produkterna och återkoppla till dietisten Enhetschefen har ansvaret för att: Riktlinjen för att identifiera och förebygga undernäring samt nutritionspolicyn är känd och används av hälso- och sjukvårdspersonalen samt vård- och omsorgspersonalen Fortlöpande styra, följa upp och dokumentera kvalitén på nutritionsarbetet Verksamhetschefen har ansvaret för att: Det finns ett kvalitetssystem för att styra, följa upp, utveckla och dokumentera nutritionsrutinerna i verksamheten. MAS har ansvaret för att: I samverkan med dietisten fastställa riktlinjer kring nutritionsomhändertagande och att dessa utvärderas. Avvikelser Eventuella avvikelser i patientens mat och vätskeintag skall dokumenteras i patientjournalen och rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Avvikelserna skall hanteras enligt MASriktlinjen om avvikelsehantering (vård och behandling). Styrdokument - Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhetsarbete i hälso- och sjukvården ( SOSFS 2005:12) - Socialstyrelsens föreskrifter om förebyggande av och behandling av undernäring (SOSFS ) - Patientsäkerhetslagen 4(4)

5 - Tre Stiftelsers Kost-och måltidspolicy. 5(4)