MultiResistenta Bakterier (MRB)

Transkript

1 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare. Kom ihåg att skriva det på remissen. Varningstriangeln i TC skall vara aktiverad. Vid inläggning i slutenvård Enkelrum med eget hygienutrymme Förvara endast en liten mängd tvätt, blöjor etc. i skåpet på rummet Detta ska finnas inne på rummet Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Engångsplastförkläde Handskar Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Tvättsäck Patientnära arbete Basala hygienrutiner (handsprit, handskar samt engångsplastförkläde) Personal som vårdar patienten får inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor Handsprit före och efter allt patientnära arbete. Om man inte kan använda alkoholbaserat handesinfektionsmedel - kan man inte tillämpa basala hygienrutiner - och då inte heller delta i patientnära arbete Allt avfall läggs direkt i soppåse som knyts till och tas ut och läggs direkt i den konventionella sopsäcken i desinfektionsrummet Vid bäddning skaka inte sängkläderna Förorenad tvätt läggs direkt i tvättsäcken Allt spill på ytor omhändertas omedelbart. Därefter desinfekteras ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Efter avslutat arbete hos patienten tas skyddsutrustningen av inne på rummet och läggs i soppåsen som knyts till och tas med ut till den konventionella sopsäcken i desinfektionsrummet

2 2 (11) Besökare/anhöriga Anhöriga/besökare måste också desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Om patienten lämnar rummet gäller följande Rena kläder Eventuella sår ska täckas med torrt förband Urinpåsen skall vara tömd eller bytt Patienten ska ha desinfekterat sina händer Om patienten lämnar rummet i säng så ska sängen vara renbäddad Livsmedel Patienten serveras all mat på rummet Disken sätts in i diskmaskinen direkt Patienten eller dess anhöriga/besökare har inte tillgång till avdelningsköket Anhöriga/besökare måste också desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel

3 3 (11) Rengöring av hjälpmedel och artiklar Alla hjälpmedel ska vara patientbundna. Kom ihåg att desinfektera hjälpmedlet innan annan patient ska bruka den Alla flergångsartiklar (rondskålar etc.) som används vid vård av patienten behandlas i disk- eller spoldesinfektor, vilket är den bästa rengöring/desinfektionsmetoden I andra hand kommer kemisk desinfektion Daglig städning Städpersonalen fem dagar/v Basala hygienrutiner gäller också för städpersonalen Städpersonalens ansvarsområde är golvet samt hygienutrymmet. Avslutar med att desinfektera dörrhandtag/kranar/spolknappen på toaletten etc. Vanliga moppar används, stoppas därefter i smittmärkt plastpåse och försluts. Tvättas i tvättmaskinen på vanligt sätt Moppskaftet desinfekteras efter användning Vårdpersonalen sju dagar/v Vårdpersonalen utför daglig städning på patientnära ytor genom att använda mekanisk rengöring, med rengöringsmedel Allt spill på ytor omhändertas omedelbart. Därefter desinfekteras ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Alla helger städas även hygienutrymmet, desinfektera dörrhandtag, kranar etc.

4 4 (11) Slutstädning Städpersonalen Om städpersonalen finns på plats när patienten går hem så hjälper städpersonalen till. I övrigt så är det vårdpersonalen som utför slutstädningen Städpersonalens ansvarsområde är golvet samt hygienutrymmet. Avslutar med att desinfektera dörrhandtag/kranar etc. Moppskaftet desinfekteras efter användning Vårdpersonalen Vårdpersonalen slutstädar alltid om inte städpersonalen är i tjänst Torkar av golvet på vårdsalen samt hygienutrymmet I hygienutrymmet ska följande rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel; spegel, handfat, kranar, toalettstol, spolknappen, duschutrymmet, byte av toalettpappersrulle, kasta allt engångsmaterial I vårdrummet ska följande rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel; säng, madrass, sängbord, panel, lampa, stol, sidobord, tv:n, fjärrkontroll till tv:n, dörrhandtag samt all lös utrustning Allt oanvänt material för engångsbruk samt all ren tvätt kasseras när patienten skrivs ut. Gäller även det som finns i slussen Rengör och desinfekterar all utrustning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel som använts vid vård och behandling av patienten Icke tvättbar kudde med plastskydd byt plastskydd Icke tvättbar kudde utan plastskydd kassera kudden Tvättbar kudde skicka den till tvätt Kudde med Gortexskydd avtorka Gortexskyddet med ytdesinfektionsmedel, eventuellt skicka till tvätt Städning med vanligt rengöringsmedel på golvet, om punktdesinfektionen har fungerat under patientens vårdtid. I annat fall slutstäda med Virkon.

5 5 (11) MRSA = Methicillinresistenta Staphylococcus aureus Gula stafylokocker är bland våra vanligaste omgivningsbakterier. De flesta människor är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan men även på huden, särskilt om den är skadad. Bakterien är också den vanligaste orsaken till bölder och sårinfektion, men den kan även orsaka svåra infektioner som sepsis och endokardit. MRSA är resistenta mot de penicilliner som normalt fungerar mot stafylokocker. MRSA ger inte svårare infektioner än andra stafylokocker men infektionen är svårare att behandla. Spridning i vårdmiljö har varit ett problem och god vårdhygien är oerhört viktig för att undvika detta. Andelen MRSA av alla framodlade Staphylococcus aureus är ännu låg i Sverige men betydligt högre utanför Norden. När skall man misstänka att en patient bär MRSA? Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför Sverige Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med MRSA. Screening aktuellt vid misstanke enligt ovan samt vid smittspårning och misstanke om vårdrelaterad spridning av MRSA Ta prov från näsa (näsöppningen, gränsområde hud-slemhinna) svalg perineum (området mellan anus och vagina eller pung) I förekommande fall ta även prov från hudskada t.ex. sår, eksem, psoriasis (hörselgång, skalp, underliv mm) tracheostoma, insticksställe för kanyl eller kateter urin från KAD eller suprapubisk urinkateter Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling. Före provtagning kan torr hud fuktas med steril koksaltlösning.

6 6 (11) Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av MRSA bakterier Förekomst av sår, eksem, andra hudlesioner, dränage, infarter eller urinkateter ökar den potentiella smittsamheten från en patient Remiss mikrobiologi Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj MRSA-DNA. Välj sedan de lokaler där odling tas. I rutan för kliniska uppgifter anges screening, kontroll etc. samt i vilket land patienten vårdats om utlandsvård Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett Vård av patient med misstänkt eller konstaterad MRSA Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Patienter med riskfaktorer bör inte vistas i väntrum utan föras direkt in på enskilt behandlingsrum Tillämpa basala hygienrutiner Använt såromläggningsmaterial m.m. placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört (ex. dörrhandtag, kranar) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel Slutenvård Patienter med riskfaktorer vårdas på enkelrum, helst med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom, tills svar på odlingen erhållits. Se generella rekommendationer (första sidan) Om MRSA konstateras dokumenterar ( märker ) ansvarig läkare i patientens journal. MRSA-infektion eller bärarskap är en allmänfarlig sjukdom med både anmälnings- och smittspårningsplikt och om MRSA konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen och smittspårning. Se MRSA rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

7 7 (11) ESBL = Extended Spectrum Beta Lactamase Vanliga tarmbakterier som E. coli, Klebsiella och Proteus kan bilda enzymer som bryter ned antibiotika. En grupp av dessa enzymer kallas ESBL. Bakterier som bildar ESBL är resistenta mot penicilliner och cefalosporiner. Dessa resistenta bakterier kan ge upphov till infektion såsom urinvägsinfektion eller sepsis. Infektion av dessa bakterier blir inte svårare men är svårare att behandla. Det mest avancerade enzymet kallas ESBLcarba och där har man mycket få eller inga antibiotika att ta till. Bärarskap utan pågående infektion, som förekommer ofta efter utlandsresa, skall inte antibiotikabehandlas. Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av ESBL-bildande bakterier Urinkateter (KAD) eller suprapubisk kateter Faeces- eller urininkontinens Bukdränage eller fistlar Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitaliaområdet Stomier av olika slag Diarréer Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas/screenas Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför Norden Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med ESBL. Vid vårdrelaterad spridning av ESBL eller ESBLcarba görs smittspårning tag kontakt med Vårdhygien. Ta prov från urin, om patienten har KAD eller suprapubisk kateter faeces: pinnprov, synlig faeces på pinnen sår infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning Vård av patient med misstänkt eller konstaterad ESBL producerande bakterie Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling.

8 8 (11) Remiss mikrobiologi Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj ESBL. Välj sedan de lokaler där prov tas. I rutan för kliniska uppgifter anges smittspårning. Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett. Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Tillämpa basala hygienrutiner Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling, placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört (ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter patienttoalettbesök I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel Slutenvård Patienter med eller utan riskfaktorer vårdas på enkelrum med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom Se generella rekommendationer (första sidan) Om ESBL eller ESBLcarba konstateras dokumenterar ( märker ) ansvarig läkare i patientens journal. ESBLcarba har både anmälnings- och smittspårningsplikt och om ESBLcarba konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen samt smittspårning.

9 9 (11) VRE = Vancomycinresistenta enterokocker Enterokocker är grampositiva bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De kan ge upphov till infektion såsom urinvägsinfektion eller sepsis. De flesta enterokocker är känsliga för ampicillin och vankomycin. Ett undantag utgör de vankomycinresistenta enterokockerna (VRE). Infektion av dessa resistenta bakterier blir inte svårare men är svårare att behandla. Bärarskap utan pågående infektion skall inte antibiotikabehandlas. Förekomsten har hittills varit sparsam i Sverige men flera vårdrelaterade utbrott har förekommit. Spridningsväg är indirekt och direkt kontaktsmitta (fekal-oral). Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av VRE KAD eller suprapubisk kateter Faeces- och urininkontinens Bukdränage eller fistlar Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitalområdet Trakeostomi/gastrostomi Diarréer Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas/screenas Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför Norden Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med VRE. Vid vårdrelaterad spridning av VRE görs smittspårning tag kontakt med Vårdhygien. Ta prov från urin, om patienten har KAD eller suprapubisk kateter faeces: pinnprov, synlig faeces på pinnen sår infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling. Före provtagning kan torr hud fuktas med steril koksaltlösning.

10 10 (11) Remiss mikrobiologi Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj VRE-DNA. Välj sedan de lokaler där prov tas. I rutan för kliniska uppgifter anges smittspårning. Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett. Vård av patient med misstänkt eller konstaterad VRE Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Tillämpa basala hygienrutiner Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall. Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört (ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter patienttoalettbesök I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel Slutenvård Patienter med eller utan riskfaktorer ska helst vårdas på enkelrum, med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom Se generella rekommendationer (första sidan) Om VRE konstateras dokumenterar ( märker ) ansvarig läkare i patientens journal. Infektion eller bärarskap av VRE har både anmälnings- och smittspårningsplikt och om VRE konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen och smittspårning.

11 11 (11) Utskrivning av -patient Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Behandlande läkare är ansvarig för att berörda vårdgivare (t.ex. distriktssköterska, husläkare, hemsjukvård etc.) informeras efter patientens medgivande Vid överflyttning av patient med till annan avdelning/klinik/sjukhus/vårdinrättning skall denna i förväg underrättas om -status och att så skett klart anges i slutanteckning Kontakta Smittskydd/Vårdhygien i god tid innan överflyttning till annan vårdform så att mottagande enhet kan få utbildning om och basala hygienrutiner Personal med konstaterad Smittsamheten hos vårdpersonal med måste bedömas från fall till fall Smittsamheten kan i vissa fall vara låg och ej hindra arbete Detta förutsätter bl. a. intakt hud och att fullgod information givits. Bedömningen är individuell och sker i samråd mellan behandlande läkare (infektionsspecialist), Smittskydd/Vårdhygien, företagshälsovård