Rutin för kost och nutrition
|
|
- Lina Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: Gäller från och med: Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette Brink, MAS Gäller för: Socialförvaltningen och utförare Referens (regelverk, lag, SOSFS etc): HSL, PSL, PDL, Socialstyrelsen: Näring för god vård och omsorg, SOSFS 2014:10 Rutin för kost och nutrition Lomma kommun Lomma Tel Fax E-post
2 2(10) Innehållsförteckning 1. Inledning Åldrande och näringsrelaterad problematik Definition av undernäring Rutin för att identifiera, förebygga och behandla undernäring Nutritionsvårdsprocessen Ansvar Etiska aspekter Rutin för sondmat och näringstillskott ordination, beställning, kostnadsansvar och avgift Ordination och beställning Avgifter särskilt boende Avgifter ordinärt boende och gruppbostad enligt LSS Avgiftshantering Dokumentation Specialkost Specialkost på särskilt boende Specialkost i ordinärt boende Rutin för enteral nutrition... 9
3 3(10) 1. Inledning Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig och tillgodose den äldres behov av kontinuitet och säkerhet. Den äldre individens nutritionsvård måste betraktas på samma sätt som annan hälso- och sjukvård. Därför har nutritionsvården samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning som inom andra hälso- och sjukvårdsområden. 1.1 Åldrande och näringsrelaterad problematik Mat och näring har stor betydelse för hälsa och livskvalitet vid hög ålder. Många äldre blir bräckliga och har olika sjukdomar. Det gör att risken för undernäring ökar genom t.ex. viktförlust, ätsvårigheter och undervikt. Den äldre individens funktionsförmåga kan försämras på grund av nedsatt muskelmassa och muskelfunktion. Aptiten kan minska på grund av ändrad balans i aptit och mättnadsregleringen och på grund av ålders- och sjukdomsrelaterade inflammationer. En undernärd person har lättare att falla, få frakturer samt löper större risk att utveckla trycksår. För att förebygga eller behandla undernäring/ risk för undernäring, är det viktigt att identifiera personer med ät- och näringsproblem. Därför erbjuds alla patienter inskrivna i hemsjukvården, boende på särskilt boende eller de patienter som vistas på korttidsenheten och är över 65 år en nutritionsbedömning. 1.2 Definition av undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. 2. Rutin för att identifiera, förebygga och behandla undernäring För att identifiera personer som riskerar undernäring eller är undernärds MNA. MNA står för Mini Nutritional Assesment och är ett screening- och bedömningsverktyg speciellt anpassat för att identifiera äldre individer. En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzon för att utveckla undernäring om det föreligger någon av de tre riskfaktorerna som ofrivillig viktförlust, lågt BMI eller svårigheter att äta normalt. Identifiering utav undernärda äldre och de som befinner sig i en riskzon bygger på en kombination utav många variabler. MNA är ett brett instrument där man ser till helheten och väger samman olika resultat. MNA består utav frågor gällande kroppsmått = antropometriska mått som BMI= Body Mass Index, dvs. vikt i kg/längd i m2 CC och Mac. Det tar upp antalet läkemedel, förmågan att röra sig, eventuell viktförlust, förändringar i aptit och neurologiska problem. Vidare ingår en kostundersökning vilken innefattar frågor relaterande till antal mål mat per dag och behov av hjälp vid ätandet samt individens subjektiva bedömning utav hälsa och näringstillstånd.
4 4(10) Den äldre kan ha ett tillsynes normalt BMI men ändå vara undernärd beroende på att livsmedel med mycket energi t ex kaffebröd och godis konsumeras men som då inte innehåller den mängd näringsämnen som behövs. En näringsbrist kan då uppstå även om energiintaget blir större än rekommenderat. I samband med ökad ålder sjunker kroppslängden p.g.a., kotkompressioner vilket kan resultera i ett ökat BMI trots att vikten sjunker. För personer < 70 år med BMI mindre än 20 föreligger en risk för undernäring. För personer > 70 år med BMI mindre än 22 föreligger en risk för undernäring. I bedömningen finns även riktlinjer för att beräkna energibehov och registrera vad patienten äter och dricker. Då risk för undernäring/eller undernäring identifieras ska en utredning påbörjas för att fastställa bakomliggande orsaker. Utredningen ger underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ev. ätstödjande åtgärder. Alla som fått en undernäringsbedömning och är 65 år eller äldre ska efter personens godkännande registreras i det nationella registret Senior alert. Senior alert är ett kvalitetsregister som används som ett beslutsstöd i vården. Se rutin Senior Alert. 2.1 Nutritionsvårdsprocessen Metod Gäller patienter på särskilt boende, korttidsenheten och inom hemsjukvården. 1. MNA erbjuds. Resultatet dokumenteras i bedömningsdelen i Procapita. - Vid normalt MNA - fortsätt följa vikt 1gång i månaden, ordineras utav sjuksköterska. - Vid ofrivillig viktminskning > 5 % på 1 månad eller 10 % under 6 månader erbjuds ett nytt MNA. Viktförlust i % räknas ut med hjälp utav formeln: Förlorad vikt i kg/ tidigare vikt 100. T. ex: En patient som har förlorat 6 kg och som vägde 75 kg före viktminskningen har en viktförlust på 8 %. - Vid ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet eller motoriska störningar erbjuds ett nytt MNA. Vid risk för undernäring ska en utredning startas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska informerar kontaktman och ansvarig läkare om MNA-resultat samt vidare åtgärder. Följ steg 2-7 nedan. 2. Kost och vätskeregistrering ska alltid göras under minst 3 dygn. 3. Efter kost och vätskeregistrering och om inget hinder finns så kan kaloriintaget snabbt ökas med kcal i ca 14 dagar. Räkna ut vårdtagarens minibehov på blanketten Åtgärder +500 kcal
5 5(10) 4. För att ta reda på bakomliggande orsaker och åtgärder kan du ta hjälp utav Analysguiden + Fördjupad information till Analysguiden. Där finner du exempel på bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder. De som är markerade med en punkt finns även med i Senior alerts bakomliggande orsaker. 5. Upprätta en vårdplan med omvårdnadsåtgärder och mål. Vid en risk för undernäring/undernäring bör patienten erbjudas kontroll av vikt 2ggr/månaden. Tänk på att målsättningen inte alltid måste vara en viktuppgång. Det handlar om ett gott välbefinnande och att bibehålla vikten patienten har/ förhindra en försämring. 6. Nattfastan ska vara uträknad och dokumenterad i vårdplanen. Nattfastan får ej ofrivilligt överstiga 11 timmar. 7. Kontinuerlig uppföljning. Nytt MNA erbjuds 1 ggr/ halvår. På varje sjuksköterskeexpedition finns det en Kost och Nutritionspärm. I den finns det mer detaljerad information gällande Nutritionsprocessen. I Kost och Nutritionspärmen finns: Bedömningsformulär för MNA med tillhörande guide samt måttband, miniräknare och BMI-stickor Analysguide med Fördjupad information Kost och vätskeregistreringslista med tillhörande Lathund / Energiguide. Viktökningslista k cal Vikttabell Fakta om måltidsordning, mellanmål, kosttillägg och kost vid palliativ vård. Informationsblad om näringsdrycker och förtjockningsmedel. Broschyrer, kompendium Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg samt recept. Vid frågor eller hjälp rörande nutritionsfrågor kontakta gärna: Cecilia Lindström Sjuksköterska Hemsjukvården Bjärred och nutritionsansvarig Lomma Kommun på tel.nr Ansvar De personer som får vård- och omsorgs- insatser ska själv kunna påverka hur de vill äta och få sitt näringsbehov tillgodosett. I de fall de inte själva klarar av att tillgodose sitt näringsbehov ska kommunen erbjuda stöd. Måltiden är mer än näring och hänsyn måste tas till individens önskemål om hur han/hon vill inta sin måltid. Varje profession har sin kompetens om hur området mat kan optimeras för de individer som har behov av hjälp. Individen har alltid rätt att undanbe sig erbjudande om hjälp.
6 6(10) Ansvaret för nutritionsbedömning grundar sig i att berörda yrkesgrupper arbetar i team. Verksamhetschef Ansvarar för: Att personalen har förutsättningar att följa rutinen Att personalen har kompetens i nutrition och hygien Att följa riktlinjen för nattfasta (max 11 timmar) Måltidsmiljön Livsmedelshygien Samarbetet med sjuksköterska i nutritionsfrågor Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar enligt 24 HSL Ansvarar för kvalitet, säkerhet och uppföljning i den verksamhet som bedrivs av kommunal och externa utförare enligt avtal Biståndshandläggare Bedömer behov och beviljar bistånd vid behov av stöd till inköp, måltidsstöd, hjälp att tillreda måltid och ledsagning till restaurang. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näringstillstånd. Det innebär att sjuksköterskan ska identifiera ev. problem gällande mat- och vätskeintag, sväljningsförmågan och upptäcka ev. somatiska sjukdomar som kan påverka näringsintaget. Gör riskbedömningar och upprättar en vårdplan med realistiska och mätbara mål. Ansvarar för att åtgärderna vidtas för att uppnå mål. Ansvarar för uppföljning, utvärdering, att patienten erhåller ordinerad nutritionsbehandling, samt genomförande och dokumentation. Arbetsterapeut och sjukgymnast Ansvarar för: Att bedöma behov och förskriva hjälpmedel i samband med måltidssituation för den äldre Att se över sittställning vid måltidssituationen för den äldre Att informera och göra den äldre och i förekommande fall närstående delaktiga i bedömningen. Att informera och handleda personal kring specifik måltidssituation Kontaktman Ansvarar för: Att medverka i planering, genomförande, och utvärdering kring nutrition tillsammans med sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast Att ta del av och utföra de omvårdnadsåtgärder som finns dokumenterat i den individuella planen för patienten Att utföra måltids- och vätskeregistrering, observationer samt rapportera resultat
7 7(10) Att arbeta för att skapa en trevlig måltidsmiljö 2.4 Etiska aspekter Det krävs hela tiden tanke och eftertanke, vad är rätt och vad är fel? Att en äldre människa väljer att sluta äta kan vara ett väl genomtänkt beslut som grundar sig på en önskan om att vilja avsluta sitt liv. Det kan också finnas en annan underliggande orsak till att sluta äta, t ex smärta i munhålan, dåligt tandstatus och depression. Var uppmärksam på att depression är underdiagnostiserad hos äldre. Ett dåligt näringsintag kan orsaka depression och det kan därför vara aktuellt att under en period prova med nutritionsåtgärder för att se om det ger någon effekt. 3. Rutin för sondmat och näringstillskott ordination, beställning, kostnadsansvar och avgift 3.1 Ordination och beställning Region Skånes ansvar: Ordination av sondmat görs av ansvarig läkare/dietist. Ordination av näringstillskott görs av ansvarig läkare/dietist, i de fall patienten inte har hemsjukvård. Om patienten inte har hemsjukvård och patientens patientansvarige läkare tillhör slutenvården är det slutenvårdens dietist som ansvarar för produktval och beställning samt uppföljning. Region Skåne står för kostnaden och fakturerar patienten enligt Region Skånes gällande taxa. Om patienten inte har hemsjukvård och patientens patientansvarige läkare är primärvårdsläkare, är det hälsovalsenhetens dietist som ansvarar för produktval och beställning samt uppföljning. Region Skåne står för kostnaden och fakturerar patienten enligt Region Skånes gällande taxa. Lomma kommuns ansvar: Har patienten någon form av hemsjukvård är det kommunens omvårdnadsansvariga sjuksköterska som ansvarar för produktval, beställning och uppföljning. Kommunen står för kostnaden och fakturerar patienten enligt kommunens gällande taxa. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att nutritionsstatus och nutritionsbedömning utförs, i de fall patienten har hemsjukvård. Näringsdrycker kan ordineras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att säkra upp näringstillförsel under en begränsad tidsperiod vid t.ex. sårläkning, efter en kortare tid sjukdom samt vid cancer, diabetes och KOL. Leverans sker till: I Lomma Bredgatan 16A I Bjärred Idrottsvägen 3K, el Hans Jonas väg Avgifter särskilt boende På kommunens särskilda boende (enligt SoL) och på Korttidsenheten ingår sondmat och näringstillskott i den avgift som den enskilde betalar för måltider.
8 8(10) 3.3 Avgifter ordinärt boende och gruppbostad enligt LSS Personer med kommunal hemsjukvård i ordinärt boende/i gruppbostad enligt LSS och som erhåller sondmat, ska betala faktisk kostnad med förbehåll för max avgift för mat enligt kommunens gällande taxa. Avgift för näringsdrycker är under utredning, och är till annat beslutat kostnadsfritt för patienten efter ordination av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. 3.4 Avgiftshantering För sondmat Kopia på följesedeln skickas/lämnas av ansvarig sjuksköterska till verksamhetsadministratör på Bredgatan 16A Lomma. På följesedeln för sondmatsleverans ska anges: Patientens namn Patientens personnummer Förbrukning angivet i antal flaskor per dygn Verksamhetsadministratör tar fram internt faktureringsunderlag och sänder till faktureringsansvarig vid socialförvaltningen för vidare fakturering till patienten. För Näringsdrycker Kopia på följesedeln skickas/lämnas av ansvarig sjuksköterska till verksamhetsadministratör på Bredgatan 16A Lomma På följesedeln ska anges beställande sjuksköterska och Id.nr Sjuksköterskan som beställt ansvarar för att leveransen stämmer, samt har koll på eventuella restleveranser. Avgiftsuttag är under utredning, så tills vidare tas ingen avgift ut. 3.5 Dokumentation Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för dokumentation i Procapita. Dokumentationen ska innehålla aktuellt näringsstatus, bedömning, mål, åtgärder/ordinationer, kontinuerlig uppföljning mm. 4. Specialkost Specialkost finns i form av konsistensanpassad kost, glutenfri, laktosfri och energiberikad kost (e-kost). Kostenheten ansvarar för tillagning av specialkost. Utförare av hemtjänst, särskilt boende respektive korttidsenhet ansvarar för att leverera maten till brukaren från bestämt avhämtningsställe och planering av önskemål om mat utifrån de två matalternativ som kostenheten dagligen erbjuder. All specialkost från kostenheten är energiberikad. En brukare kan identifieras som i behov av specialkost utifrån brukarens egen uppfattning eller av anhörig, omvårdnadspersonalen, hemsjukvården eller regionens hälso- och sjukvård.
9 9(10) 4.1 Specialkost på särskilt boende Sjuksköterska gör bedömning vid inflyttning kring behov av specialkost. Sjuksköterskan ansvarar också för bedömning om omvårdnadspersonal påtalar förändring vid födointag. Sjuksköterskan skriver ordination i Procapita och anger typ av specialkost. Sjuksköterskan överlämnar ordinationen till gruppledare och följer upp ordinationen kontinuerligt samt vid behov lämnar nya underlag till gruppledaren. 4.2 Specialkost i ordinärt boende Om det finns ett medicinskt behov och det är brukarens önskan att ansöka om specialkost, tar biståndshandläggaren, efter samråd med medicinsk kompetens, ett beslut enligt SoL. Den medicinska kompetensen kan till exempel vara hemsjukvården, vårdcentralen eller sjukhuset beroende på var brukaren får merparten av sin vård. I detta avseende gäller samma gränsdragning (tröskelprincipen) som vid övrig vård. Beslutet innebär att brukaren får hjälp av hemtjänsten att beställa specialkost som sedan levereras hem dagligen. 5. Rutin för enteral nutrition Patientansvarig läkare ansvarar för att göra en bedömning om tillförsel av näring via sond kan utföras som egenvård eller inte. Inläggning av sond kan inte vara egenvård. Patientansvarig läkare ansvarar för att patienten, dennes anhöriga eller personliga assistenter får de instruktioner som behövs för att kunna sköta egenvården. När en personlig assistent utför egenvård behövs ingen delegering. Patienten eller dennes närstående ansvarar för vården. Enteral nutrition ska ordineras och dokumenteras i patientjournalen. Dokumentationen ska ge en överblick över patientens nutritionsproblem, behov och vilka åtgärder som vidtagits liksom resultatet av åtgärderna. Läkare, sjuksköterska och dietist har ett gemensamt ansvar för att relevanta uppgifter avseende patientens näringsproblem dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Inläggning av sond eller motsvarande ska alltid journalföras med datum för sondnedläggningen och sondmatningens början och slut Bedömning av behov, uppföljning och utvärdering av om nutritionsbehandlingen överensstämmer med uppsatt mål ska göras regelbundet och omfatta: Bedömning av vätske-, energi- och näringsbehov Effekten av insatserna Bedömning av intag i relation till behov Ordination av nutrition Uppföljning av vikt och andra variabler fastställda i vårdplanen Utvärdering Eventuellt ny ordination Eventuell förändring av det uppsatta målet
10 Patienter som behandlas med enteral nutrition som enda näringstillförsel under lång tid (månader - år) bör bedömas regelbundet vad gäller eventuella tecken på näringsbrist. Det är vanligt att patienter inte kan tillföras tillräcklig mängd enteral nutrition för att täcka sina behov eller för att återställa ett nedsatt näringstillstånd. En annan orsak kan vara att patientens energi och näringsbehov underskattas. Alla beräkningar av energibehov är skattningar och en enskild individs behov kan avvika påtagligt från andras. 10(10)
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merLÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merHantering av SÄRNÄR och Specialkoster
Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merÅr Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merRutin för riskbedömning enligt Senior Alert
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2012-10-22 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merFlödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH
Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merRiktlinje Nutritionsbehandling
Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd
Läs merMat och ett hälsosamt åldrande
Mat och ett hälsosamt åldrande 2018-11-21 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder 2018-11-21 Frida Carlstedt 2018 2 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt
Läs merChecklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård
Egenvård Utfärdare/handläggare Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum 2009-09-25 Reviderad 2018-08-15 Arbetet med egenvård ska ske utifrån beskrivning i dokumentet:
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merAllmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.
Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Nyköping 2015-02-17 Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad och uppdrag från
Läs merKost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg
Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merAnsvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)
SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merTjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande
Läs merKostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör
Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2011 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad av uppdrag från Nyköpings kommun. Förenade
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs mer