RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
|
|
- Maj Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland äldre som bor på boenden. Syftet med denna rutinbeskrivning är att beskriva en systematisk nutritionsvårdsprocess för att förebygga och behandla undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden och korttidsboenden i. Rutinbeskrivningen omfattar hur och när näringstillstånd ska utredas, behandlas och följas upp, samt vem som ansvarar för olika moment. Undernäring definieras av Socialstyrelsen som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Ansvarsfördelning Läkare Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen. Den behandlande läkaren ska delta i bedömning och utredning av undernäring samt i ordination och behandling vid specifika sjukdomstillstånd. Läkare ansvarar för ordination av enteral och parenteral nutrition samt beslutar i samråd med sjuksköterska när behov av logopedbedömning finns. I detta fall skriver läkare remiss till logoped för utredning. Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare MAS Äldrenämnden Elisa Reinikainen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se
2 Sjuksköterska Sjuksköterska ansvarar för att bedöma individens nutritionsstatus, identifiera risker för undernäring, upprätta en vårdplan samt följa upp insatta åtgärder. Sjuksköterskan ansvarar för ordination av kost, och när det är aktuellt, kosttillägg. Vidare är det sjuksköterskans ansvar att följa upp att den enskilde får mat och kosttillägg enligt ordinationer, vilket förutsätter god kommunikation med omvårdnadspersonal. Sjuksköterskan ansvarar även för att informera läkare vid risk för undernäring och samverka med läkaren vid utredning och behandling av nutritionstillståndet. Sjuksköterska bedömer när särskild kompetens behövs och kontaktar i detta fall dietist. Sjuksköterskan ansvarar också för att varje enskild individ får den hjälp som behövs för optimal munhälsa. Arbetsterapeut/Fysioterapeut Arbetsterapeut/fysioterapeut ansvarar för att den enskilde individen har en optimal sittställning i samband med måltid, bedömning och förskrivning av hjälpmedel om så behövs, samt att stödja omvårdnadspersonalen i att skapa en ändamålsenlig och trevlig måltidsmiljö. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal ansvarar för att omedelbart kontakta sjuksköterska vid problem i matsituationen, och vid förändrat hälsotillstånd. Omvårdnadspersonal ska medverka vid riskbedömningar och vara delaktiga i planering av insatser utifrån den enskildes behov. Vid uppföljning av insatta åtgärder är det viktigt att omvårdnadspersonal involveras eftersom de ofta utfört själva åtgärderna. Verksamhetschef Verksamhetschef ansvarar för att det finns lokala rutiner för hur undernäring ska förebyggas och behandlas (SOSFS 2014:10). Verksamhetschef ansvarar för att personalen har tillräckliga kunskaper i nutritionsvårdsprocessen (riskbedömning, utredning, åtgärder, uppföljning vid undernäring/risk för undernäring) samt hur måltidssituationen kan anpassas utifrån den enskildes behov. Vidare ansvarar verksamhetschef för att medicinskt ansvarig sjuksköterskas rutinbeskrivningar och lokala rutiner är kända i verksamheten, och att de följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ett övergripande ansvar för att hälso- och sjukvårdspersonalen följer lagstiftning, föreskrifter och rutinbeskrivningar samt att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. MAS följer upp kvaliteten i nutritionsarbetet, bland annat utifrån kvalitetsregistret Senior alert. 2 (7)
3 Förebyggande arbete Bedömning av individens nutritionsstatus görs snarast efter inflyttning. Enligt Socialstyrelsen (2011) bör detta ske inom ett dygn efter att en person flyttat till ett boende. Mini nutritional assessment short from (MNA-SF) används som bedömningsinstrument. Bedömningen ska registreras i Senior Alert samt dokumenteras i patientjournal senast en vecka efter inflyttning. Ny riskbedömning görs minst en gång per år samt vid förändrat hälsotillstånd, näringsintag och/eller viktnedgång. Viktuppföljning ska ske regelbundet, minst var tredje månad. Vid undernäring bör patientens vikt kontrolleras oftare enligt en individuell plan. Kost ordineras av sjuksköterska, exempelvis energi- och proteinrik kost, specialkost eller konsistensanpassad kost. Måltidsordningen ska vara tre huvudmål och två till tre mellanmål per dygn om inte annan individuell plan finns. Måltiderna bör fördelas jämnt över den vakna tiden på dagen, och nattfasta ska inte överstiga elva timmar. Egenkontroll av nattfastan görs minst två gånger per år. Samtliga personers nattfasta ska mätas vid egenkontroll och vid behov ska även individuella mätningar ske. Om nattfastan är längre än elva timmar behöver en nutritionsutredning göras och vid undernäring eller risk för undernäring ska en plan för minskad nattfasta upprättas. Måltidssituationen har stor betydelse när det gäller energi- och näringsintag eftersom stämning, matens upplägg och det sociala samspelet är avgörande för aptiten. Omvårdnadspersonal ska ha tillräcklig kompetens gällande måltidsmiljö och handledning från hälso-och sjukvårdspersonalen ska ske vid behov. Munhälsobedömning ska erbjudas en gång per år. Munstatus bedöms kontinuerligt av sjuksköterska. Utredning När undernäring/risk för undernäring identifierats utifrån MNA-SF, ansvarar sjuksköterskan i samråd med läkaren för att utreda bakomliggande orsaker. Näringstillståndet ska alltid utredas vid följande undernäring eller risk för undernäring föreligger enligt MNA-SF bedömning vid ofrivillig viktförlust, oavsett omfattning och tidsförlopp 3 (7)
4 vid ätsvårigheter /t.ex. aptitlöshet, tugg- och självsvårigheter, orkeslöshet, motoriska störningar undervikt, dvs. BMI <22 om >70 år Utredning av viktförlust Aktuell vikt Ofrivillig viktförlust (antal kg samt tidsperiod) Beräkning av BMI Beräkning av procentuell viktförlust Utredning av bakomliggande orsaker Bakomliggande orsaker för undernäring eller för risk för undernäring ska alltid utredas. Det kan finnas flera orsaker till nutritionsproblematik, se tabell 1 för exempel. Genom att utreda bakomliggande orsaker ges ett underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Vid ofrivillig viktnedgång är det också viktigt att utesluta att viktförlusten beror på bakomliggande sjukdom eftersom sjukdomstillståndet då ofta behöver behandlas för att nutritionsbehandlingen ska ge resultat. Tabell 1 Fysiska faktorer Nedsatt tandstatus/munstatus Sväljningssvårigheter Tuggsvårigheter Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt förmåga att känna lukt/smak Nedsatt syn/hörsel Kostrestriktioner Tar fler än tre läkemedel/dag Sjukliga förändringar i hjärta/lever/njure/lungor eller i de endokrina organen Mag-tarmrelaterade symtom t.ex. gasbesvär, diarré, förstoppning, magsmärta Psykiska faktorer Förlust av motivation Nedsatt sinnesstämning Aptitlöshet Sorg pga. Närståendes sjukdom/bortgång Isolering/ensamhet Saknar den hjälp som behövs under måltiden Att vara nyinflyttad till ett boende Rädsla för konsekvenserna av att vara inkontinent Kulturella/etniska faktorer Måltidsmiljö 4 (7)
5 För lång nattfasta Ökat energibehov av ex. hög fysisk aktivitet som vandrande vid demens, hög muskeltonus eller ökat andningsarbete (KOL) Funktionella svårigheter att äta ex efter stroke Nyligen genomfört eller pågående medicinsk behandling Ångest eller rädsla för att svälja fel om patienten lider av dysfagi Bedömning av energi-, protein- och vätskebehov För att få helhetsbild av den enskildes energi- och näringsintag ska en kost- och vätskeregistrering genomföras. Kost- och vätskeregistrering bör utföras under minst tre dagar vid inflyttningen och vid behov. Energibehovet är individuellt och beror bland annat på ålder, vikt och eventuella sjukdomar. Tabell 2 och 3 används för att beräkna energibehov samt proteinbehov hos individen. Tabell 2 Energibehov kcal x kg per dygn Sängliggande 25 Uppegående 30 Förhöjt behov 35 Vid undervikt: +10 % Vid övervikt/fetma: beräkna energibehov på BMI % av övervikten Vid temperaturförhöjning: + 10 % för varje grads förhöjning Tabell 3 Proteinbehov gram x kg per dygn Frisk individ 1,0 1,2 Sjuk individ 1,2 1,5 OBS! Grav njursvikt är ett undantag från proteinrekommendationen. Kontakta läkare eller dietist för att beräkning av proteinbehov vid kraftigt försämrad njurfunktion. 5 (7)
6 Bedömning av vätskebehovet är i genomsnitt 30ml per kilo kroppsvikt och dygn. Äldre personer kan ha svårt att dricka mycket på en gång och det är därför bra att fördela drycken över hela dagen och inte bara dricka vid måltider. Vid diarré, kräkningar och feber ökar vätskebehovet. Behandling Läkare ansvarar i samråd med sjuksköterska om nutritionsbehandling. Vid identifierad risk för undernäring eller vid undernäring ska en vårdplan upprättas och åtgärderna rapporteras vidare till övrig personal. Åtgärderna anpassas efter individens behov och vad som framkommit i nutritionsutredningen. Exempel på åtgärder: Energiberika mat och mellanmål med fett, exempelvis rapsolja, smör, grädde, crème fraiche, majonnäs Proteinberika mat och mellanmål med exempelvis kvarg, keso, ägg, extra smörgåspålägg eller proteinpulver Välj mejeriprodukter med hög fetthalt Konsistensanpassa mat och dryck Servera sent kvällsmål, nattmål eller tidigt morgonmål för att minska nattfastan Erbjud äthjälpmedel Anpassa sittställning, hjälp att lägga upp eller skära/dela maten Guidning för att äta själv, matning Vila före måltid vid trötthet Anpassa måltidsmiljön genom möblering, dukning, ljus/ljud, gemenskap Kosttillägg Läkemedelsgenomgång Dietistkonsultation Mat och mellanmål utför grunden för nutritionsbehandlingen, tillsammans med anpassning av måltidsmiljön och måltidssituationen. Om detta inte täcker behovet av energi och näring kan kosttillägg ordineras av sjuksköterska, dietist eller läkare. Eventuella kosttillägg signeras i det digitala signeringssystemet. Vid behov av enteral eller parenteral nutrition ska det finnas en läkarordination. I ordinationen ska det framgå vilken typ av sondnäring/parenteral nutrition individen ska ha, vilken mängd och tidpunkter för näringsintag. 6 (7)
7 Uppföljning Åtgärderna ska följas upp systematiskt. Tidsplanen för uppföljning ska framgå i den individuella vårdplanen. Vård i livets slutskede Syftet med nutritionsbehandling vid livets slutskede är att uppnå en så bra livskvalitet som möjligt inkluderande funktionellt, psykiskt och socialt välbefinnande. Personer som är i livets slutskede kan sakna aptit och gå ner i vikt, vilket till viss del är ofrånkomligt. Det är naturligt att intaget av mat och dryck minskar för att till slut upphöra helt. Kroppens förmåga att ta hand om den energi och näring som intas minskar. Målsättningen är att undvika törst, hunger, illamående och andra besvär. Personen ska få äta och dricka enligt önskemål. God munhygien, smärtbehandling och allmän omvårdnad ska prioriteras och det är mycket viktigt att ha en bra dialog med behandlande läkare i detta skede. Referenser Faxén Irving, Gerd., Karlström, Brita., Rothenberg, Elisabet Geriatrisk nutrition. 2:a uppl. Studentlitteratur. Kommunförbundet Stockholms län (2015) Sammanhållen överenskommelse för vård och omsorg av äldre. Livsmedelsverket (2012). Nordiska Näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Socialstyrelsen (2011). Näring för god vård och omsorg- en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen (2014). SOSFS 2014:10: Förebyggande av och behandling vid undernäring. Sakkunnig: Linda Nyholm, leg. dietist, Nestor FoU-center Ansvarig för dokumentet Elisa Reinikainen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 7 (7)
Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)
Sida 1 (13) 2017-01-26 Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen Innehåll Rutin för nutrition med fokus undernäring inom äldreomsorgen... 1 1. Inledning... 2 2. Hur undernäring ska förebyggas...
Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Kostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Manual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
och behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Förebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Kostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Energibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Rutin för kost och nutrition
1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS
Kostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh
Många vinster med att förebygga undernäring Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh Ställ gärna frågor!! Vad ska vi prata om idag? Rätt åtgärder gör skillnad: Matens betydelse för hälsan Välkänt inom friskvården
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Nutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Riktlinje Nutritionsbehandling
Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Livsmedelsverkets uppdrag Säker mat och bra dricksvatten Ingen ska bli lurad
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016
1(7) Datum 2016-12-06 Handläggare Leg Dietist Annika G Hansson Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 Bakgrund
Mat och ett hälsosamt åldrande
Mat och ett hälsosamt åldrande 2018-11-21 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder 2018-11-21 Frida Carlstedt 2018 2 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt
Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare
Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa
Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf.
HTA-enheten CAMTÖ 2015-02-13 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Strategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist
Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer
Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård
Kost och näring på äldreboenden
Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Sida 1 (7) 2017-06-16 Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor
Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång