Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Transkript

1 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

2 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket

3 Läkarens ansvar Diagnostik Utredning Ordination av vissa specialförband och läkemedel Behandling av bakomliggande sjukdomar

4 Sjuksköterskan ansvarar för Omvårdnaden Sårbehandlingen Val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling Dokumentation av åtgärderna

5 Sår Akuta sår traumatiska sår postoperativa sår Kroniska sår (svårläkta sår) bensår trycksår

6 Kontamination Färska, ickeinfekterade op.sår har låg eller ingen grad av kontamination Av kroniska sår (ex bensår, trycksår) har mer än 90% kolonisation

7 Alla kroniska sår innehåller bakterier Noggrann rengöring, Avlägsnande av fuktiga nekroser, död vävnad och främmande kroppar - minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen

8 Akuta sår Kan kontamineras när skadan sker, ex. vid trauma av patientens egen flora överföras via vårdgivare i samband med operation

9 Staphylococcus aureus - våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld / abscess Led- och skelettinfektion

10 Tecken på infektion rodnad svullnad värmeökning smärta lukt ökad sekretion från såret Sårodling - hur?

11 Sårodling - hur? Rengör såret före odling! Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl)

12 Sårodlingsremissen Lokalisation provmaterial önskad analys Dessutom: aktuella symtom ev. antibiotikabehandling ev. komplicerande sjukdom ex. diabetes

13 Antibiotikabehandling Undvik lokal antibiotika i sår! Risk för resistensutveckling Mekanisk rengöring viktigast Kirurgisk infektionsbekämpning Antibiotika vid tydliga infektionstecken med allmänpåverkan Behandla utifrån klinisk bedömning Behandla inte odlingssvar

14 Omläggningsrutiner Steril rutin första dygnet postoperativt om ett kirurgiskt sår har förbindelse med djupare vävnad Ren rutin för alla andra sår

15 Steril eller ren rutin? Skillnad: renhetsgrad hos instrument, utensilier och rengöringsvätskor Ordineras av patientansvarig läkare Dokumenteras i journal

16 Ren rutin Såren rengörs med kroppsvarmt nyupptappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Avveckla det använda materialet säkert

17 Ren rutin vid: Förorenade, infekterade sår där mekanisk rengöring är viktig ex kroniska bensår, trycksår traumatiska skador där det kommit synlig smuts i såret, t.ex jord,grus okomplicerade operationssår efter 1:a postoperativa dygnet

18 När krävs steril rutin? Till vissa infektionskänsliga patienter Till sår som står i förbindelse med djupare, normalt steril vävnad (ex. led, bukhåla) Operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns drän, vätskar, blöder och inte läker normalt

19 Hur rent ska det vara? Höggradigt ren produkt Innebär att produkten ska vara fri från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion Godkänd till: skadad hud intakta slemhinnor

20 Definitioner Sterilt: högst 1 mikroorganism på en miljon artiklar Höggradigt rent: 1 mikroorganism på 1000 artiklar (ex.pincett, skålar) eller per produkt ( ex. per kompress) samt fria från sjukdomsalstrande mikroorg. Rent: rent för ögat (rengörs och desinfekteras före återanvändning, ex blodtrycksmanschett)

21 Förvaring av höggradigt rent och sterilt material Skyddas från direkt solljus, fukt och damm Handsprit innan plock i förrådet Inget onödigt plock av personalhänder Förvaras åtskilda i skåp med dörrar Inga stora förråd hemma En ansvarig Inga kartonger på golvet

22 Höggradigt rena produkter Multiförpackning Renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till patienten Desinfekterade händer eller plockpeang/pincett används till att ta ur multiförpackningar Förpackningen återförsluts noggrant mellan användningarna

23 Kranvatten Inbjuder till riklig sköljning Färsktappat, låt vattnet rinna 1-2 minuter Kroppsvarmt

24 Hygienrutiner vid såromläggning Basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt Desinfekterade händer Undersöknings handskar Engångsplastförkläde Desinfekterad yta till omläggningsmaterialet

25 Efter omläggningen Använt omläggningsmaterial läggs i soppåse och knyts ihop Instrument och koppar placeras och körs direkt i diskdesinfektor (ingen mellanlandning) Engångsinstrument ska kastas - ej återanvändas (ex agrafftång) Torka av arbetsytor med alkoholbaserat rengöringsmedel Använt material läggs ej tillbaka

26 Diskdesinfektor Har inget stort avlopp = Ingen nedspolning av smuts För instrument och material som varit i kontakt med blod, slemhinnor, sårsekret Kontrolleras varje dag (igentäppt, disk- och sköljmedel) Funktionstestas årligen

27 Förvaring av höggradigt rena instrument Efter diskdesinfektorn: torka torrt med rent papper eller ren kökshandduk lägg instrumenten GENAST i skyddat utrymme, t.ex låda med lock Hållbarhet: 1 vecka

28 Omläggning i hemmet Hanteringen lika viktig Desinfekterade händer Vid regelbundna behandlingar -ha en grundutrustning hos vårdtagaren (handsprit, handskar, plastförkläde)

29 Förråd hemma hos patienten Plastlåda med lock Material för ca 1 vecka i plastpåsar Hanteras med spritade händer Använt material får ej läggas tillbaka Rengör lådan 1 gång/månad Inget material på golvet

30 Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock