Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
|
|
- Tobias Abrahamsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2 Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta. I skolan handlar det om att ha bra rutiner för en noggrann städning och att möjlighet ges till att kunna utföra en ordentlig handtvätt, i syfte att förebygga och minska smittspridning av infektioner. Handhygien En ordentlig handtvätt kräver att det finns flytande tvål och pappershanddukar. Lär gärna eleverna att använda pappershandduken för att stänga av kranen. Textila handdukar kan utgöra en smittkälla och bör därför inte användas i skolan. Handtvätt ska ske före varje måltid, dukning och servering före matlagning efter toalettbesök efter utevistelse 2 (5) Användning av handdesinfektionsmedel Handdesinfektion ska användas som komplement efter noggrann handtvätt, eller som ersättning när det inte ges möjlighet till handtvätt med tvål och vatten samt vid utbrott av förkylningar och magsjuka. Handdesinfektionsmedel är återfettande och en bra hudvårdsprodukt för händerna och ska användas på synligt ren och torr hud. Placera gärna handdesinfektionsmedel i entrén vid matsalen och i klassrummen vid behov. Viktigt att lära eleverna att arbeta in rikligt med handdesinfektionsmedlet i händerna och fördela desinfektionsmedlet på och mellan fingrarna, på handryggar, handflator och runt handleder och arbeta in den ordentligt tills händerna känns torra. Rutiner vid smittutbrott Vid smittutbrott (flera personer som insjuknar i likartad sjukdomsbild) ska rutiner för god handhygien ses över. Det är rektors ansvar, i samarbete med skolsköterskan, att besluta vilka åtgärder som ska vidtas. Kontakta gärna Elevhälsans medicinska enhet för råd. Allmänna råd vid smittutbrott Textilier, möbler samt gemensamma kontaktytor såsom dörrhandtag och dörrkarmar ska rengöras med lämpligt allrengöringsmedel. Rengöringen bör även omfatta leksaker, tangentbord, datormus och andra hjälpmedel som används. Föräldrar och all personal ska informeras om att ett utbrott har skett. Vädra ofta och regelbundet, tio minuters korsdrag byter effektivt ut luften.
3 3 (5) Allmänt om infektionssjukdomar Virusinfektioner Virus är den vanligaste orsaken till infektioner, som vid till exempel förkylning och halsont. Virusinfektioner smittar i regel även innan symtomen bryter ut. Vid virusinfektion utan feber och allmänpåverkan finns ingen anledning att vara hemma från skolan av smittsamhetsskäl. Bakteriella infektioner Bakteriella infektioner medför ibland att allmäntillståndet blir mer påverkat än vid virusinfektioner. Då är det viktigt att eleven får stanna hemma tills han/hon är helt friskt och gärna ytterligare någon dag. Svamp- och parasitinfektioner Svampinfektioner kan man få i hud och slemhinnor. Det finns medel för lokal behandling av sådana infektioner. Av parasiter finns det många slag, alltifrån huvudlöss till maskar och mikroskopiska organismer som ger diarré. Även dessa kan behandlas med läkemedel. Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar Diarré/kräkningar Diarré/kräkningar kan ha olika lång inkubationstid (tiden från smittillfället till symtom visar sig) på grund av att besvären orsakas av virus eller bakterier. Har eleven varit utomlands och där varit magsjukt eller insjuknar efter hemkomsten, bör avföringsprov lämnas för undersökning på vårdcentral eller infektionsmottagning. Övriga maginfektioner: Om eleven insjuknar i skolan, bör vårdnadshavaren hämta så snart som möjligt. Under väntetiden ska eleven vila på en enskild plats och under tillsyn av personal. Eleven bör vara hemma två dygn efter tillfrisknandet. Feber Feber är inte en sjukdom i sig, utan ett sätt för kroppen att försvara sig mot exempelvis en infektion. Vid virusinfektioner är det vanligt att plötsligt insjukna med hög feber. Läkemedel får endast ges av skolsköterskan eller efter vårdnadshavares samtycke. Elever med feber ska vara hemma från skolan och ha minst en feberfri dag innan återgång till skolan.
4 4 (5) Halsfluss (tonsillit) Halsfluss beror oftast på en bakteriell infektion orsakade av streptokocker. Symtomen är halsont och feber. Ofta ses beläggningar på halsmandlarna och ibland magbesvär. Inkubationstiden är 2 7 dygn. Eleven ska vila hemma och ha minst en feberfri dag innan återgång till skolan. Streptokocker kan ibland ge besvärliga epidemier. Svinkoppor (impetigo) Svinkoppor är en relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Uppträder oftast kring munnen och runt näsan, och börjar som små varfyllda blåsor som så småningom brister och infektionen kan då sprida sig. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Om eleven ska gå i skolan beror på utslagens omfattning och var utslagen sitter på kroppen. Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam virusinfektion med ofta intensivt kliande, små vätskefyllda blåsor/koppor. Inkubationstiden är dygn. Kopporna kommer i olika stadier. Börjar med små röda fläckar som utvecklas till upphöjningar som sedan blir till vätskefyllda blåsor, vilka brister och torkar in till torra skorpor som sedan faller av. Nya blåsor kan uppträda efterhand under flera dagar. Barn och ungdomar med svår klåda kan, då de kliar sig, få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast torra skorpor återstår är smittsamheten liten. Man kan räkna med att vattkoppor smittar från en till två dagar före till cirka en vecka efter första utslagen. Ska eleven vara hemma? Det är bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen och därför är det allmänna rådet att barn/ungdomar med vattkoppor, som inte är påverkad av sjukdomen, kan vara i skolan. Om barnet/ungdomen är påverkad av feber och klåda, ska det vara hemma. Allmäntillståndet avgör därför när eleven kan återgå till skolan. Viktigt! Skolan ska alltid informera vårdnadshavarna, via klasslärarna, när vattkoppor finns på skolan. Det finns elever med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka av vattkoppor, och till dessa ges vid behov medicin som förhindrar att sjukdomen bryter ut. Vinterkräksjuka Vinterkräksjuka är en virusinfektion som vid utbrott har visat sig vara mycket smittsamt och man kan vara smittsam även några dagar efter tillfrisknandet. Inkubationstiden är 1 3 dygn. Orsakar oftast utbrott under vinterhalvåret. Insjuknandet kan ske hastigt med illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Viktigt! Eleven ska vara hemma två dygn efter tillfrisknandet på grund av att smittade personer kan sprida viruset upp till två dygn, ibland längre, efter tillfrisknandet.
5 Ögoninflammation Ögoninflammation med variga ögon är ett vanligt problem och orsakas av virus eller bakterier. Besvären uppträder ofta tillsammans med snuva som en del av förkylningen och kan ofta behandlas med näsdroppar. Tillståndet beror på att tårkanalen är täppt på grund av snuva. Vid symtom på röda och variga ögon, men ingen snuva, bör eleven vara hemma tills symtomen upphört, likaså om eleven är besvärat av sin infektion. Vid behandling med antibiotika bör eleven vara hemma till och med andra dagen efter det att behandlingen påbörjats. 5 (5) Ovanligare smittor Vissa smittsamma sjukdomar faller under en särskild lag, smittskyddslagen. Mer information hittar du på Läs mer: För mer information om sjukdomarna och behandlingen av dessa. Se Ansvarig utgivare: Christina Stenhammar, Elevhälsans medicinska enhet Källa: När barnet är sjukt, utgiven av Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län 2009
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Policy vid barns sjukdom
Policy vid barns sjukdom Till vårdnadshavare i Vaxholms stads förskolor Det kan vara svårt att avväga var gränsen mellan ett sjukt och ett tillräckligt friskt barn går. Särskilt på morgonen när man har
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt
Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion
Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets
Bromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för
Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
När Ditt barn blir sjukt!
När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...
Henriks Hage Förskola
Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta
När ditt barn blir sjukt!
När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Vanliga sjukdomar A-Ö
Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Så kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler
Inledning. Smittor på förskolor
Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom
Förskoleområde Norr Hänvisningar vid sjukdom 2015 Innehållsförteckning 3. När är barnet så sjukt att det behöver stanna hemma? 4. Feber 5. Femte sjukan 6. Förkylning 7. Huvudlöss 8. Höstblåser 9. Magsjuka
Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd till föräldrarna om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. 1 2 Innehåll 4 När barnet är sjukt
Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane
Hygien i förskolan Vilka påståenden är vanligast? Alla är sjuka! Föräldrar släpper tillbaka sin barn för tidigt Det går bara runt, runt, runt Hur ska vi städa? Ska vi stänga förskolan? Kan inte ni göra
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd
När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller
När barnet är sjukt Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller Bra tips När barnet är sjukt Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor 6
PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor
Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Om infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.
Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Anvisningar för sjuka barn
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Hur gör vi när barnen blir sjuka?
Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går
När ditt barn blir sjukt
Råd till dig som är vårdnadshavare När ditt barn blir sjukt Barnet ska vara hemma när: Hen har feber samt ett feberfritt dygn innan barnet kommer tillbaka till förskolan. När hen är feberfri men för trött
Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...
När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?
När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas
7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor
hur gör vi när barnen blir sjuka?
hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen
Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott
7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor
HYFS föräldrautbildning
HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen
Hygien och smitta i förskolan
Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...
Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och
När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola
När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster
När ditt barn blir sjukt
När ditt barn blir sjukt 1 Innehåll Sidan Infektioner hos förskolebarn... 4 Barnets infektioner och immunförsvar... 4 Antibiotika... 4 Minska smittan i förskolan... 4 Råd vid infektioner... 5 Feber...
Smitta och antibiotikaresistens
Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...
08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.
Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord Barnens handhygien Personalens handhygien Blöjbyte/skötrum Städning Riktlinjer vid infektioner
Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader
Fastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN
1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder
DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA
DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA Då barnet insjuknar är det viktigt att ringa rådgivningen eller hvc om sjukintyg redan första vardagen. Sjukintyg beviljas för ordnandet av barnets vård i högst 3 på varandra
Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken
Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken Godkänd i SSF 27.6.2012 21 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Diarré/Kräkningar 4 Feber 4 Femte sjukan 4 Förkylning 5 Halsont 5 Hepatit B och C 6 Herpes stomatit
Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby
Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby Ditt barn har beviljats en plats inom småbarnspedagogiken i Nykarleby verksamhetsåret 2018-2019, välkomna. Det nya verksamhetsåret inleds den 6.8.2018. För
Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Information till ansvariga för boenden
Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög
Virusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
Säkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Frisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin
INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern
INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Policy och rutiner för smitta i förskolan
Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen