Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Transkript

1 Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektions symtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården Sörmland och Smittskydd/Vårdhygien Sörmland

2 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 2 (8) Till föräldrar och personal i barnomsorgen I denna skrift ges några grundläggande råd om hur man kan handskas med infektioner inom förskolan. Mer finns att läsa i Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan Allmänt Barn är ofta infekterade Under de fyra första levnadsåren har barn i genomsnitt sex till åtta luftvägsinfektioner per år. De följande åren minskar antalet infektioner successivt. Dominerande är okomplicerade luftvägs- och maginfektioner som inte behöver behandlas med antibiotika. Hemma eller på förskolan? Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma! Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och någon som kan ge det mycket tid och omsorg. Barnets allmäntillstånd, dvs hur barnet äter, sover och orkar, är i regel avgörande för om barnet kan vistas i barnomsorgen. Ett feberfritt dygn hemma utan febernedsättande medicin är en bra tumregel. Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna inom- och utomhus för att vara i förskolan! Om Du känner Dig tveksam till vilken sjukdom barnet har och behandlingen av denna, kan Du kontakta barnavårdscentralen / vårdcentralen. Här ger man Dig gärna råd och hjälper Dig att bedöma barnet. De olika smittämnen som förekommer i samhället, förekommer naturligtvis även bland barn på förskola eller i liknande barngrupper. Ur smittosynpunkt spelar det ingen roll om barnet vistas i förskolan, eftersom vanliga infektioner redan har smittat när sjukdomssymtom bryter ut. Råd för att förebygga smittspridning Infektioner smittar på olika sätt, t.ex. genom direkt kontakt mellan personer eller indirekt via föremål. Spridning kan också ske via droppsmitta t.ex. vid hosta, snuva, kräkning. Handhygien God handhygien är det viktigaste sättet att förhindra överföring av smitta. Det är bra att hosta och nysa i armvecket. Barn och personal ska alltid tvätta händerna noga med flytande tvål och torka med pappershanddukar före måltider efter toalettbesök efter utevistelse Under infektionsperioder och vid utbrott av smittsamma sjukdomar används handsprit.

3 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 3 (8) Personal Efter blöjbyte Efter att snuviga näsor torkats Under infektionsperioder och vid utbrott av smittsamma sjukdomar används handsprit. Skötbordet Avtorkbar dyna som tål desinfektionsmedel (t.ex. sprit) Engångsunderlägg, tvättlappar Vid utbrott av maginfektioner ska engångshandskar användas Använda underlägg, tvättlappar och blöjor ska läggas direkt i en plastpåse som försluts väl Handdesinfektion med sprit. Näsdukar Engångsnäsdukar som kastas när man snutit barn Handtvätt eller desinfektion efteråt. Nappar Ska vara väl namnmärkta och förvaras åtskilda. Leksaker Mjuka leksaker ska vara maskintvättbara och tvättas regelbundet. Under infektionsutbrott bör de helt avlägsnas. Hårda leksaker ska tvättas regelbundet. Städning Daglig städning av rum där barn vistas. Återkommande storstädning årligen. Lokalen ska vädras ett par gånger varje dag, under så lång tid att luften byts ut, cirka 10 minuter. Utevistelse Regelbunden utevistelse flera timmar varje dag minskar risken för smittspridning. Tandborstar Tandborstar på förskola är olämpligt ur smittosynpunkt. Allmänt om infektioner Virusinfektioner De flesta infektioner hos barn som t.ex. förkylningar orsakas av virus. Virusinfektioner smittar i regel även innan barnet blir sjukt. Vid denna typ av infektioner är det därför av smittsamhetsskäl oftast ingen anledning att hålla barnet hemma. Mot virusinfektioner hjälper inte antibiotika. Bakteriella infektioner Infektioner förorsakade av bakterier kan ibland behöva behandlas med antibiotika (t.ex. penicillin). Pågående antibiotikabehandling är inget hinder för att barn som mår bra ska kunna vara i förskolan. Vid streptokockinfektioner, t.ex. halsfluss, är barnet smittfritt efter två dygns behandling med antibiotika. Kroppen har ett eget försvar mot virus och bakterieinfektioner som gör att de flesta infektioner vi drabbas av går över av sig själva. Penicillin, eller andra antibiotika, hjälper kroppen att bromsa infektioner som orsakas av bakterier. Mot infektioner orsakade av virus har antibiotika ingen effekt Användningen av antibiotika är inte helt riskfri. Bakterierna kan bli resistenta, vilket innebär att de blir motståndskraftiga mot olika antibiotika. Det är därför viktigt att vi gör allt vi kan för att bryta resistensutvecklingen och bästa sättet är att inte använda antibiotika i onödan. Svamp och parasitinfektioner Svampinfektioner kan man få i hud och slemhinnor. Det finns dessutom många olika typer av parasiter. Även dessa infektioner kan ibland behöva behandlas.

4 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 4 (8) Allergi kan likna infektion Allergi kan i början likna infektioner, varför vi nämner detta här. Det är viktigt för Ditt barn att Du redan vid inskolningen informerar personalen om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna gärna en skriftlig information om vad barnet inte tål och hur det ska behandlas vid en eventuell reaktion. Om sjukdomsbilden förändras, glöm inte berätta detta. Några vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom i bokstavsordning Diarré / kräkningar ( maginfluensa ) Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar på grund av att besvären kan orsakas av olika virus eller bakterier. Barnet kan förlora mycket vätska. Det är viktigt att ge rikligt med dryck, gärna i små men täta doser för att motverka kräkningar. Kontakta barnavårdscentral / vårdcentral för råd. Barnet kan återgå till barnomsorgen när det ätit normalt och inte kräkts eller haft vattentunn diarré under två dygn. Avföringen behöver inte vara fast, då det ibland kan dröja veckor innan den blir normal igen. Har barnet varit utomlands och där varit magsjukt eller insjuknar efter hemkomsten, bör barnet lämna avföringsprov. Kontakta då vårdcentralen. Feber Det är vanligt att små barn insjuknar plötsligt med hög feber, vilket oftast beror på en virusinfektion. Barns normala temperatur varierar framför allt beroende på hur aktivt barnet är. Om temperaturen är mer än 37,5 C på morgonen och 38,0 C på kvällen anses det vara en förhöjd temperatur. Femte sjukan (erytema infectiosum) Inkubationstiden är 7-14 dygn. Femte sjukan är en virussjukdom. Barnet kan få ett intensivt rött och sammanflytande utslag på kinderna. Girlangformade utslag, kan ibland även ses på armar, ben och bål. En del kan även få feber, muskel- och ledvärk samt illamående och kräkningar. Utslagen försvinner i regel inom en vecka, men kan därefter komma tillbaka i samband med värme (bad, dusch). Infektionen läker ut av sig själv. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Förkylning Inkubationstiden varierar och är oftast bara någon dag. Orsakas i regel av virus och smittar innan symtomen bryter ut, varför det inte går att förhindra att denna typ av smitta sprids i en barngrupp. För att återgå till barngruppen ska barnet vara feberfritt och orka med verksamheten. Barn med feber ska vara hemma! Låt också Ditt barn få en feberfri dag hemma innan det återgår till barngruppen.

5 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 5 (8) Gulsot, se hepatit Halsfluss (tonsillit) Inkubationstid 2-3 dygn. Symtomen är halsont och feber. Ofta ses beläggningar på halsmandlarna. Halsfluss beror många gånger på en streptokockinfektion och ska då antibiotikabehandlas (vanligast med penicillin). Ja, minst 2 dygn efter påbörjad antibiotikabehandling för att bli smittfri. Barnet kan sedan återgå till barngruppen då det blivit feberfritt och orkar delta i aktiviteterna. Halsont Halsont orsakas vanligast av virus och är ofta kombinerad med förkylningssymtom. Små barn kan inte alltid tala om att de har ont i halsen. Tecken på en halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta eller dricka. Har barnet hög feber och tecken på halsont mer än några dagar kan det vara halsfluss orsakad av streptokocker och du bör söka läkare. Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma. Barnet kan återgå till barngruppen då det orkar delta i aktiviteterna. Hepatit (gulsot) Hepatit är en inflammation i levern, varvid huden kan bli gul (gulsot). Det finns flera olika former av hepatit. De är alla ovanliga bland barn och alla behöver bedömas av läkare som i samråd med smittskyddsläkaren beslutar om barnet kan vistas inom barnomsorgen. Barn som hälsar på bekanta / släktingar i vissa länder bör före resan diskutera med läkare om barnet ska ha gammaglobulin eller vaccin mot Hepatit A, epidemisk gulsot. Detta dels för att de inte själva ska bli sjuka, dels för att förhindra att de smittar andra barn i barnomsorgen efter hemkomsten. Hosta En del barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid långvarig hosta eller påverkad andning bör barnet bedömas av läkare. Barn med lindrig hosta utan vare sig feber eller påverkat allmäntillstånd kan vistas i barngrupp. Huvudlöss Lusen är 2-3 mm lång och sprids genom direktkontakt, dvs hår till hår. Risken att drabbas av löss via föremål som kammar, borstar, mössor och stereolurar är liten. Klåda i hårbotten, gnetter (ägg) på hårstråna och svarta prickar på huvudkudden kan vara tecken på huvudlöss. Eventuella löss upptäcks lättast om man kammar över ett vitt papper eller en spegel. Löss behandlas med receptfria preparat som finns att köpa på apoteket. Endast de som är angripna ska behandlas och de ska behandlas samtidigt. En vecka och två veckor efter behandlingen ska håret finkammas (finkam kan köpas på apoteket). För att minska lusproblem i förskolan (och skolan) bör man finkamma sina barn vid varje terminsstart, dvs en gång per vecka under januari-februari och augustiseptember. Huvudlusen trivs bara på människan, så man blir inte smittad av djur. Om barnet är behandlat finns ingen anledning att stanna hemma. Förskolan bör meddelas! Höstblåsor (Hand, foot and mouth disease = hand-, fot- och munsjuka.) Inkubationstid 3-7 dygn. Lindrig virussjukdom som ger feber samt blåsor i munnen, som kan vara smärtsamma och bidra till att barnet inte vill äta. Blåsor kan också finnas på händer och fötter där de kan brista utan att sårskorpor bildas. Sjukdomen förekommer vanligen i slutet av sommaren och i början av hösten. Den läker ut av sig själv inom cirka en vecka. Ja, då barnet har feber, men barnet kan återgå då det är feberfritt, kan äta och dricka och orkar vara i barngruppen.

6 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 6 (8) Influensa Inkubationstid 1-3 dagar. Influensa är en virussjukdom som förekommer varje vinter. Ibland blir det mer omfattande epidemier. Influensa är mycket smittsam, men dessbättre blir barn i regel inte särskilt sjuka utan det kan te sig som en vanlig luftvägsinfektion med feber. Barn som har någon allvarlig grundsjukdom bör diskutera med sin läkare om de ska vaccineras inför influensasäsongerna. Barnet kan återgå då det är feberfritt och orkar med verksamheten i barngruppen. Kikhosta Inkubationstid 7-14 dygn. Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kräkningar uppträda, oftast besvärligast nattetid. Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symtomen uppträder. Spädbarn bör skyddas mot smitta. Idag finns ett bra vaccin mot kikhosta. För barn som inte fått alla vaccindoser rekommenderas i vissa fall antibiotikabehandling i tidigt skede. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Dålig sömn och kikningar innebär ofta att barnet inte orkar vara i barngrupp. Kräkningar Se diarré / kräkningar. Maginfluensa Se diarré / kräkningar. Mask Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är vit och sytrådstunn och cirka 1 cm lång. Det vanligaste symtomet är klåda i stjärten på kvällen och natten, då masken lägger ägg. i vecken runt ändtarmsöppningen. Barn kan dock vara symtomfria. Springmask ska behandlas med preparat som finns att köpa på apoteket. Städning, rengöring av leksaker och föremål, tvätt av underkläder och sängkläder samt god handhygien är viktigt. Om barnet trots behandling får tillbaka springmask, bör hela familjen behandlas. Spolmask liknar en daggmask som är cm lång, gulvit eller rosafärgad och relativt ovanlig i Sverige. Även denna infektion är ofarlig och kan lätt behandlas med receptfria preparat. Nej. Mollusker Navlade vårtliknande utslag, 2-4 mm stora upphöjningar i huden som varken kliar eller gör ont. Orsakas av virus. Lågsmittsamt vid kontakt mellan barn. Molluskerna försvinner utan behandling, men det tar ofta lång tid. Nej. Munsår Sår på läppen och inne i munnen är vanligt hos barn. Orsakas oftast av herpesvirus. Herpesviruset finns kvar i kroppen och kan aktiveras t.ex. vid andra infektioner. Smittsamheten är stor. Att förhindra smittspridning är omöjligt, då virus förekommer allmänt i befolkningen. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Mässling / Påssjuka / Röda hund Sjukdomarna är numera ovanliga p.g.a. att barn i Sverige vaccineras vid 18 månaders ålder. Ovaccinerade barn kan bli smittade i samband med utlandsresa till länder där sjukdomarna är mer vanliga. Om Du misstänker att Ditt barn har blivit sjuk i någon av dessa sjukdomar, kontakta sjukvården. Ja. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngruppen.

7 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 7 (8) Scharlakansfeber Inkubationstid 1-3 dygn. Orsakas av streptokocker. Symtomen är halsfluss, feber, ett finprickigt rött utslag framför allt i ljumskar och armhålor samt en ofta rödknottrig tunga (smultrontunga). Infektionen ska behandlas, vanligtvis med penicillin, varför läkare eller distriktssköterska bör kontaktas. Återinsjuknande i samma bakterie är relativt vanligt. Svampinfektioner Svampinfektioner i huden och hårbotten kan förekomma hos barn. Barnet smittas ofta genom nära kontakt med ett smittat husdjur, t.ex. katt, kanin eller hund. Efter kontakt hud mot päls uppstår förändringarna oftast i ansiktet, på halsen eller bröstet. I andra fall sprids smittan från människa till människa, vanligen inom familjen. Ja. Barnet kan återgå till barngruppen efter två dygns antibiotikabehandling om det är feberfritt och orkar delta i aktiviteterna. Skabb Skabb orsakas av ett kvalster. Sjukdomen är smittsam och kan överföras vid nära kroppskontakt och via sängkläder. Det är ovanligt med smittspridning av skabb via barnomsorgen. Symtomen är klåda, speciellt nattetid, och som följd av detta rivmärken, huvudsakligen på armar och ben. Dessa kan vara svåra att skilja från eksem, varför läkare bör uppsökas för diagnos. Hela familjen bör undersökas/behandlas. Dessutom ska sanering av sängkläder och kläder göras. Efter behandling kan klådan kvarstå i flera veckor. Ja. Barnet ska vara hemma ett dygn i samband med behandling. Snuva Se Förkylning. Snuvan vid en förkylning är i början klar men kan övergå i tjock gul/grön snuva efter en tid. Långvarig snuva kan behöva bedömas av läkare, då den kan bero på t.ex. allergi. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Hudförändringarna är ibland typiska med ringformade rodnader och kallas då ringorm. Nej. Svinkoppor (impetigo) En relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Uppträder oftast kring munnen och runt näsan. Börjar som små varfyllda blåsor som så småningom brister och infektionen kan härmed sprida sig. Förändringarna täcks ofta av gula skorpor. Det är viktigt att tvätta med tvål och vatten flera gånger per dag för att få bort skorporna. Mer utbredda förändringar kan behöva antibiotikabehandlas, varför läkare bör kontaktas. Noggrann handhygien är viktig både i förskolan och hemma. Ja. Barnet ska vara hemma tills såren är torra. Vattkoppor Inkubationstid dygn. Virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor/koppor. Kopporna börjar med små röda prickar som blir till vätskefyllda blåsor, vilka brister och torkar in till torra skorpor, som sedan faller av. Behandling med febernedsättande och klådstillande medicin kan behövas. Forts

8 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 8 (8) Vattkoppor - Forts Barn med svår klåda kan, då de kliar sig, få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast skorpor kvarstår är smittsamheten liten. Man kan räkna med smittfrihet sju dagar efter utslagsdebuten. Det är bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen, varför man inte behöver vara rädd för smitta i förskolan. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Vårtor Orsakas av virus. Läker oftast av sig själv, men det kan ta år innan de helt försvunnit. Nej. En del ögoninfektioner behandlar man med antibiotika (salva eller droppar). Noggrann handhygien är viktig både i förskolan och hemma. Ja, om kraftig varbildning i ögonen. Öroninflammation Öroninflammation orsakas av virus eller bakterier och behandlas i en del fall med antibiotika, varför läkare bör kontaktas. Svullnaden i samband med infektionen kan påverka barnets hörsel. Efterkontroll är därför viktig. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Ögoninfektion Variga, smetiga ögon är ett vanligt problem hos småbarn och orsakas av virus eller bakterier. Ofta uppträder detta tillsammans med snuva och är då en del av förkylningen. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga ögon) bör behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen (går bra med ljummet kranvatten). Om detta inte hjälpt efter 7 dagar bör barnavårdscentral/vårdcentral kontaktas. Viktiga namn och telefonnummer till barnomsorg, BVC, distriktssköterska och vårdcentral:...