Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Transkript

1 1 Smittskyddsdagen

2 :15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar :00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva 11:45-12:15 ESBL Praktiskt inom vård och omsorg. Karin Medin 12:15-13:15 Lunch 13:15-13:45 Meningokocker Ylva/Erik 13: Hygien på förskolor Monica 13:55-14:00 Paus 14:00-14:30 Smittskyddsanmälan. Signar 14:30-15:00 Fika 15:00-15:30 VRE och PNSP. Signar 15:30-16:00 Övriga frågor, avslutning

3 Smittskyddsenheten Vårdhygien STI / Hiv 3 Pernilla Melinder Birgitta Pettersson Åsa Södergren Monica Halldén Ylva Rahm Signar Mäkitalo Siw Rahm Jonsson Birgitta Lönnberg Anita Johansson Karin Medin Britt-Inger By Elaine Persohn

4 4 Antibiotika några verkningsmekanismer Fäster på och förstör bakteriens cellvägg Betalaktam antibiotika Penicillin Cefalosporin Karbapenem Tienam Skadar bakteriens DNA Kinoloner Ciprofolxacin Stör bakteriens proteinsyntes Aminoglykosid gentamicin Makrolid erytromycin Clindamycin dalacin Fusidinsyra Tetracyklin doxycyklin

5 5 Två av flera resistensmekanismer som bakterier använder sig av Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fastna MRSA = Methicillin resistent stafylokockus aureus» (gul stafylokock) PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin VRE = Vancomycin resistent enterokock Tillverkar ämnet ESBL som förstör betalaktam antibiotika ESBL = Extended spectrum betalaktamas. Denna mekanism används framförallt av gram negativa tarmbakterier (E.Coli, Klebsiella med flera)

6 6 Antibiotika resistens

7 Multiresistenta bakterier Sverige Antal rapporterade SMI Årtal VRE MRSA ESBL 7

8 8 Stafylokocker

9 9 Stafylokock Sjukdomar Gula Stafylokocken Stafylokockus aureus Vanlig hudbakterie Gula varets bakterie Sårinfektioner Operationssår Varhärdar Blodförgiftning Endokardit = hjärtklaffsinfektion

10 MRSA Resistens mekanism PBP = Penicillin bindande protein på cellvägg Penicillin fäster inte på cellväggen 10 Bakterien bildar PBP 2a alternativt penicillinbindande protein Mec A-gen PCR metod för att upptäcka den genen

11 11 MRSA= Methicillin resistent stafylokockus aureus Komplicerar behandlingen Specialpreparat Ökade kostnader Sämre behandlingsresultat i vissa fall Endokardit Kan dölja sig i talgkörtlar Neg odlingar

12 MRSA i Sverige och Gävleborg 12 Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg

13 13 Prevalens MRSA i blododlingar 2008

14 14 Stafylokocker även MRSA SMITTVÄG Kontaktsmitta Händer Kläder Material Instrument FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Rätt antibiotika På sjukhus/tandvård Basala hygienrutiner Bra antibiotika rutiner Enkelrum Odla

15 15 Nationella riktlinjer sök på M och MRSA Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006 Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg 2007 MRSA i förskolan 2010 MRSA- Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk 2010 MRSA hos häst, hund och katt 2011

16 16 När ska man odla Sår infektioner Bölder, infekterade eksem och liknande Innan antibiotikabehandling Person som vistats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna MRSA screening

17 17 Var ska man odla? Var ska man ta MRSA prov? Odling Infekterat område MRSA screening Näsöppning Svalg Perineum Sår Hudskador Eksem Psoriasis utslag m.m. Kateter urin Instickställe för kanyl

18 18 Handläggning vid nytt fall av MRSA 1 Allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen Gratis besök och ev. antibiotika Anmälnings och smittspårningsplikt Handlägg i samråd med Smittskydd och Vårdhygien Provtagande läkare lämnar muntlig och skriftlig patientinformation och ger förhållningsregler Smittskyddsblad Anmälan

19 19 Handläggning vid nytt fall av MRSA 2 Nya MRSA prov för att fastställa bärarskap och smittorisk Påbörja smittspårning MRSA screening av hushållskontakter Information om kontakt med husdjur eller hästar Arbete inom vård och omsorg Komplettera smittskyddsanmälan i SmiNet Remiss till infektionskliniken

20 20 Transient (tillfälligt) bärarskap av MRSA Ett enda positivt MRSA prov i näsa eller svalg efterföljt av negativa prov i näsöppning, svalg, perineum och ev. annan lokal vid tre tillfällen Inga förhållningsregler, ingen märkning av journalen Skriv kompletterande anmälan i SmiNet och berätta att det var ett transient bärarskap Skriv noggrant i journalen om att patienten inte räknas som MRSA bärare och förklara detta även för patienten

21 21 Transient bärarskap av MRSA Aktuellt prov Vecka 1-2(3) Påvisad Negativt Negativt Negativt MRSA i näsa eller svalg MRSA Prov MRSA Prov MRSA Prov

22 22 Säkerställt bärarskap av MRSA MRSA i någon annan lokal än näsöppning och svalg vid ett tillfälle MRSA i näsöppning eller svalg vid två eller fler tillfällen

23 23 MRSA Smittväg mars Annan samhällssmitta Annat Familjesmitta Samhällssmitta Sjukhus Uppgiften saknas Vård och/eller omsorg utanför sj... Vårdrelaterad smitta som patient Vårdrelaterad smitta som personal (tom)

24 24 Några individuella riskfaktorer för MRSA bärarskap Kronisk hudsjukdom som Atopiskt eksem Hud- och slemhinnepenetrerande katetrar som PEG KAD Sår Tillfälliga Kroniska

25 25 Patient hantering på Infektionsmottagningen (sid 1) Klinisk bedömning för värdering av smittspridning och eventuell behandling Patient får förhållningsregler om de inte givits tidigare MRSA bärarskapet registreras på särskild plats i patientjournalen i sjukhus- och i primärvårdsjournalen

26 Patienthantering på Infektionsmottagningen (sid 2) Intervall för fortsatta kontroller bestäms Alla fall ska kontrolleras regelbundet Patienten får ett MRSA bärarkort Smittspårning påbörjas, eller fullföljs, av bland annat patientens familje- och hushållskontakter Information om djurkontakter och arbete Kompletterande anmälan om övertagande av behandlingsansvar i SmiNet 26

27 27 Hygienrutiner Om patienten vårdas på sjukhus kontakta Vårdhygien Patienten överförs till infektionsklinik om det medicinska tillståndet medger detta efter diskussion mellan patientansvarig läkare, infektionsjour/-bakjour och Vårdhygien Genomgång av hygienrutiner med vårdhygien Ställningstagande till smittspårning på avdelning efter diskussion med Vårdhygien och Smittskydd

28 Uppföljning av MRSA bärare med syfte att avskriva förhållningsregler Patienten har upprepade negativa odlingar enligt nedanstående schema Personer i hushåll/närmiljö har negativa MRSA prov Patienten är hudfrisk och inga andra riskfaktorer kvarstår Diskussion mellan infektionsläkare och Smittskyddsläkaren om ev. avskrivning 28

29 29 Schema för att avskriva förhållningsregler Aktuellt prov Vecka 1-12 Vecka 52 Påvisad Negativt Negativt Negativt MRSA MRSA MRSA MRSA Prov Prov Prov

30 Schema för att avskriva förhållningsregler efter avslutad MRSA behandling 30 Aktuellt prov Vecka Vecka Vecka Datum för avslutad behandling Ingen Provtagning Negativt MRSA Prov Negativt MRSA Prov Negativt MRSA Prov

31 31 Avskrivning av förhållningsregler Beslut tas i samråd mellan behandlande läkare och Smittskyddsläkaren Infektionsläkare tar bort MRSA märkning av journalen och meddelar övriga vårdgivare om detta Noggrann journalanteckning i journaler Skriftlig och muntlig information till patienten enligt nästa bild

32 32 Information till patienten när förhållningsregler avskrivs Behöver inte följa tidigare förhållningsregler Behöver inte berätta för vård eller omsorg om tidigare MRSA bärarskap Hanteras enligt basala hygienregler som alla andra patienter vid vårdkontakter Provtas inte regelbundet framöver MRSA kan dock återkomma också efter lång tid framförallt om individuella riskfaktorer tillkommer varför patienten rekommenderas att berätta om avskrivningen av MRSA vid sjukvårdskontakt Läkare kan då avgöra om odling och behandling mot MRSA är indicerat i samband med sjukvård

33 33 MRSA provtagning av vård- och omsorgspersonal Kontakt med vårdinrättning med MRSA senaste 6 månaderna MRSA bärare i hushållet Oväntat fynd på vårdenhet Fr.a. om personal har individberoende riskfaktorer Prov bör tas före ett arbetspass, om möjligt efter några dagars ledighet Nytt prov efter två veckor om antibiotikabehandling Personal med individberoende riskfaktorer väntar på provsvar innan återgång i patientnära arbete Provsvar ska hanteras konfidentiellt

34 34 Personal som bär på MRSA Om individberoende riskfaktor Remiss till specialist Chef bör informeras men MRSAbäraren ska ha gett sitt medgivande till detta MRSA bäraren ska erbjudas psykosocialt stöd

35 Restriktioner för vårdtagarnära arbete för personal på inte riskenhet Vid symtomgivande MRSA infektion Antibiotika behandling med antibiotika som personens MRSA är resistent mot. Om MRSA bäraren får hudlesioner, akut övre luftvägsinfektion eller rinit som har orsakats av allergi eller överkänslighet 35

36 Restriktioner för vårdtagarnära Riskenhet= arbete för personal på en riskenhet Hudavdelning, brännskadeavdelning, IVA, neonatalavdelning, hemodialysavdelning, transplantationsavdelning och hematologavdelning Inga individberoende riskfaktorer Negativ vid flera MRSA-provtagningar i följd Kontrolleras regelbundet 36

37 37 MRSA åldrar mars Antal fall Åldersgrupp

38 38 MRSA på förskola 1 Barnets riskfaktorer bedöms Regelbundna kontroller Om föräldrarna så vill så kan förskolans rektor informeras om bärarskapet av MRSA Barnet ska inte vara på förskolan om Klinisk infektion med MRSA Hudlesioner (även om MRSA inte påvisas) Rinit och ÖLI Bedömning om närvaro efter allmäntillstånd

39 39 MRSA på förskola 2 Information till förskolans personal och föräldrar ges av eller i samråd med smittskyddsenheten OBS sekretess om vem som är MRSA bärare! Smittspårning på förskola i samråd med smittskydd Hälsocentraler har områdesansvar

40 40 MRSA på förskola 3 Miljö och hälsoskyddsnämnden har tillsynsansvar över förskolans hygienrutiner Smittskyddsenheten samverkar med MHN i respektive kommun

41 41 MRSA inom äldreomsorg En Hälsocentral har områdesansvar Vårdhygien och Smittskydd samverkar med läkare på HC och även med MHN i kommunen vid behov Smittspårning Hygienregler Städning Lokaler Enkelrum med eget hygienutrymme Information till mottagande enhet när en person flyttar till annat boende eller sjukhus. Gäller även medboende som är MRSA negativa

42 MRSA hos djur 42 Hund Katt Häst 8 Antal fall

43 43 MRSA hos häst, hund och katt 1 Djur smittar varandra och människor Människor smittas lätt av djur Sår Framförallt operationssår Nosöppning Perineum

44 44 MRSA hos häst, hund och katt 2 Läkare Informerar smittskydd om en MRSA patient har djurkontakt Veterinär Tar prov Informerar djurägaren Anmäler till Jordbruksverket Anmäler till länsveterinären Kontaktar smittskyddsläkaren Deltar i eventuell smittspårning Meddelar sin arbetgivare Länsveterinären Kontaktar Smittskyddsläkaren Kontaktar kommunen när det gäller husdjur och vissa lokaler Jordbruksverket beslutar om provtagning och ev. karantän för djurhållning men inte för husdjur SVA Expert myndighet som ska samverka med SMI

45 45 MRSA hos häst, hund och katt 3 Miljönämnd Samverkar med Smittskyddsläkare, Veterinär och Länsveterinär Smittspårar husdjur och undanröjer smittspridning Ansvarig för att sanering av lokaler sker Kan besluta om kontaktisolering av husdjur Smittskyddsläkaren Samverkar med alla myndigheter Informerar djurägare, personal hos djurhållare och personal i veterinära anläggningar om MRSA smitta och kan begära att olika enheter tar hjälp av vårdhygieniska expertis Deltar i smittspårning

46 46 Vad döljer sig här?

47 47 Fynd av VRE i vårdrum Odlade ytor = Fynd av VRE = Inget fynd

48 48 Enterokocker Normal flora i tarm och underliv Koloniserar sår urin UVI Sjukvårdsinfektioner Hjärtklaff Ledprotes Enterokockus Faecium och Faekalis Antibiotika Ampicillin Tazocin i.v. Imipenem i.v. Daptomycin i.v.

49 49 VRE Vancomycin Resistent Enterokock Förändrad gen Van A, Van B, Van C,.. Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fästa på och döda bakterien Vancomycin Ges intravenöst mot grampositiva bakterier som stafylokocker, pneumokocker och enterokocker Vad finns kanske kvar Linezolid (tabl.) Daptomycin (i.v.)

50 50 VRE i Sverige 800 A n t a l i S v e rig e

51 51 VRE provtagning Screening Pinnprov på avföring eller från ändtarmen Fråga efter VRE eller MRB Vårdats på sjukhus i utlandet eller på sjukhus i Västernorrland Västmanland Stockholm Halland

52 52 Enterokocker (Även VRE) SMITTVÄG Kontaktsmitta Svår att utrota Sprids lätt Bärarskap i avföringen FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Lågt antibiotikatryck På sjukhus Basala Hygienrutiner Desinfektion STÄD Tvätt med tvål och vatten Handsprit Enkelrum Lägre antibiotikatryck Odla

53 53

54 54 Pneumokocker Streptokockus pneumoniae Över 90 serotyper Luftvägsflora Bärarskap Barn månad Vuxna veckor Kontaktsmitta Öroninflammation Lunginflammation Hjärnhinneinflammation

55 55 Vaccin Barn under 2 år Adjuvanterat 11 eller 13 valent (typer) vaccin Barnvaccinprogrammet Över 2 år 23 valent Polysackarid vacc. Avsaknad av mjälte Ålder över 64 år Kronisk hjärt- eller lungsjukdom, Alkoholism Kronisk leversjukdom Diabetes mellitus typ 2 Nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom Nedsatt immunförsvar på grund av medicinering

56 PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin MIC 0,5 mg/l 56 Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige

57 57 PRP och PNSP PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin PRP = Penicillin resistent pneumokock MIC för PcG 0,5 mg/l = PNSP Kan använda ampicillin vid exempelvis pneumoni om MIC inte är 2 mg/l MIC för PcG 2 mg/l = PRP Cefotaxim (iv) Tienam (iv) Vancomycin (iv) Kinolon (p.o)

58 58 Pneumokocker SMITTVÄG FÖRHINDRA SMITTA Kontaktsmitta Droppsmitta Hosta och nysningar Antibiotikatryck Behandla bara när antibiotika behövs Diagnos före antibiotika God handhygien Hostetikett Armveck Handduk Näsduk Odla enligt rekommendationer

59 59 PNSP eller PRP på förskolan (PRP = Penicillin Resistent Pneumokock MIC>2 mg/l) Restriktioner för vistelse på förskola Se smittskyddsblad Socialstyrelsen planerar en nationell rekommendation

60 60

61 61 Anmälningspliktiga sjukdomar O/Smittskyddsenhet/Anmalan/Anmalningspliktiga_sjukdomar_v_2.pdf

62 62 Anmälan till Smittskyddsläkaren Skyldighet för läkare att undersöka Skyldighet för patient att söka läkare för undersökning Allmänfarliga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar Smittspårningspliktiga sjukdomar

63 63 Anmälan till smittskyddsläkaren Lathund 1 1. När läkare ordinerar ett prov där svaret kan bli ett anmälningspliktigt fynd fråga: Vem? Vad? Hur? När? och notera svaren i journalen. 2. Skriv mobiltelefonnummer i journalen. 3. Ge patienten smittskyddsblad vid misstanke om ex. salmonella.

64 64 Lathund 2 4. När du får svar från laboratoriet att det rör sig om en anmälningspliktig sjukdom gå till Läs smittskyddsbladen för läkare Följ råden! Ring smittskyddsenheten vid akut Hepatit, Meningokockinfektion, EHEC, Shigella och sjukdomarna vi angett i enligt tabellen: anmälningsliktiga sjukdomar.

65 65 Lathund 3 5. Läs upp patientens förhållningsregler och ge dem skriftligt till patienten. Observera att många av smittskyddsbladen finns översatta till flera språk.

66 66 Lathund 4 6. Gör en elektronisk smittskyddsanmälan. Gå till och läs på sidan/ Anmälan till smittskyddsläkare/ där finns information om hur du bär dig åt och en länk till elektronisk anmälan med kod. Du behöver ett lösenord (en webbkod = en sifferkod) som din enhet får från smittskyddsenheten. Skicka anmälan. Skriv ut en kopia av anmälan. Kopian scannas in i patientjournal.

67 67 Lathund 5 7. Byte av behandlande läkare: Läkaren ska informera smittskyddsläkaren om bytet och vilka förhållningsregler patienten fått. Enklast gör man det i SmiNet så här: Välj en kompletterande anmälan. I denna fyller du i a) persondata, b) övrig information av betydelse för smittskyddet = tidigare behandlande läkare och klinik, c) de förhållningsregler patienten fått. Skicka elektroniskt skriv ut en kopia som scannas in i journalen Meddela tidigare behandlande läkare att du övertagit behandlingsansvaret. (Blankett på hemsidan) 8. Ring smittskyddsenheten om du behöver hjälp!

68 68 Lagar Smittskyddslagen 2004:166 Smittskyddsförordningen 2001:255 Lagar och förordningar - Landstinget Gävleborg Anmälan ska göras skyndsamt

69 69 TACK

70 70