Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Transkript

1 Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

2 Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets sjukdomar Smittspridning i skolan- något om ansvarsfördelning Rutiner för skolsköterskan på skolan

3 Smittskyddets organisation i Sverige 21 smittskydd Förebygga smitta Varje smittskydd egen myndighet Hantera utbrott av smitta Nationellt Folkhälsomyndigheten Ge allmänheten information/råd

4 Smittskyddslagen

5 Sjukdomar enligt Smittskyddslagen (2004:168) samhällsfarliga allmänfarliga smittspårningspliktiga anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar

6 Allmänfarlig sjukdom Några exempel HIV MRSA Klamydia Salmonella Hepatit

7 Resistenta bakterier MRSA, Meticillinresistent Stafylokock Aureus ESBL, Extended Spectrum Betalactamas VRE, Vancomycin Resistenta Enterokock Felaktig antibiotikaanvändning!

8 S. Aureus en del av normalfloran hos friska var tredje i näsan var tionde på huden kan ge sår

9 MRSA kan vara en del av normalfloran Svalg Näsa Hud Perineum Hud

10 Hur sprids MRSA- kontaktsmitta Aktiviteter med kroppskontakt Många är tillsammans Duschutrymmen Större risk i vården utomlands Vårdpersonalens kläder och händer Mathantering

11 Riskfaktorer för MRSA Ej hel hud- sår, eksem Annan sjukdom Infarter Var i skolan finns de här eleverna?

12 Bärarskap av MRSA Tre typer av bärarskap Bestående Tillfälligt Symtomgivand infektion Gula stafylokocker God handhygien hindrar smittspridning

13 MRSA i Europa 2015 (blododlingar)

14 Smittskyddsblad Den som har MRSA ska få muntlig och skriftlig information Förhållningsregler för att inte sprida smittan vidare I kontakt med sjuk- eller tandvård berätta om MRSA bärarskap Ha goda hygienrutiner Skolsköterskan kan ge stöd och information

15 För eleven Inte större risk att bli sjuk för att man har MRSA Kan vara svårare att behandla om man får infektion Alla kan bli långvariga bärare Större risk bli långvarig barare tex vid kroniska eksem Man kan smittas av MRSA igen blir inte immun Risk att känna skam och oro att smitta

16 På skolan Behandlande läkare gör individuell bedömning Om inga sår, eksem eller infarter -inga inskränkningar i kontakt med andra Gäller även dusch och offentliga bad Sår ska täckas med förband. God handhygien Undvika gemensamma duschar, offentliga bad

17 Ansvar-tillsyn Behandlande läkare Skolsköterskan Miljökontoret kommunen- tillsyn mathantering och lokaler Rektor övergripande ansvaret

18 Röstning med mentometer För att rösta går du in på kongresshemsidan: och klickar på länken som finns synligt. Där väljer du den här sessionen och följer sedan instruktionerna du ser i din skärm.

19 Får en frisk elev som är MRSA bärare använda skolans gemensamma duschar efter idrotten? Eleven har just nu inget sår 1. Ja, men eleven ska duscha sist och utrymmet ska städas efteråt 2. Ja, eleven får duscha som vanligt med de andra eleverna 3. Nej, eleven får inte duscha på skolan så länge som MRSA bärarskapet är kvar

20 Hepatiter

21 Hepatit A och E

22 Hepatit B och C

23 Hepatit B och C Skydd och behandling Hepatit B Bra vaccin mot hepatit B Sämre behandlingsmöjligheter mot kronisk hepatit B Blir kronisk hos 5% (vuxna!) Utläkt hepatit B- immun Hepatit C Inget vaccin mot hepatit C Bra behandling mot kronisk hepatit C blir oftast botad Blir kronisk hos 60% Utläkt hepatit C, kan smittas igen Hepatit B mycket mer smittsam!

24 Endemiskt i många länder Hepatit B och barn Smitta i samband med förlossning ger ofta kronisk hepatit B (90 %) Vaccination direkt efter födsel kan ge barnet skydd

25 Vaccination mot hepatit B-vårdpersonal I första hand skydd för medarbetaren Arbetsgivaren- skyldighet erbjuda skydd mot smittsamma sjukdomar som kan drabba arbetstagaren på grund av arbetet (Arbetsmiljölagen) Alla som arbetar inom vården bör erbjudas vaccination mot hepatit B Vaccination 3 doser hepatit B vaccin - troligen livslångt skydd

26 Spill av kräkning, avföring eller blod i skolan Allt blod kan vara smittsamt Blodspill- Följ lokala rutiner (handskar, torka torrt, ytdesinfektion med godkänt desinfektionsmedel eller 70% alkohol) Kräkning och avföring- Följ lokala rutiner Elev med blodsmitta- äldre elev ska ha info om förhållningsregler

27 HIV positiva Bättre behandlingsmetoder Okunskap om låga smittrisken Mycket låg smittsamhet vid behandling Allmänfarlig sjukdom Smittskyddslagen Stigmatisering fortfarande

28 Vinterkräksjuka Calicivirus vanligast, även andra virus likartade symtom Extremt liten dos för smitta Inkubationstid tim Stanna hemma minst ett dygn (1-2) efter sista symtom. Kan smitta flera dygn efter tillfrisknad Handhygien!

29 Smittkälla Calici Kräkningar och avföring smittar Förorenat dricksvatten Smittad mat gett stora utbrott

30 Smittskyddbarnvaccinationsprogrammets sjukdomar Samarbete! Elevhälsa- skolsköterskor, skolläkare Smittskyddsenheter Folkhälsomyndigheten Vårdnadshavare Elever

31

32 Invasiv Haemomophilus influenzae

33 Kunskap och rutiner Att minska smittspridning Vad kan skolan göra? God vaccinationstäckning Minska stigma kring smittor

34 Viktigt för skolsköterskor Basala hygienrutiner Handhygien för barnen Undervisning Ha koll på epidemier Skaffa kunskap

35 Tack för uppmärksamheten!