Innehåll: Inledning sid 1
|
|
- Ulf Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: Tobias Nilsson Senaste rev: Innehåll: Inledning sid 1 Definitioner sid 1 MRSA-bärare (koloniserade) Transient (tillfälligt) bärarskap Individberoende riskfaktorer sid 2 Bedömning av smittsamhet Misstanke om MRSA sid 2 Personal med riskfaktorer När ska MRSA misstänkas? Screeningodling av patienter Rutiner vid nyupptäckta fall av MRSA sid 3 Svarsrutiner slutenvårdspatienter Svarsrutiner öppenvårdspatienter Vårdrutiner sid 4 Vårdrutiner slutenvård Vård på akutmottagning i Karlskrona och Karlshamn Öppenvård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning Utskrivning /informationsöverföring sid 5 MRSA-bärarkort Särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård Övertagning till annat län Journalmärkning vid MRSA Smittspårning sid 6 Screening av personal avseende MRSA sid 6 När ska personal/studerande screenodlas? Screeningodling av personal Vem ansvarar för provtagningen av personal? Kostnaden? Kan man arbeta i väntan på odlingssvar? Bilagor: MRSA-bärarkort bilaga 1
2 Inledning Stafylococcus aureus eller gula stafylokocker är en del av vår vanliga hudflora. Bakterierna kan även finnas i näsa, svalg och perineum. Vanligtvis ger dessa inga infektioner utan innebär endast bärarskap. Ibland kan infektioner med bölder eller andra hudinfektioner uppkomma, särskilt efter operationer eller andra ingrepp. MRSA innebär att den gula stafylokocken blivit resistent mot vanliga stafylokockantibiotika och exempelvis Heracillin, Claforan och Meronem är verkningslösa. Spridning av MRSA var tidigare vanligast inom sjukvården men sprids nu till stor del även i samhället. Det sker framför allt genom direkt kontaktsmitta via personer och indirekt via föremål. I sjukvården är indirekt kontaktsmitta via personalens händer eller föremål en stor risk för smittspridning. Smittrisken är störst då hudbarriären är bruten, såsom vid exempelvis sår eller eksem. MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och ska smittspåras. Personal med riskfaktorer (sår, eksem, psoriasis) ska inte delta i vården av MRSApatienter pga ökad risk att smittas och sprida smitta. Gäller alla vårdformer (slutenvård, öppenvård, hemsjukvård och kommunal vård). Definitioner MRSA-bärare Följande personer definieras som MRSA-bärare (koloniserade): De som har eller har haft symtomgivande infektion orsakad av MRSA. De som har haft ett positivt MRSA-prov vid mer än ett tillfälle, oavsett provtagningsställe på kroppen. De som har ett positivt MRSA-prov från en hudåkomma eller perineum, även om individen bara har varit positiv vid ett tillfälle. Transient (tillfälligt) bärarskap I samband med överföring av MRSA kan bakterien finnas kvar i luftvägarna en kort period hos mottagaren utan att bärarskap sedan etableras. Om MRSA-prov tas just under denna korta period kan alltså provet vara MRSA-positivt medan efterföljande kontrollprov, för att fastställa bärarskapet, sedan är negativa. Uppföljande provtagning på infektionskliniken genomförs mellan 1-2 veckor efter det första provet för att undvika dröjsmål och ändå ha ett intervall som bedöms rimligt för att en transient bärare blivit fri från MRSA. Personer utan anamnes på tidigare MRSA-infektion med positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prover vid uppföljande MRSA-provtagningar av näsa, svalg, perineum och eventuella hudlesioner definieras som transienta bärare. Detta sköts via infektionsmottagningen. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 1(6)
3 Individberoende riskfaktorer Hudåkommor (t ex sår, eksem, psoriasis mm) Stomi, infarter (gäller ej oretad PVK), drän. KAD inklusive RIK och suprapubisk kateter. Bedömning av smittsamhet Den som har en pågående symtomgivande infektion med MRSA bedöms som smittsam. Den som är MRSA-bärare och har individberoende riskfaktorer i form sår, eksem, psoriasis, stomi, infarter (gäller ej oretad PVK), drän, KAD, RIK eller suprapubisk urinkateter, bedöms som smittsam. De MRSA-bärare som inte har någon symtomgivande pågående infektion eller individberoende riskfaktor utgör i de flesta fall en mycket liten smittrsk. Misstanke om MRSA När ska MRSA misstänkas? Misstänk förekomst av MRSA hos patienter som inom de senaste sex månaderna har: Vårdats/behandlats inneliggande vid sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige. Behandlats polikliniskt för sår/hudskada eller dialys, cancerbehandling utanför Sverige. Vårdats vid sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA Känt/tidigare bärarskap av MRSA. Nära kontakt med redan kända fall av MRSA. Långdragna sår/sårinfektioner eller återkommande bölder. Screeningodling sker vid kontakt med sjukvård, dvs. både öppen- och slutenvård. Screeningodling av patienter Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om personen nyligen har avslutat antibiotikabehandling eller har pågående behandling bör screeningodlingen upprepas. Remiss: Under Multiresistent bakterie, kryssa i rutan MRB patient Kortfattad anamnes: screening patient (ange land) Uppge ev. misstanke om särskilt smittämne Samma remiss används till svalg, näsa, perineum samt faeces. Vid prov från annan lokal skrivs en remiss till varje sådant prov. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 2(6)
4 Tas på alla patienter Näsans främre del Perineum Svalg (Bilateralt prov Provtagning med samma pinne) Faeces Pinnprov Pinnprov* Pinnprov* Pinnprov från rectum Analys MRSA MRSA MRSA VRE, ESBL, ESBLcarba Tas vid förekomst Sår, eksem, nagelbands- KAD infektion ev hörselgång Pinnprov** Urinodlings rör Drän, CVK, PVK m.m. Pinnprov* MRSA, VRE, ESBL, ESBLcarba * Fukta provtagningspinnen i NaCl/transportmedium före provtagning. ** Vid torra sår/eksem, fukta provtagningspinnen före provtagning. Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport. Det tar ca 2 dygn att få svar på odlingen Till samtliga pinnprov används vanlig sårodlingspinne. Rutiner vid nyupptäckt fall med MRSA Svarsrutiner slutenvårdspatienter Vid misstänkt eller säkerställd MRSA informerar mikrobiologen behandlande läkare. Kopia på svaret går till Vårdhygien och infektionskliniken. Eventuella screeningodlingar på personal/medpatienter beslutas av Vårdhygien. Övrig smittspårning runt patienten sker via infektionsmottagningen. Remitterande läkare skall informera patienten, smittskyddsanmäla samt skriva remiss till infektionsmottagningen och tända uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross. Svarsrutiner öppenvårdspatienter Vid misstänkt eller säkerställd MRSA informerar Mikrobiologen behandlande läkare. Kopia på svaret går till Vårdhygien och infektionskliniken. Eventuell screeningodling på personal beslutas av Vårdhygien. Övrig smittspårning runt patienten sker via infektionsmottagningen. Remitterande läkare skall informera patienten, smittskyddsanmäla samt skriva remiss till infektionsmottagningen och tända uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross. Diagnostik, terapi eller annan åtgärd som är medicinskt nödvändig får ej förhindras eller fördröjas pga MRSA-bärarskap. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning och ska konsekvent följas av all personal. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 3(6)
5 Vårdrutiner Personal med eksem eller andra hudåkommor (gäller även piercing på synlig hud, exkluderat välläkt örhänge) ska inte delta i vården av MRSA-patient. Sluten vård Patienter med konstaterad MRSA utan riskfaktorer för smittspridning kan vårdas i enkelrum på vanlig vårdavdelning enligt Vårdhygiens PM Kontaktsmitta skärpta isoleringsrutiner. Vid misstanke om MRSA hos patienter gäller samma rutin enligt PM Kontaktsmitta enkelrumsvård. Vid konstaterad MRSA ska patienter med riskfaktorer för smittspridning i första hand vårdas på infektionskliniken enligt Vårdhygiens PM Kontaktsmitta skärpta isoleringsrutiner. Vård på andra enheter skall ges när det krävs av medicinska eller andra speciella skäl rådgör med Vårdhygien. Vård på akutmottagning i Karlskrona och Karlshamn Patient med misstänkt eller känd MRSA, med eller utan riskfaktorer, kan undersökas och behandlas på akutmottagningen i Karlskrona och Karlshamn. Följande rutiner ska då tillämpas: Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning är att all personal som deltar i vården konsekvent tillämpar basala hygienrutiner och klädregler, dvs. korrekt användning av plastförkläde och handskar samt handdesinfektion före och efter patientkontakt samt följer gällande klädregler. Patienten ska vid ankomsten till akutmottagningen hänvisas direkt in på undersökningsrummet. Rum med toalett är att föredra. Information om bärarskap eller misstänkt MRSA ska delges alla som deltar i vården på akutmottagningen och vid inläggning ska informationen föras vidare till vårdavdelningen och i förekommande fall röntgenavdelning eller annan avdelning/mottagning där patienten genomgår undersökning. Om möjligt ska material som förvaras öppet i rummet tas ut eller täckas över. Städrutiner se under nästa rubrik Öppen vård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning. Toaletten städas om den använts. Öppenvård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning Avdelningen eller mottagningen ska i förväg informeras om bärarskapet och eventuella riskfaktorer för smittspridning för att kunna genomföra följande smittförbyggande åtgärder: Avsätt tid för städning inför nästa patient. Undvik material som förvaras öppet i rummet. Patienten bör om möjligt gå direkt in i undersökningsrummet. Vårdpersonal tillämpar konsekvent basala hygienrutiner. Använd om möjligt engångsmaterial. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 4(6)
6 Städa undersökningsrummets horisontella ytor (brits, bord, kranar, handtag mm) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Toaletten städas om den används. Utskrivning/informationsöverföring Vid byte av vårdavdelning ska det föregås av tydligt informationsutbyte. Patienten får muntlig och dessutom skriftlig information i form av patientinformation eller smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Patienten uppmanas att vid sjukvårdskontakt/inläggning informera sjukvårdspersonal om sitt bärarskap. Uppföljande MRSA-odlingar planeras i samråd med utsedd MRSA-PAL på Infektionskliniken. MRSA-PAL delar ut informationskortet (bärarkort) till patienter med positiv MRSA-odling. Bärarkort finns sist i dokumentet. Särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård Vid utskrivning till kommunal vård och omsorg (särskilt boende, hemtjänst) eller hemsjukvård ska MRSA-bärarskapet särskilt uppmärksammas vid vårdplaneringen. Kontakta Vårdhygien för råd om vårdrutiner och ställningstagande till provtagning. Övertagning till annat län Flyttar en patient som är bärare av MRSA gäller samma regler som vid andra allmänfarliga sjukdomar. Tillsammans med vanlig remiss skickas blanketten Byte av behandlande läkare. Blanketten hittar du på intranätet under Smittskydd, rubrik Lagar och paragrafer. När blanketten återkommer som bevis på att en ny doktor tagit över som behandlande läkare lämnas en kopia till smittskyddet. Den som är ny behandlande läkare ska anmäla fallet till smittskyddet i det län man har sin verksamhet. Journalmärkning vid MRSA Bedömning av bärarskap görs av patientens MRSA-PAL på infektionskliniken med ledning av odlingsresultat och smittsamhetsbedömning. Uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross-journalen skall tändas av läkaren på enheten där provet har tagits. Bärarskapet kan av MRSA-PAL bedömas avslutat efter ett antal negativa odlingar. Så länge Uppmärksamhetssymbolen är tänd bedöms patienten som bärare av MRSA, oavsett antal negativa odlingar. Uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross skall tändas. Öppna anteckningstyp Uppmärksamhetsinformation, välj sökord Smitta och markera MRSA. Smittspårning Ställningstagande till smittspårning beslutas av Vårdhygien när det gäller vårdkontakter och övrigt via infektionsmottagningen. Normalt utförs smittspårning med odling från näsa, svalg och MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 5(6)
7 perineum samt eventuella sår/drän på patienter som vårdats på samma sal samt på personal som haft närmast patientkontakt och inte följt basala hygienrutiner. Screening av personal avseende MRSA När ska personal/studerande screeningodlas? Screeningodling ska utföras på personal/studerande som arbetat eller vårdats som patient utomlands under de senaste sex månaderna. Screening skall utföras innan återgång till arbetsuppgifter med patientkontakt om de har: Aktivt deltagit i vård på sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdcentral, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige. Aktivt deltagit i vård inom Sverige på sjukvårdsinrättning med kända problem med MRSA. Vårdats som patient på sjukvårdsinrättning eller sökt polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller på sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA. Gäller även utländsk auskulterande personal och studerande från andra länder om vederbörande aktivt deltar i patientvård. Vid ett nytt fynd av MRSA hos en patient skall efter samråd med Vårdhygien screeningodling övervägas på personalen vid vårdenheten. Personal/studerande som vårdat patient med känd MRSA inom Sverige behöver normalt inte screeningodlas om de följt basala hygienrutiner. Screeningodling personal Samma odlingslokaler och samma tillvägagångssätt som för screening av patient, se sidan 3 i detta PM. I samband med smittspårning hos personal tas prov från näsa, svalg och perineum. Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om personen nyligen har avslutat antibiotikabehandling eller har pågående behandling bör screeningodlingen upprepas. Vem ansvarar för provtagningen av personal? Kostnaden? Avdelningschef/sektionsledare ansvarar för att provtagning utförs. Provet bekostas av den enhet där personen arbetar eller praktiserar. Personalen betalar själva de prov som krävs i samband med arbete i annat landsting/land. Den anställde får hjälp med provtagning på Landstingshälsan, för studerande skolhälsovården i första hand. Vid smittspårning skall avdelningschef sammanställa en förteckning över personal som skall screeningodlas som sändes till Vårdhygien och Landstingshälsan. Avdelningschef skall kontakta Landstingshälsan för tidsbokning. Kan man arbeta i väntan på odlingssvar? Vid kronisk hudsjukdom (psoriasis) eller synliga lesioner på huden (ex sår, eksem, nagelbandsinfektion, hörselgångseksem) ska provsvar inväntas innan återgång i patientnära arbete. Personal/studenter utan kronisk hudsjukdom eller hudlesioner får arbeta med konsekvent följsamhet av basala hygienrutiner. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 6(6)
8 Bilaga 1 MRSA-bärarkort Till sjukvården/tandvården Bärarkort Du är bärare av MRSA. Dessa bakterier är motståndskraftiga mot flera antibiotika. Säkra rutiner finns för att förhindra spridning inom vården. Vi ber dig därför visa detta kort varje gång du söker sjukvård/tandvård. Namn: Personnummer:... Datum:... Denna patient är bärare av MRSA. Tillämpa alltid basala hygienrutiner. Vid inläggning på sjukhus ska patienten vårdas enligt gällande anvisningar på enkelrum. Vid frågor kontakta Vårdhygien och eller Smittskyddsenheten. Utfärdat av.. Patientansvarig läkare Datum:. Klinik/avd:
MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merHandlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland
1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merSändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen
Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Barnläkarföreningen Skolläkarföreningen SFAM MRSA i förskolan Underlag
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merVirusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merSmittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten
1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merHygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04
Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:
Läs merESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående
ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merStafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken
Stafylokocker Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken 2018-10-16 1 Stafylokocker: hudbakterier Staphylococcus (släktnamn) Staphylococcus Aureus Staphylococcus Epidermidis (KNS=koagulasnegativa
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Smittspårningskurs Landstingshuset 27 mars Anna Hammarin & Ulla-Britt Thollström Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merVerksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012
Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merMultiresistenta bakterier: sållningsinstruktion
VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion MRSA, VRE och multiresistenta Gram-negativa stavbakterier (Acinetobacter baumannii,
Läs merMultiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merHygienombudsutbildning
Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?
Läs merRevidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april 2017 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Viktigt Detta är en sammanfattning av nyheter och förändringar ersätter INTE rutinerna
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merINFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING
INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta
Läs merINFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING
INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merMöte med centrala samverkansgruppen
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR 2015-01-30 1 (3) Diarienummer LS 2015-0104 Möte med centrala samverkansgruppen Datum Onsdagen den 21 januari 2015 Tid Kl. 13.30-15.30
Läs merStreptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merMultiresistenta bakterier. Här för att stanna?
Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner
Läs merRiktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)
Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland
Läs merKlinisk mikrobiologi 1
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merKategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:
Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merSlutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merMall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år
Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merMeddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi
Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i
Läs merVON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA
Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01
Läs merRutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation
Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård,
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merInformation utresande studenter 1 PRAKTISK INFORMATION FÖR STUDENTER SOM GÖR TERMIN 10 PÅ LÄKARPROGRAMMET UTOMLANDS
Information utresande studenter 1 PRAKTISK INFORMATION FÖR STUDENTER SOM GÖR TERMIN 10 PÅ LÄKARPROGRAMMET UTOMLANDS Information utresande studenter 2 Information till utresande studenter vid Sahlgrenska
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merMRSA Öppenvård - checklista
MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar
Läs mer