hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp

Transkript

1 RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom socialoch hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: Gäller tom: Gemensam med Regionen: Ja: Nej Gäller egen regi: Ja Gäller privatregi:ja Process hänv. Riktlinjer för patienter inom socialoch hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED NASOGASTRISK SOND SOM SÄTTS MED LEDARE sida 4-6 Indikationer Tunn sond för sondmats tillförsel Komplikationer-åtgärder Skötsel Matning Tillförsel av läkemedel Bytesfrekvens för sonder Vid dödsfall OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED PERKUTAN ENDOSKOPISK GASTROTOMI PEG sida 7-8 Indikationer Relativa kontraindikationer Förberedelser Förberedelser inför PEG inläggning Dag 0 (operationsdagen) Dag 1-3 Skötsel dag 4 och framåt Borttagande eller byte av PEG Vid dödsfall OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED GASTROTUB OCH KNAPP sida 9 Skötselråd Om gastrotuben eller knappen dragits ut SKÖTSEL AV PEG OCH GASTROTUB KNAPP sida Åtgärder för att förhindra infektioner runt stomat Infektioner runt stomat Komplikationer åtgärder Förvaring av sondmat Matning Pump Vid stopp i PEG/gastrotub/ knapp Matningsrelaterade komplikationer Tillförsel av läkemedel Vid dödsfall Omvårdnad Uppföljning och dokumentation Beställning av sondmat och pump Sidan 2 av 16

3 MATNINGSSCHEMA STARTSCHEMA sida FÖRFATTARE OCH KONTAKTPERSONER sida 16 BESTÄLLNING AV SONDMAT se separat bilaga Sidan 3 av 16

4 OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED NASOGASTRISKSOND SOND SOM SÄTTS MED LEDARE Enteral nutrition via nasogastrisk sond till mag tarmkanalen ordineras av läkare då patienten inte kan tillgodose sig sitt energi och näringsbehov på naturligt sätt. Om patienten blir beroende av enteral nutrition under en längre tid bör man överväga att anlägga en PEG. Förutsättningen för att det skall fungera är att patienten har en fungerande mag-tarmkanal. INDIKATIONER Allmänt behov av näringstillskott/medicin Sväljningsproblem Tumörer i svalg och/eller matstrupe Neurologiska sjukdomar Traumapatienter TUNN SOND FÖR SONDMATSTILLFÖRSEL Vid osäkerhet om sondens läge ska sonden kontrolleras med röntgen. Detta gäller speciellt patienter med nedsatt reflexförmåga och medvetslösa patienter eller om sonden ska ligga i tunntarmen. Om patienten har en intravasal infart eller epiduralkateter eller någon annan form av kateter som t.ex. suprapubiskateter eller pyelostomikateter utöver den nedlagda sonden ska infartsvägarna märkas enligt författningshandboken för att förhindra förväxling. Elever och studerande får inte självständigt utföra sondmatning av patienter som även har intravasal kateter och/eller epiduralkateter. Alla sprutor ska märkas med endast för sond vid samtidig intravenös infartsport för att förhindra förväxling med sprutor för intravasalt bruk Fixera sonden så att det inte känns obehagligt och så att tryckskador undviks. Mät och dokumentera sondens längd från näsborre till sondens ände Dokumentera vilken sorts sond patienten har och var sondspetsen mynnar. Det har betydelse för flödeshastigheten och för hur stor volym patienten tolererar. Sonden används enligt läkarordination KOMPLIKATIONER Trycknekros på näsvingen ÅTGÄRDER Risken minimeras genom daglig observation och justering av läget. SKÖTSEL Kontrollera patientens näsa och byt fixeringstejp dagligen Inspektera näsan och tvätta vid behov med en fuktad kompress. Var observant på eventuella tryckskador Undvik tryckskador genom att då och då ändra sondens fixeringsläge på näsvingen Eventuell hjälp med munvård, regelbundna besök hos tandhygienist rekommenderas. Sidan 4 av 16

5 MATNING Var noga med handhygien när du förbereder maten och genomför matningen, basala hygienrutiner gäller, se MAS riktlinjer Handskar skall användas enligt basala hygienregler pga. risk för kroppsvätskekontakt, se MAS riktlinjera Sprutan byts en gång per vecka Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen Skall utföras av sjuksköterska, får ej delegeras till omsorgspersonal. Kontrollera sondens läge inför varje matningstillfälle genom att spruta ner luft, samtidigt som ett stetoskop placeras över magsäcken. Det ska då höras ett tydligt kurr om sonden ligger på plats. Om det råder tveksamhet kring läget ge aldrig något i sonden. Försök eventuellt att backa sonden, ibland kan en knick uppstå. Forcera aldrig vid motstånd. Bered och tillför mat och mediciner enligt läkarens eller dietistens ordination och tillverkarens anvisningar Använd samma fabrikat på sondvälling, aggregat och pump Näringslösningen bör vara rumstempererad Hängtid för näringslösningen är 24 timmar om den inte kopplas ifrån patienten så fort den kopplats bort gäller 4 timmar Matningstiden styrs av hur patienten tolererar maten, variationer förekommer, och var sonden mynnar Efter matningen skall sonden spolas genom med ml vatten Sondmatsaggregat byts 1 gång per dygn hos patienter som har eget kylskåp i bostaden/patientrummet. Aggregatet spolas genom med vatten så inga rester av sondmat finns kvar, läggs i en plastpåse i kylskåpet Sondmatsaggregat byts efter varje matningstillfälle hos patienter som inte har eget kylskåp i bostaden/patientrummet Sondmatsaggregatet byts efter varje matningstillfälle då infektioner eller vinterkräksjuka grasserar på enheten Patienten bör sitta eller halvsitta under matningen och minuter efter för att minska risken för kräkning och aspiration. Tänk på att magmunnen inte alltid är helt sluten när patienten har sond. Detta ökar risken för aspiration i samband med sänkning av huvudgärden vid förflyttning i säng. FÖRVARING AV SONDMAT Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur Öppnad förpackning ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges på fabrikantens anvisningar Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur mer än fyra timmar ska kasseras Sidan 5 av 16

6 TILLFÖRSEL AV LÄKEMEDEL Kontrollera sondläge med luftinsprutning Märk sprutan med endast för sond om samtidig intravasal infart och/eller epidural kateter utöver den nedlagda sonden finns Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen Sprutan byts en gång per vecka Efteråt ska sonden spolas igenom med ml ljummet vatten Använd i möjligaste mån flytande läkemedel Kontrollera att läkemedlet kan lösas upp i vatten BYTESFREKVENS FÖR SONDER Vanligen byts sonder av PVC efter 3 7 dagar. Sonder av annat material kan ligga längre. Sonder av polyuretan kan ligga upp till tre månader och silikonsonder upp till ett år. Inom hemsjukvården byts sonderna på vårdcentral eller på sjukhuset VID DÖDSFALL Avlägsna sonden Sidan 6 av 16

7 OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED PERCUTAN ENDOSKOPISK GASTROSTOMI En Percutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) är en förbindelse mellan magsäcken och den främre bukväggen ut mot huden. PEG:en som består av en sond, förs in i magsäcken via ett ingrepp med hjälp av ett gastroskop och ett litet snitt på buken. Änden av sonden är försedd med en stopplatta och på utsidan närmast huden sitter en fixeringsplatta som är justerbar för att hålla sonden på plats. Ingreppet sker under lokalbedövning i svalg och hud. Stomin kan användas under lång tid för närings och läkemedelstillförsel. Enligt kliniska erfarenheter kan sonden ligga på plats i många månader utan komplikationer. Effekter som uppges vid användning av PEG i förhållande till nässond är högre livskvalitet, en bättre och jämnare näringstillförsel, minskad risk för malnutrition och bättre förutsättningar för rehabilitering. Förutsättningen för att en PEG skall fungera är att patienten har en fungerande magtarmkanal. INDIKATIONER Allmänt behov av näringstillskott/medicin Sväljningsproblem Tumörer i svalg och/eller matstrupe Neurologiska problem Traumapatienter Patienter som av praktiska och kosmetiska skäl föredrar en PEG istället för nässond Patienter som drar ut nässond RELATIVA KONTRAINDIKATIONER ( det finns få eller inga absoluta kontraindikationer ) Situationer där man inte kan utföra en säker endoskopi Ascites Blödningssjukdomar Extrem fetma där man inte kan genomlysa abdomen för att indikera insticks stället Patienter tidigare opererade med ventrikelresektion kan ibland vara svåra att lägga PEG på FÖRBEREDELSER INFÖR PEG INLÄGGNING Information till patient och vid behov till närstående. Utförlig och lättöverskådlig beskrivning med bilder över ingreppet inklusive stomislang, finns för visning, kontakta Barbro Hansson Socialförvaltningen, Linda Gillrup Hemvårdsförvaltningen, se under kontaktpersoner Fastande minst 4 timmar innan ingreppet Duscha patienten operationsdagens morgon Noggrann mun- och tandrengöring med klorhexidinlösning för munvård för att undvika bakterieinfektioner Sidan 7 av 16

8 När patienten bor på särskilt boende kan PEG -sättningen ske polikliniskt DAG O (OPERATIONSDAGEN) Fastande Dokumentera fabrikat och storlek på PEG:en i journalen Observera: mjuk buk, inga blödningar Ge smärtstillande vid behov Om hemgång samma dag tillsyn av magen Ordination från kirurgen vad gäller sondmat och att äta per os DAG 1-3 Observera: mjuk buk Observera ev. trycksår Får äta och dricka om läkare tillåter Starta sondmat enligt schema Lossa ej stopplattan Omläggning dagligen med torr kompress Det går bra att duscha om man täcker över PEG:en SKÖTSEL DAG 4 OCH FRAMÅT Observera: mjuk buk Observera ev. trycksår runt PEG.en Omläggning 1-2 gånger per vecka samt efter dusch med tvätt runt stomin med tvål och vatten, torr kompress, undvik häfta på huden Stopplattan kan lossas och spännas igen. Vid ökad eller minskad vikt kan man behöva justera stopplattan Kontrollera att PEG:en sitter korrekt och inget stopp föreligger på följande sätt: testa med ljummet vatten att det ej är stopp i sonden Vrid PEG:en 1 varv och kontrollera att PEG:en är rörlig 1-2 gånger per vecka för att förhindra att stopplattan fastnar på insidan, detta ska göras så länge PEG:en sitter Spola med ljummet vatten ml, 1-2 gånger per vecka om Peg:en inte används Det går bra att bada och duscha utan att täcka över PEG:en BORTTAGANDE ELLER BYTE AV PEG Byte och skötsel enligt leverantörens anvisning Icke fungerande PEG byts till gastrotub eller knapp (se skötselråd längre ner) Byte till knapp kan ske tidigast efter 8-10 veckor (vanligast hos barn) Hur och när PEG:en skall tas bort ordineras av patientansvarig läkare Om PEG:en av någon anledning skall tas bort måste den ha suttit minst 10 dagar, stomat skall ha läkt VID DÖDSFALL Ta bort PEG:en genom att klippa av den i nivå med huden, sätt en tejpbit över hålet. Sidan 8 av 16

9 OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED GASTROTUB OCH KNAPP När en peg inte längre fungerar kontakta läkare för eventuellt byte till gastrotub eller knapp. Byte av gastrotub och knapp sker enkelt och kan göras av sjuksköterska eller anhörig enligt läkarordination och fabrikantens anvisning. Knappen och gastrotuben består av en ballong i änden, kuff, som fylls med sterilt vatten. Knappen är kort och slutar i nivå med huden, gastrotuben är cirka 30 cm lång från huden och hålls på plats med kuff och en stopplatta. Benämningen på gastrotuben kan vara olik beroende på fabrikat. Visningsmaterial finns hos Barbro Hansson Socialförvaltningen och Linda Gillrup Hemvårdsförvaltningen, se under kontaktpersoner SKÖTSELRÅD Observera mjuk buk Observera ev. trycksår under stopplattan Omläggning 1-2 gånger per vecka samt efter dusch med tvätt runt stomin med tvål och vatten, torr kompress, undvik häfta på huden Stopplattan kan lossas och spännas igen Kontrollera mängden sterilt vatten i ballongen och fyll på vid behov = kuffa om en gång var till varannan vecka, gäller både gastrotub och knapp Gastrotub/ knapp byts när den inte fungerar längre (ca 1-3 månader). Orsaken till byte kan vara att ballongen inte behåller vattnet eller att slangen har täppts till. Bytet sker av sjuksköterska. Kuffen töms, slangen dras ut. Ny slang sätts i stomin. Kuffa upp med sterilt vatten. Instruktioner finns på internet, sök på mic key knapp Ha alltid en gastrotub/knapp i reserv hemma Kontrollera att gastrotuben/knappen sitter korrekt och inget stopp föreligger på följande sätt: -testa med ljummet vatten att det inte är stopp i sonden Spola med ljummet vatten ml 1-2 gånger per vecka om den inte används Det går bra att bada och duscha utan att täcka över gastrotub/knapp OM GASTROTUBEN ELLER KNAPPEN DRAGITS UT Ta kontakt med läkare/sjuksköterska. Sätt en bit av slangen i stomat så att inte den drar ihop sig, se skötselråd ovan Byte av gastrotub eller knapp enligt leverantörens anvisning Sidan 9 av 16

10 SKÖTSEL AV PEG OCH GASTROTUB/ KNAPP ÅTGÄRD FÖR ATT FÖRHINDRA INFEKTION RUNT STOMAT Tvätta runt stomat med vatten och tvål 1-2 gånger per vecka. Byt kompressen dagligen och vid behov. INFEKTION RUNT STOMAT Om det är ömt, rodnat eller vätskande runt gastrostomin, kontakta ansvarig läkare eller sjuksköterska. KOMPLIKATIONER Läckage runt stomat Granulationsvävnad Trycknekros ÅTGÄRDER kontrollera, sitter stopplattan för löst? lapisering förhindras genom att stopplattan inte spänns för hårt/för kort knapp FÖRVARING AV SONDMAT Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur Öppnad förpackning ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges på fabrikantens anvisningar Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur mer än fyra timmar ska kasseras MATNING Var noga med handhygien när du förbereder maten och genomför matningen, basala hygienrutiner gäller, se MAS riktlinjer Handskar skall användas enligt basala hygienregler pga. risk för kroppsvätskekontakt, se MAS riktlinjer Bered och tillför mat och mediciner enligt läkarens eller dietistens ordination och tillverkarens anvisningar Använd samma fabrikat på välling, aggregat och pump Kontrollera att PEG:en/gastrotub/ knapp sitter korrekt och inget stopp föreligger genom att spola med ml ljummet vatten Näringslösningen bör vara rumstempererad Hängtid för näringslösningen är 24 timmar om den inte kopplas ifrån patienten så fort den kopplas ifrån gäller fyra timmar Matningstiden styrs av hur patienten tolererar maten, variationer förekommer Patienten bör sitta eller halvsitta under matningen och minuter efter, för att minska risken för kräkning och aspiration Kontrollera att buken är mjuk och oöm och att patienten mår bra innan sondmaten kopplas på Efter matningen ska sonden spolas igenom med ml ljummet vatten Kaffe, te, näringsdrycker, nyponsoppa och motsvarande kan ges i PEG:en om det är rumstempererade Sidan 10 av 16

11 Sondmatsaggregat byts 1 gång per dygn hos patienter som har eget kylskåp i bostaden/patientrummet. Aggregatet spolas genom med vatten så inga rester av sondmat finns kvar, läggs i en plastpåse i kylskåpet Sondmatsaggregat byts efter varje matningstillfälle hos patienter som inte har eget kylskåp i bostaden/patientrummet Sondmatsaggregatet byts efter varje matningstillfälle då infektioner eller vinterkräksjuka grasserar på enheten Sprutan byts en gång per vecka Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen Mellankopplingsslang till knapp byts var eller varannan dag Mellankopplingsslang spolas genom med vatten och förvaras i en plastpåse i kylskåp mellan matningarna Om patienten har en intravasal infart eller epiduralkateter eller någon annan form av kateter som t.ex. suprapubiskateter eller pyelostomikateter utöver den nedlagda sonden ska infartsvägarna för att förhindra förväxling. Elever och studerande får inte självständigt utföra sondmatning av patienter som även har intravasal kateter och/eller epiduralkateter Sondmatningen får då ej heller delegeras. Alla sprutor ska märkas med endast för sond vid samtidig intravenös infartsport för att förhindra förväxling med sprutor för intravasalt bruk. PUMP Oftast går det bra att ge mat utan pump. Det finns inga bestämda regler för att använda pump eller ej men viktigt är att man använder samma fabrikat på välling, aggregat och pump. VID STOPP I PEG:EN/GASTROTUB/ KNAPP Spola alltid PEG:en/gastrotub/knappen med vatten efter varje användnings tillfälle. Spola med minst 20 ml vatten för att förebygga stopp Rester av sondnäring eller läkemedel som finns kvar kan ge upphov till stopp eller läckage. Försök att spruta igenom vatten/vichyvatten med hjälp av en spruta. Tryck inte för hårt, aspirera försiktigt, kläm längs slangen, det kan häva stoppet om detta inte lyckas, kontakta sjuksköterska/läkare. MATNINGSRELATERADE KOMPLIKATIONER Illamående - kräkningar kan bero på för snabb administrering, dålig tolerans mot näringslösningen, obstipation, för låg huvudända. Avbryt sondmats tillförseln, prova efter ett tag med sänkt hastighet, höj huvudändan vid behov. Risken för diarré ökar efter lång tarmvila, för snabb administrering, kolhydratrika lösningar, antibiotika behandling, för kall näringslösning, kontamination av näringslösning eller aggregat Gasbesvär, magknip och förstoppning kan orsakas av medicinering- speciellt morfin preparat- uttorkning, för lite eller för mycket fiber, kan bero på sondmaten - uppmärksamma ev. intolerans Sidan 11 av 16

12 Mat i luftvägarna p.g.a. rapning eller kräkning, kan ge patienten hosta eller problem med andningen. Avbryt genast matningen och kontakta läkare/sjuksköterska. TILLFÖRSEL AV LÄKEMEDEL Spruta byts en gång per vecka Märk sprutan med endast för sond vid samtidig intravenös infartsport för att förhindra förväxling med sprutor för intravasalt bruk Använd i möjligaste mån flytande läkemedel Kontrollera att läkemedlet kan lösas upp i vatten Kontrollera att inget stopp föreligger genom att spola med ml ljummet vatten Spola med minst ml vatten efter läkemedelstillförseln Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen VID DÖDSFALL Ta bort gastrotub/knapp, täck hålet med en tejpbit Ta bort PEG:en genom att klippa av den i nivå med huden, sätt en tejpbit över hålet. OMVÅRDNAD Personer som får sondmatning har inte måltiderna och den sociala gemenskapen kring dessa att se fram emot, vilket kan leda till isolering och att den sociala gemenskapen med andra boende och anhöriga bryts. Det är mycket viktigt att tänka på att en person som får sondmat saknar smaksensationer som fast föda ger. Därför behövs extra stöd och uppmuntran från vårdpersonalen. Det är viktigt med god munhygien flera gånger per dag hos vårdtagare som inte äter. Det finns inget hinder för vårdtagaren att inta föda oralt om läkaren inte motsätter sig detta. Regelbunden kontakt med tandhygienist rekommenderas. UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION Upprätta en nutritionsplan med problem, mål och omvårdnadsåtgärder i omvårdnadsjournalen, utvärdera regelbundet. Dokumentera det dagliga intaget av sondnäring, använd medicinsk behandlingslista till Hemdoc. Följ patientens vikt regelbundet. Ordination av fortsatta kontroller vad det gäller vikt och blodprover sköts av patientansvarig läkare BESTÄLLNING AV SONDMAT OCH PUMP För brukare på särskilt boende, äldreboende, ingår sondnäring i kost och omvårdnadsavgiften. Sondmat och aggregat beställs via Post Nord, faktureras boendet. Alla tillbehör faktureras boendet. För brukare i ordinärt boende, dit även servicehus räknas, beställs sondmat och aggregat från Post Nord se bilaga beställning för fakturaadress För brukare som bor på socialförvaltningens gruppboende beställs sondmat och aggregat Post Nord och faktureras boendet. Alla tillbehör faktureras boendet. Sidan 12 av 16

13 För brukare som tillhör socialförvaltningen och bor i ordinärt boende eller har personligt assistens beställs sondmat och aggregat från Post Nord. Alla tillbehör faktureras Socialförvaltningen. Läkare på Medicinkliniken, Kirurgkliniken och Öron-näs och hals kliniken samt Barn och ungdomskliniken kan ordinera pump Pump levereras från MTA-hjälpmedel, Medicinsk tekniska avdelningen hjälpmedel, adress se sid 16 Ryggsäck ordineras av sjuksköterska och hämtas på MTA hjälpmedel, adress se sid 16 Återlämnande av sondmatspump sker till MTA hjälpmedel, adress se sid 16 Trasig sondmatspump lämnas till MTA hjälpmedel, adress se sid 16 MTA hjälpmedel Region Halland Sjukhuset i Halmstad ansvarar för service och ordnar utbytespump, Anmäl ny vårdtagare till Linda Gillrup Hemvårdsförvaltningen på blankett Rutin för sondmat Vid smitta skall pumpen rengöras enligt samma rutiner som andra hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen Sidan 13 av 16

14 MATNINGSSCHEMA Uträkning av energibehov Sängliggande vårdtagare 25 kcal/kg/dygn Uppegående vårdtagare 30 kcal/kg/dygn Uppbyggnadsfasen kcal/kg/dygn Uträkning av vätskebehov: 30 ml/kg/dygn Vid temperaturhöjning 250 ml/grad över 37º Material hos vårdtagaren Spruta 50/60 ml eller 20 ml spruta märkt med endast för sond om det finns samtidig intravenös infartsport och/eller epidural kateter utöver den nedlagda sonden Rondskål att lägga sakerna i Droppställning Nappflaska till vatten Stetoskop till nässond Startschemat kan användas individuellt beroende på när vårdtagaren senast åt. Har vårdtagaren varit fastande i mer än ca 3 dygn krävs oftare långsam upptrappning för att undvika gastrointestinala problem. Har fastan varit mindre än 3 dygn kan man prova snabbare upptrappning. Om vårdtagaren får någon form av reaktion från magtarmkanalen, diarré, illamående o.s.v. styr det upptrappningen. Man kan då behöva gå tillbaka en dag i schemat. Sondvälling och vatten kan ges var för sig Startschema för näringslösningar Välling vatten tid antal flaskor vätska ml kalorier Dag ml 4 tim dag ml 300 ml 4 tim dag ml 250 ml 4 tim dag ml 200 ml 3-4 tim dag ml 100 ml 3-4 tim dag ml 50 ml 2-3 tim dag ml 50 ml 2 tim Observera: ge enligt ordination intravenös vätska så vätskebehov och energibehov fylls upp under tiden som upptrappningen varar Sidan 14 av 16

15 Förslag på ungefärliga starttider och sondmatningsschema efter full upptrappning: Klockan ca ml sondvälling, Klockan ca ml sondvälling, Klockan ca ml sondvälling, Klockan ca ml sondvälling. Tänk på att sondmaten är mat, vätska behövs också Fyll på näring och energibehovet hos de som kan äta en del själv När kost med anpassad konsistens går att äta minska på vällingtillförseln Byte av vällingsort bör ske med en flaska i taget med början på morgonen för att främja nattsömnen om besvär tillstöter Sondvällingar Standard 500ml 500 kcal, Elementär 500 ml 500 kcal, Energirik 500 ml ca 750 kcal, Fiberrik 500 ml 500kcal, Anpassad för cancer patienter 500 ml 650 kcal. Att tänka på vid sondmatning: Högläge Sondläget Alltid spola med minst ml vatten efter varje användnings tillfälle Undervisa patient och närstående om matningsteknik Sidan 15 av 16

16 Författare och kontaktpersoner inom Halmstads kommun Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg Hemvårdsförvaltningen Södra vägen 5 Tele: Barbro Hansson Sjuksköterska Socialförvaltningen Tele: Linda Gillrup Sjuksköterska Hemvårdsförvaltningen Simon Amner Sjuksköterska Kirurgkliniken, avdelning 72 Tele: Medicin Tekniska Avdelningen - Hjälpmedel, MTA, Region Halland Sjukhuset i Halmstad. målpunkt C, plan 1 Öppettider helgfri måndag fredag 8-12 och Tele eller HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Sidan 16 av 16