Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
|
|
- Åsa Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Paramedicin Sörmland Dietister Sörmland Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Jennie Brogårdh, Malin Svalberg Rose-Marie Hedlund PAR Bakgrund När en patient ej kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov per os kan enteral nutrition ordineras. Enteral nutrition (EN) innebär att näring tillförs magsäcken eller tarmen via en sond eller stomi. En fungerande mag- och tarmkanal krävs för enteral nutrition. EN kan användas som enda näringskälla, dvs. total enteral nutrition (TEN) alternativt som komplement till vanligt matintag eller vid parenteral nutrition. Tillförsel Nasogastrisk- nasoduodenal och nasojejunal sond används för enteral nutrition under en begränsad tid, ca 2-6 veckor ibland längre. Gastrostomier såsom PEG (Perkutan endoskopisk gastrostomi), kirurgiskt anlagd gastrostomi och knapp används då patienten behöver enteral nutrition under en längre tid. Jejunostomi används då det finns ett hinder i magsäcken eller i gall- och bukspottkörtelgångarna. Syfte/mål med Nutritionsbehandling Tillgodose behov av energi, protein och näring för att bibehålla eller förbättra nutritionsstatus samt motverka förlust av muskelmassa och upprätthålla patientens normalvikt eller mål om att öka en låg vikt. Vid övervikt är en långsam viktnedgång acceptabel. Målet är även att uppnå en god livskvalitet för patienten och den enterala nutritionen bör överrensstämma med annan medicinsk behandling. Utredningsgång/Besök Dietisten kontaktas från den aktuella avdelningen vid uppstart av enteral nutrition via sond. Vid PEG -inläggning gäller oftast samma sak om inte dietisten kontaktas direkt via PEG - koordinator.
2 2(6) Nybesök minuter Återbesök 1: Ca tre dagar efter uppstart minuter. 2: Vid lång vårdtiden inom ytterligare 1 vecka min 3: Inför utskrivning minuter. 4: Uppföljning per telefon minuter. 5. Uppföljning 3 mån per telefon. Därefter vid behov. - Anamnes av patient eller vårdpersonal tex. sjuksköterska. - Energibehov beräknas utifrån längd, vikt, rörelse etc. Även vätskebehov beräknas. Detta antecknas i patientens journal. - Kontrollera om patienten har andra sjukdomar eller allergier. - Ordinera typ samt mängd av sondnäring. - Skriv uppstartsschema. Hänsyn till tidigare intag, eventuell TPN och tarmvila tas. - Information till patient, ev. anhörig samt vårdpersonal om sondmaten samt om eventuella komplikationer. - Uppföljning med patient eller vårdpersonal. Hur har upptrappningen fungerat? Fortsatt upptrappningsschema med målsättningen att uppnå fullgod nutrition. - Information om sondnäring på livsmedelsrekvisition. - Viktuppföljning. Eventuell justering av ordination. Nutritionsbehandling Indikationer på att enteral nutrition är lämplig är när patienten ej kan försörja sig tillfredsställande per os. Detta kan bero på förändrat behov, försämrad ätförmåga tillföljd av funktionsnedsättning eller sjukdom. Dietisten ska utifrån anamnes beräkna och ordinera lämplig mängd samt typ av sondnäring. För de flesta patienter är Fresubin Original Fiber standardsondnäringen. Ge dock inte sondnäring med fiber till patienter som sondmatas i jejunum! Se i övrigt upphandlat sortiment (vad som finns att beställa från köket finns i mapp på Y:) samt produktblad i respektive företags nutritionspärm/ Internet tex. Nestlé, Fresenius Kabi och Nutricia. Vid uppstart är det viktigt att veta om patienten ätit per os eller på annat sätt fått näring de senaste dagarna. Det tar minst tre dygn för tarmen att nå full kapacitet efter en veckas tarmvila. Om patienten ätit dåligt/stått på TPN en längre tid eller om sonden är placerad i jejunum rekommenderas en långsam och försiktig upptrappning. Då patienten fått en gastrostomi av något slag, och innan ingreppet försörjts via sond, behövs ingen ny upptrappning. Ordination från endoskopienheten (som utför ingreppet) är i regel att patientens gastrostomi det första dygnet endast skall spolas med vatten. Därefter kan patienten vanligtvis återgå till tidigare ordinerad mängd sondnäring med samma tillförselhastighet. Dietisten gör ett uppstartsschema och skriver in det i vårdtillfället i patientens journal, inte längre i pappersform. Olika scheman finns som bilagor till denna rutin. Observera att dessa endast är förslag. För patienter med ventrikel-, esogagus- eller caridacancer se rutin
3 3(6) Vårdrutin Nutritionsbehandling vid ventrikelcancer för Dietistenheten Sörmland samt Vårdrutin Nutritionsbehandling vid esofagus och cardiacancer för Dietistenheten Sörmland. Bilaga 1: Grundschema för uppstart av sondmatning Bilaga 2: Grundschema för försiktig uppstart av sondmatning Uppstartsschema beräknas för tre till sex dagar. Kontinuerlig tillförsel tolereras ofta bättre av mage och tarm, men måltidsanpassad matning kan ofta accepteras bättre av patienten rent psykologiskt. Observera då att nattfastan ej blir längre än 11 timmar. Dietisten kan rekommendera parenteral nutrition eller glukosdropp som energistöd de första dagarna innan full mängd enteral nutrition uppnåtts. Beräkna också vätskebehovet så att detta kan uppfyllas genom att ge extra vatten. Det är viktigt med uppföljning för att se om allt fungerar väl. Dietisten informerar patienten och eventuellt anhöriga eller personliga assistenter om sondmaten samt om eventuella komplikationer såsom diarré, kräkningar och illamående. Sjuksköterska sköter det praktiska hur patienten lär sig mata sig själv och hantera eventuell nutritionspump. Ett önskemål är att patienten får stanna kvar på avdelningen minst ett par dagar. Detta för att se om uppstarten fungerar samt för att patienten själv skall hinna lära sig matningsrutiner och att det praktiska kring beställning av sondmat, nutritionspump och aggregat hinner utföras. Inför utskrivning - Dietist förskriver sondmat på livsmedelsrekvisition. Ett uttag beräknas räcka i en månad. Olika kostnader för halv (750 kr) - eller helförsörjning (1500 kr), se rutinen Förskrivning av särskilda livsmedel till personer över 16 år. Intar patienten också kosttillägg så skrivs detta på en särskild rekvisition. - Sjuksköterska på avdelningen kontaktar distriktssköterska i god tid inför hemgång för beställning av aggregat och nutritionspump. Hänvisa då till PEG-rutin för distriktssköterskor på Insidan. Dokumentation Alla insatser dokumenteras i vårdtillfället i aktuell klinik i journalsystemet SysteamCross. Polikliniska insatser dokumenteras i den paramedicinska kliniken. Förskrivning av sondnäring på livsmedelsrekvisition dokumenteras på samma vis. Slutenvård: Åtgärdskod: XS912 Dietist
4 4(6) Skriv ICD-10 kod under rubrik Nutritionsbedömning/nutritionsdiagnos. E46.9 Icke specificerad protein- och energiundernäring (kan användas vid risk för undernäring, ändra i texten) E44.1 Lätt undernäring (BMI 17-18,5 eller 5-10 % viktförlust senaste 6 mån) E44.0 Måttlig undernäring (BMI eller % viktförlust senaste 6 mån) E42.9 Svår undernäring (BMI <16 eller >20% viktförlust senaste 6 mån) Öppenvård: Huvuddiagnos: E46.9 Icke specificerad protein- och energiundernäring (kan användas vid risk för undernäring, ändra i texten) E44.1 Lätt undernäring (BMI 17-18,5 eller 5-10 % viktförlust senaste 6 mån) E44.0 Måttlig undernäring (BMI eller % viktförlust senaste 6 mån) E42.9 Svår undernäring (BMI <16 eller >20% viktförlust senaste 6 mån) Bidiagnos: Övriga diagnoser som påverkar energi-och näringsintag Åtgärdkod: DJ010 Ordination och uppföljning av EN DV025 Förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål. Vid telefonkontakt används även en av dessa åtgärdskoder: XS012 Telefonkontakt med patient XS011 Telefonkontakt med anhöriga (kan användas vid samtal med personal, ändra i text) Patientmaterial Information till dig med PEG. Finns att hämta från Insidan. Avdelningen brukar lämna ut denna till patienten. Referenser Metodbok i enteral nutrition, DRF:s referensgrupp i enteral nutrition, 2a upplagan, Klinisk nutrition, IB Hessov, Tidigare rutin för enteral nutrition för vuxna patienter på Paramedicin KSK/MSE, 2007.
5 5(6) Namn: Sal: Energibehov: kcal Grundschema för uppstart av sondmatning Det är mycket individuellt hur snabbt upptrappningen kan ske. Blir patienten illamående, får diarré eller känner sig uppspänd så backa ett steg i upptrappningen alternativt avvakta. Observera att endast 80 % av sondmaten är vätska. Patienten behöver alltså extra vätska utöver det som fås via sondmaten. Diskutera vätskebehov med ansvarig läkare. Patienten behöver extra vätske- eller nutritionsdropp de första dagarna! Dag 1 Sondnäring: Fresubin original fiber, 1 påse Hastighet: 50ml/ tim Tid: 10 timmar, kl 8,00-18,00 Totalt: 500ml och ca 500kcal Dag 2 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 2 påsar Hastighet: 75ml/ tim Tid: ca 13 timmar, kl. 8,00 21,00 Totalt: 1000ml och ca 1000kcal Dag 3 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 2 påsar Hastighet: 100ml/ tim Tid: 10 timmar, kl. 8,00 18,00 Totalt: 1000ml och 1000kcal Dag 4 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 3 påsar Hastighet: 125ml/ tim Tid: 12 timmar, kl. 8,00 18,00 Totalt: 1500ml och 1500kcal Fortsatt upptrappning utifrån den individuella patientens energibehov!
6 6(6) Namn: Sal: Energibehov: kcal Grundschema för försiktig uppstart av sondmatning Det är mycket individuellt hur snabbt upptrappningen kan ske. Försiktig uppstart behövs då patienten har stått länge på tarmvila eller är mycket nedsatt och skör. Blir patienten illamående, får diarré eller känner sig uppspänd så backa ett steg i upptrappningen alternativt avvakta. Observera att endast 80% av sondmaten är vätska. Patienten behöver alltså extra vätska utöver det som fås via sondmaten. Diskutera vätskebehov med ansvarig läkare. Patienten behöver extra vätske- eller nutritionsdropp de första dagarna! Dag 1 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 1/2 påse Hastighet: 25ml/ tim Tid: 10 timmar, kl. 8,00 18,00 Totalt: 250ml och ca 250 kcal Dag 2 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 1 påse Hastighet: 35ml/ tim Tid: ca 14 timmar, kl. 8,00 22,00 Totalt: 500ml och ca 500kcal Dag 3 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 1 påse Hastighet: 50ml/ tim Tid: 20 timmar, kl. 8,00 04,00 Totalt: 500ml och 500kcal Dag 4 Sondnäring: Fresubin Original Fiber, 2 påsar Hastighet: 60ml/ tim Tid: 16 timmar, kl. 8,00 24,00 Totalt: 1000ml och 1000kcal Fortsatt upptrappning utifrån den individuella patientens energibehov!
Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken
Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merMetodstöd Enteral nutrition
Metodstöd Enteral nutrition 1. Berörda enheter Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting. 2. Patientgrupp Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund av stroke,
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merRiktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål
Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer gällande livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) är beslutade i Tjänstemannaberedning Kommun
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av esofagus och cardiacancer 1 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merVägledning för förskrivning och beställning av livsmedel för
2017-01-31 1 [7] Vägledning för förskrivning och beställning av livsmedel för speciella ändamål Förskrivning och beställning av livsmedel sker genom hjälpmedelscentralen TILLÄMPNINGSOMRÅDE Rutinen gäller
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merMed vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad
1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merVärt att veta om Din gastrostomi
Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.
Läs merENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar
ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång
Läs merNutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård
Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund
Läs merNya rutiner för förskrivning och beställning. Livsmedel för medicinska ändamål, pumpar och tillbehör
Nya rutiner för förskrivning och beställning Livsmedel för medicinska ändamål, pumpar och tillbehör Bakgrund 2013-2014: Utredningar om dietistresurser och livsmedel för särskilda näringsändamål med förslag
Läs merLÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merLänsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi
Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av Barbro Karelius leg. dietist Maria Almström Svensson leg. dietist Anders Rhodin leg. dietist Barbro
Läs merSkriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998
Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998 Status Denna version, nr 5, Reviderad upplaga 2006-09-08 utfärdad av referensgruppen för Enteral nutrition Granskad av; Jan-Olov Strandell Fouad
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Mål med utbildningen Att bli bekant med förskrivning i Sesam LMN Att känna till rutiner för att utreda, förebygga och behandla undernäring. Att kunna förskriva
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Undernäring - risk för undernäring
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20313 su/med 2018-01-01 2 Innehållsansvarig: Anneli Fjellsson, Dietist, Dietistenhet geriatrik lungmedicin och allergologi (annfj4) Godkänd av: Mona
Läs merEnteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter
Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 16 Enteral nutrition Enteral nutrition 149 Nutritionspärm kap 16 149 ENTERAL NUTRITION Enteral nutrition innebär att sondnäring ges i magsäck eller tunntarm via en sond.
Läs merRiskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål 2017-09-19 Mål med utbildningen Att bli bekant med förskrivning i Sesam LMN Att känna till rutiner för att utreda, förebygga och behandla undernäring. Att
Läs merGRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING
GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda
Läs merSondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering
Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling
Läs merVårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning
Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merkommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:
Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: 2016-05-20 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen
Läs merHantering av SÄRNÄR och Specialkoster
Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget
Läs merEtt annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI
Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merIndikation, beställning och underhåll av nutritionspump
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-23 Ansvarig: Karin Blom Malmberg Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merNutritionsbehandling vid dysfagi
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling 1 Vårdrutin vid dysfagi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17 Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merInformation till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond
Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond 1 Reviderats 2013-05-30 Inledning Vid olika typer av sjukdomar, där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga
Läs merMål med utbildningen
Mål med utbildningen Att bli bekant med förskrivning i Sesam LMN Att känna till rutiner för att utreda, förebygga och behandla undernäring. Att kunna förskriva kompletta näringsdrycker och tillbehör till
Läs merViktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merRiktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna
Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning
Läs merDagens program 16 maj
Dagens program 16 maj Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Hygienriktlinjer Lovisa von Goes verksamhetschef HMC Lisa Moberg sjuksköterska HMC Maria
Läs merhemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp
RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Enteral nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14378 su/med 2016-04-16 7 Innehållsansvarig: Berit Hellman, Sektionsledare, Avdelning 352A (berhe9) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål (Food for Special Medical Purposes FSMP)
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-23 Ansvarig: Agneta Eklund Riktlinjerna är bearbetade och fastställda av Nutritionsgrupp Region Uppsala bestående av ledamöter från regionen
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merSondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond
Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas
Läs merInformation till dig som får sondnäring genom PEG
Information till dig som får sondnäring genom PEG Inledning Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång slang
Läs merHjälpmedelsguide LD - Vägledning Nutritionspump hjälpmedel, tillbehör Upprättad Reviderad
1(6) Vård i Samverkan Landstinget och Länets kommuner Syftet med denna vägledning är att säkerställa hanteringen av nutritionspumpar för sondnäring Att pumpen får ett säkert omhändertagande Att de som
Läs merPEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.
Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merViS - Vård i samverkan. Kommun(er): Samtliga kommuner i Uppsala län. Region Uppsala: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar
ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Samtliga kommuner i Uppsala län Region Uppsala: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar Fastställt av: Redaktionsrådet Datum: 2018-12-06 Innehåll Bakgrund...2 Syfte...2 Termer
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merLivsmedel för särskilda näringsändamål. Välkomna!
Livsmedel för särskilda näringsändamål Välkomna! Mål med utbildningen Att bli bekant med förskrivning i Sesam LMN Att känna till rutiner för att utreda, förebygga och behandla undernäring. Att kunna förskriva
Läs merNutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 3 Reviderad: 2018-11-19 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-12-10-2019-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merSammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merExempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!
4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merVälkomna tillbaka till oss! Utbildningsdag för dietister
Välkomna tillbaka till oss! Utbildningsdag för dietister Februari är nära Hjälpmedelscentralen Februari är nära Hjälpmedelscentralen Februari är nära Hjälpmedelscentralen Februari är nära Hjälpmedelscentralen
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merNågra råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare
Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat kan det bli aktuellt
Läs merKarin Moberg, 75 år. Del 1
Karin Moberg, 75 år Del 1 Karin Moberg, 75 år, har KOL stadium 3. Hon vägde 50 kg och var 165 cm lång vid inskrivning på universitetssjukhuset där hon för två veckor sedan genomgick ett endovaskulärt ingrepp
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merEnergi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merGuide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg
Guide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg Denna guide är ett hjälpmedel för hur du som sjuksköterska kan resonera kring val av kosttillägg när det inte finns någon ordination
Läs merInnehåll: Proteinberikning Energiberikning Berikning, fett Övriga berikningsprodukter Generell information. Proteinberikning
Sortimentsguide, nutrition Berikningsprodukter Innehåll: berikning Energiberikning Berikning, fett Övriga berikningsprodukter Generell information berikning Produkterna i denna kategori används för proteinberikning
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merLivsmedel för särskilda näringsändamål beställning, distribution och kompetenscentrum
Lovisa von Goës/Hjälpmedelscentralen 160301 1.0 1 (6) Livsmedel för särskilda näringsändamål beställning, distribution och kompetenscentrum Lovisa von Goës/Hjälpmedelscentralen 160301 1.0 2 (6) Innehållsförteckning
Läs merPM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.
Specialitet: OP/IVA Endoskopisektionen PM Omvårdnad Text författare: Ingrid Madsen Faktaansvarig: Caroline Lindstedth Godkänt av: Åsa Rudin Skapat: 2006-05-31 Reviderat: 2011-04-04 Bäst före: 2012-12-31
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merBeställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter
Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter Leveransadress: Version 141107 Kundnummer: Signatur: Beställningsdatum: Beställning https://www.nestle.biz/b2b/nhs E-post: ordernhs@se.nestle.com
Läs merRegion Kalmar läns övriga insatser vid särskilda behov (exkl. tekniska hjälpmedel) Tolktjänst för döva och gravt hörselskadade
Del 5 Region Kalmar läns övriga insatser vid särskilda behov (exkl. tekniska hjälpmedel) Förskrivning av livsmedel för speciella medicinska ändamål Tolktjänst för döva och gravt hörselskadade Hjälpmedel
Läs merKirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp
Kirurgiska kliniken Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Inledning Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal (stomi)
Läs mer