kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:

Transkript

1 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen Dokumentansvar: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: ' 66/2014 Datum för beslut: Underskrift beslutande: Namnförtydligande:

2 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning 2(7) RUTIN VID SONDMATNING BAKGRUND Grunden för all kost- och nutritionsbehandling är oralt intag av mat och dryck. Hos ett mindre antal patienter är aptiten och förmågan att äta så nedsatt, att intaget av mat och dryck trots anpassning är otillräckligt för att tillgodose behovet av energi och näring. Artificiell nutrition (näringstillförsel på konstgjord väg) via magtarmkanalen, enteral nutrition, kan då vara alternativ. Läkare ordinerar sondinläggning. Ställningstagande till mängd och typ av sondnäring och hur denna ska administreras görs av dietist eller av läkare/sjuksköterska med specifik kompetens i enteral nutrition. Ordinationen bör ske i samråd med teamet runt patienten. Vid dysfagi är det en fördel om logoped involveras för utredning av sväljförmåga och för att fastställa om patienten kan inta föda och i så fall med vilken konsistens. Dietisten har huvudansvaret för att utarbeta och följa upp nutritionsordinationen och ta initiativ till justeringar i samråd med medicinskt ansvarig läkare och sjuksköterska. Sondmatning får endast utföras av sjuksköterska eller av omvårdnadsansvarig sjuksköterska delegerad personal. För ytterligare information se

3 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning 3(7) MUNVÅRD Risken ökar för att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Om de blir röda och/eller irriterade måste de kontrolleras och bedömas medicinskt. Patienten bör uppmärksammas på att använda extra mjuk tandborste. För att munnens slemhinnor ska hålla sig friska är det därför viktigt med munvård flera gånger dagligen. GASTROSTOMI INFART TILL MAGSÄCKEN Om en patient behöver enteral nutrition under en längre tid (>4-6 veckor) bör gastrostomi övervägas. SONDER Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) En gastrostomikateter (PEG) anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken med hjälp av ett gastroskop. Katetern hålls på plats med hjälp av en stopplatta på insidan och en fixeringsplatta på utsidan som är justerbar för att hålla sonden på plats. Det går bra att bada och duscha med PEG. Öppen gastrostomi En traditionell nutritiv gastrostomi anläggs genom en laparotomi då en kateter med ballong läggs in i magsäcken (Witzel-fistel). Gastrostomiport/gastrostomiknapp Vid långtidsbehandling det vill säga när patienten har haft en PEG eller öppen gastrostomi i mer än 6-8 veckor och om stomat är läkt, kan katetern ersättas av en gastrostomiport/gastrostomiknapp, där kopplingen till matningsslang/aggregat ligger i hudplanet. INDIKATIONER Patienter med fungerande mag- tarmkanal, men som av olika skäl inte kan tillfredsställa sitt energi- och näringsbehov med mat och kosttillägg. Sväljningsproblem Tumörer i svalg och/ eller matstrupen Neurologiska sjukdomar

4 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning 4(7) KONTRAINDIKATIONER Patienter med icke fungerande mag-tarmkanal. Exempelvis vid: Total förstoppning Akut blödning i mag- tarmkanalen Trauma Instabil cirkulation PRAKTISKA OCH ETISKA KONTRAINDIKATIONER Svårighet att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis terminalvård SKÖTSEL AV GASTROSTOMI Det är viktigt att gastrostomin sköts enligt klara rutiner för att minska risken för komplikationer. Den vanligaste komplikationen är sårinfektion runt katetern. Läs om pre- och postoperativa rutiner i Vårdhandhandbokens texter om operationsvård. Inspektera gastrostomin dagligen. Rengör dagligen med tvål eller tvättkräm och vatten runt katetern eller knappen och under plattan. Torka torrt med en ren handduk eller kompress. Förband kan appliceras runt kateteringången för att hålla den torr. Lägg ingen kompress under plattan om inte patienten särskilt önskar det. Om förband används, byt minst en gång per dag eller vid behov. Vrid PEG:en ett halvt varv varje dag för att förhindra att den inre plattan fastnar i ventrikelväggen. Inspektera runt katetern dagligen och var uppmärksam på eventuella tryckoch/eller infektionssymtom. Dokumentera eventuella förändringar och rapportera dem till den ansvariga läkaren. Kontrollera så att det inte uppstår tryckskador vid kateteringången när patienten ökar i vikt. Det är bättre att plattan mot bukväggen sitter något för löst än för hårt. Det ska vara några millimeter mellan plattan och huden.

5 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning 5(7) Vid läckage runt gastrostomin, kontrollera stopplattan och strama till denna något (utförs av läkare alt. sjuksköterska). Spola katetern med ml vatten före och efter varje måltid samt före och efter läkemedelstillförsel. Torka av koppling och lock på sonden med rent vatten efter varje matningstillfälle. Spola katetern dagligen med ml vatten när den inte används. Om gastrostomikatetern/knappen åker ut ska genast någon form av kateter sättas dit för att hålla stomat öppet tills en ny kateter/knapp kan införas, då stomin annars snabbt växer igen. Se till att det alltid finns en reservkateter av samma sort och storlek till hands. En PEG ska tas bort när patienten avlidit, en liten kompress/celltork täckt med plastfilm förhindrar läckage. KOMPLIKATIONER Kontakta alltid tjänstgörande distriktssköterska/ sjuksköterska när problem uppstår. KOMPLIKATION Rodnad, ömhet runt PEG- sonden Läckage runt stomat Fuktig hud Granulationsvävnad (svallkött) Trycknekros Sonden ramlat ur ÅTGÄRD Infektion? Sitter stopplattan för löst? Flytta in plattan (utförs av Läkare alt. Ssk) Efter ordination, Inotyolsalva el. liknande Efter ordination, lapisering Sitter plattan för hårt? Lossa och avlasta. Sätt skyndsamt in en kateter i hålet En välskött PEG kan användas så länge den fungerar, ca ett år. Den behöver bytas när det blir stopp i den eller om den ser uppluckrad och kladdig ut.

6 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning 6(7) ATT TÄNKA PÅ INFÖR OCH UNDER SONDMATNING Var noga med handhygienen när du förbereder sondmaten. Bered vatten, sondmat och ev. läkemedel enligt läkarens eller dietistens ordination. Sondmaten skall vara rumstempererad. Kontrollera att sonden (Peg eller knapp) sitter korrekt och inget stopp föreligger genom att spola ml ljummet vatten. Kontrollera att buken är mjuk och oöm och att patienten mår bra innan sondmaten kopplas på. Använd handskar när du handskas med sonden. Patienten skall halvsitta eller sitta under matningen och ca minuter efter, för att minska risken för kräkning och aspiration. Kaffe, te, näringsdrycker, nyponsoppa och motsvarande kan ges i sonden om de är rumstempererade. Efter matningen skall sonden spolas med 50 ml ljummet vatten. Sondmatningsaggregatet är sterilt engångsmaterial, men av beprövad erfarenhet använder vi i Karlsborgs kommun sondmatningsaggregatet med byte en gång per dygn. Nytt sondmatningsaggregat tas varje morgon. Sondmatningsaggregatet spolas igenom och sköljs mycket noggrant i varmt vatten efter varje gång och förvaras i avsedd plastlåda i vårdtagarens kylskåp. Kopplingsslang till knapp är flergångsmaterial (patientbundna). Vanligtvis används dessa 1-2 veckor. Slangarna spolas rent, skölj noga och förvaras i kylskåp. Sprutan diskas efter varje användning. Ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten och diskmedel, skölj rent under kallt vatten och låt sprutan lufttorka isärtagen. Om patienten har en intravasal infart eller epiduralkateter eller t.ex. suprapubiskateter utöver sonden skall den märkas tydligt så att det inte sker förväxling mellan infartsvägarna. Elever och studenter får inte självständigt utföra sondmatning i dessa situationer. Även delegeringar skall ske med stor restriktion. Alla sprutor skall märkas med endast för sond vid samtidig intravenös infartsport för att förhindra förväxling.

7 Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning 7(7) TILLFÖRSEL AV LÄKEMEDEL Använd i möjligaste mån flytande läkemedel. Kontrollera att läkemedlet kan lösas i vatten efter att ha krossats. Kontrollera att inget stopp föreligger genom att spola ml ljummet vatten innan läkemedelstillförseln. Sprutan diskas efter varje användning, genom att ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten och diskmedel, skölj rent under kallt vatten och låt sprutan lufttorka isärtagen. MATNINGSRELATERADE KOMPLIKATIONER Illamående- kräkningar: Eventuellt för snabb administrering, dålig tolerans mot sondmaten, obstipation, för låg huvudända. Avbryt sondmatningen, prova efter ett tag igen med sänkt hastighet och vid behov mer höjd huvudända. Diarréer Kan uppstå efter lång tarmvila, för snabb administrering, kolhydratrika lösningar, antibiotikabehandling, för kall näringslösning, tarminfektion eller kontamination av näringslösning eller aggregat. Gasbesvär, magknip och förstoppning Kan orsakas av medicinering (speciellt morfinpreparat), uttorkning, för lite eller för mycket fibrer eller eventuell intolerans mot sondmaten. Mat i luftvägarna Kan uppstå på grund av för låg huvudända, rapning eller kräkning. Detta ger patienten hosta eller problem med andningen. Avbryt genast matningen och kontakta sjuksköterska/ läkare. PUMP Det går bra att ge mat utan pump. Om pump används är det viktigt att man använder samma fabrikat på aggregat och pump. Följ pumpens bruksanvisning.