VRI Vårdrelaterade infektioner

Transkript

1 VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson 1

2 2

3 3

4 4

5 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband med diagnostik, behandling eller undersökning. 5

6 6

7 VRI - vårdrelaterade infektioner Vanligaste VRI: - Pneumoni (28 %) - VUVI (21 %) - Hud-och mjukdelsinfektioner (14 %) (inkl. postop. infektioner) 7

8 Tarmflora: E.coli Klebsiella Enterokocker Staphylococcus aureus ESBL VRE MRSA Clostridium difficile Calicivirus Bilder: Mun/näsflora: Streptokocker Staphylococcus aureus Pneumokocker Hemophilus influenza Förkylningsvirus MRSA Hudflora: KNS Staphylococcus aureus MRSA Pseudomonas (sår) 8

9 Hur uppkommer VRI? Spridning av smittämnen från en patient eller från miljön till en annan patient (direkt eller via personalens händer, kläder eller via otillräckligt rengjorda instrument). Smittämnen från patientens egen bakterieflora har förts till normalt steril vävnad. Smittämnen i patientens egen bakterieflora växer till pga. antibiotika eller läkemedel som sätter ner immunförsvaret. 9

10 Omgivningssmitta (kontaktsmitta) Partiklar från oss hamnar i omgivningen vid rörelse, även från kläder och sängkläder. Smittämnena förs via händer eller föremål till mottaglig person. Den vanligaste smittvägen inom vården (även i samhället). Personalhänder, personalkläder, toaletter, instrument. 10

11 11

12 Tarmflora: E.coli Klebsiella Enterokocker Staphylococcus aureus ESBL VRE MRSA Clostridium difficile Calicivirus Bilder: Mun/näsflora: Streptokocker Staphylococcus aureus Pneumokocker Hemophilus influenza Förkylningsvirus MRSA Hudflora: KNS Staphylococcus aureus MRSA Pseudomonas (sår) 12

13 Risker med kroppsegna bakterier Vårdpersonal har ansvar för att bakterier inte förs in i kroppen i samband med vårdsituationer. 13

14 Faktorer som påverkar förekomst av VRI Patienten: - vem patienten är (ålder, kön, sjukdomsgrad) - hur länge patienten finns i vården. - vad patienten påverkas av/utsätts för under vårdtiden riskfaktorer. Personal: - dålig följsamhet till hygienrutiner - sår/eksem på händer/underarmar 14

15 Slutsatser om VRI ( vårdtillfällen) patienter får VRI årligen % bedöms kunna undvikas. Ca 1500 fall (4 varje dag) orsakar patientens död av dessa bedöms vara undvikbara. Medelvårdtiden är dubbelt så lång för patient med VRI jämfört med patient utan VRI (16,6 dagar/6,3 dagar). Patienter över 75 år har signifikant mer VRI. Kostnaden beräknas till 65 miljarder kr vilket är 10 % av Sveriges kostnad för slutenvård. Män har mer VRI än kvinnor. Andelen VRI är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter. 15

16 20% PPM-VRI LiV % 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% januari -13 februari -13 mars -13 april -13 maj -13 juni -13 juli -13 augusti -13 september -13 oktober -13 november -13 december -13 januari -14 februari -14 mars -14 april -14 maj -14 juni -14 juli -14 augusti -14 september -14 oktober -14 LiV Arvika Karlstad Torsby november -14 december -14 januari -15 februari -15 mars -15 april -15 maj -15 juni -15 juli -15 augusti -15 september -15 oktober

17 PPM-VRI 2017 LiV Mars 9,3 % Juli 4,6 % Oktober 6,2 % Oktober ,6 % 17

18 18

19 19

20 VRI - vårdrelaterade infektioner Riskfaktorer - antibiotikabehandling - KAD - Centrala infarter - Operativa ingrepp - Respiratorbehandling - Immunosuppression 20

21 VUVI Vårdrelaterade urinvägsinfektioner 21

22 VUVI vårdrelaterade urinvägsinfektioner Andel VUVI av alla vårdrelaterade infektioner: - inom akutsjukvården %, - inom geriatrik, rehab och äldreboende 55 %. Behandling med KAD orsakar 80 % av VUVI. Vid VUVI är risken för urosepsis 1-5 % som medför ökad morbiditet och mortalitet (Saint 2000). 22

23 Varför är det viktigt att följa åtgärderna? VUVI leder till ökad sjuklighet, förlängd vårdtid, ökade kostnader och ökad dödlighet. VUVI är orsak till många antibiotikakurer och driver därför på utvecklingen av antibiotikaresistens. Hantering av infekterad urin innebär ökad risk för spridning av resistenta bakterier. 23

24 Förebyggande åtgärder VUVI Identifiera patient med risk för VUVI. Förebygga och diagnostisera urinretention. Behandla urinretention korrekt. Utred urininkontinens. Behandla med urinkateter endast på strikt indikation. Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter. 24

25 Reducera och eliminera riskfaktorer Behandling med kvarliggande urinkateter (KAD) ska ordineras av läkare. Behovet av urinkateter ska omprövas dagligen. Dokumentera i Cosmics journaltabell. Indikation och förväntad behandlingstid ska dokumenteras i patientjournalen. 25

26 Överväg alternativ till KAD Toalettschema Bladderscan/Mätning av resturin - se vårdrutin Resturin. RIK Använd kvarliggande urinkateter (KAD) restriktivt. Överväg om suprapubiskateter är lämplig - se vårdrutin Suprapubiskateter. 26

27 Urinkateter Efter 4 dygn med KAD växer det bakterier i urin och försvinner inte förrän KAD är borttagen. Avveckla katetern så snart som möjligt! Hitta alternativ! OBS bladderscan för att undvika överfylld blåsa! Ha inte kvar katetern några extra dygn för att det är bekvämt. Vid tömning av påse, torka av ventilen för att undvika dropp på golvet. 27

28 CVK 28

29 Centrala infarter Omläggning. Injektionsventil. Scrub the hub (desinfektera i 15 sek, lufttorka i 30 sek.). Utvärdera behov dagligen. Dokumentera i Cosmics journaltabell. Lokal rutin + vårdhandbokens rutin. 29

30 PVK 30

31 PVK Lång trevägskran + injektionsventil. Desinfektera innan användning. Om PVK är satt i en akutsituation där adekvat huddesinfektion inte utförts, ska den snarast tas bort. Inspektion minst en ggr per arbetspass. Utvärdera patientens behov. Dokumentera i Cosmics journaltabell. MAX 72h!!! Lokal rutin + vårdhandbokens rutin. 31

32 Förbandsmaterial 32

33 Rutiner vid omläggning Desinfekterade händer vid hantering av förband. Rent underlag t.ex. rullvagn eller desinfekterat sängbord. Omläggning av sår skall inte ske när det är mycket rörelse på rummet, t.ex. bäddning, städning, matutdelning. Lägg inte förband i sängen. Om förband hamnar i sängen eller på golvet kassera! Överblivet material ska inte förvaras på patientens sängbord. Patient med sår på fötterna ska ha skor. 33

34 Rena ytor i vård- och behandlingsrum! 34

35 Rena ytor i behandlingsrum! 35

36 Överblivet material från vårdrum 36

37 Rena produkter i skåpen! 37

38 38

39 39

40 Hur ren är tejpen? 40

41 41

42 42

43 Rutiner vid omläggning Avspolning av sår på mottagningen tänk på hygienen stänk i omgivningen, kran och duschmunstycket, behållaren! 43

44 Sammanfattning VRI inte bara ett problem inom slutenvården. Alla i personalgruppen ska ha förståelse att små rutiner spelar stor roll för patientsäkerheten! Rutiner för handhavande ska vara kända i personalgruppen. 44

45 Regler och rutiner Rena händer och kläder basala hygienrutiner. Rena föremål och ytor aseptisk arbetssätt. God antibiotikapolicy. = Patientsäkerhet! 45

46 Tack för mig! Ann-Mari Gustavsson