Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Transkript

1 Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr flera bakterieceller i kroppen än av våra egna celler. 400 olika bakteriearter i kroppen 1

2 Normalflora forts. Är den blandning av bakterier som vi bär på hud, i övre luftvägar och tarm och som hindrar bl a sjukdomsframkallande bakterier att få fäste Fungerar som en del av kroppens eget försvar Kan orsaka infektioner om de hamnar fel eller vid sänkt immunförsvar. När bör händer tvättas? Efter toalettbesök Före alla måltider Före matlagning När man har snutit sig När händerna är smutsiga Efter orena moment, som smutstvätt, städning av toaletter Hur tvätta händerna? Skölj händerna med vatten Ta tvål och tvätta hela handen i 15 sekunder Skölj bort tvålen Torka händerna noga med pappershandduk Händerna skall bli helt torra! 2

3 Affisch från Folkhälsomyndigheten Finns på flera språk livsvillkor och levnadsvanor/flyktingsituationen isverige/ 3

4 Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra. Handsprit för personal Ta rikligt med handsprit 3-4ml Gnid in handspriten noggrant mellan fingrarna Glöm inte tummarna Avsluta med handlederna Handskar Används alltid vid kontakt med avföring, kräk, blod och sårvätska. Kasta handskarna direkt efter användning. Växla inte mellan smutsigt och rent arbete med samma handskar. Tänk på att handskar också kan sprida smitta, liksom smutsiga händer. Handskar ersätter INTE handtvätt 4

5 Kom ihåg!! Att även handskar kan sprida smitta! Ta inte på rena ställen och förorena där. Handskar och förkläden är alltid engångs. Det är viktigt; Att boendet är utformat så att en bra hygien kan upprätthållas. Att tillgången på toaletter och tvättställ med flytande tvål och pappershanddukar är tillräcklig Att det finns tillgång till duschar Att det finns tillgång till tvättmaskiner Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod används ytdesinfektionmedel=punktdesinfektion. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker. 5

6 Rengöring vid spill av kroppsvätskor 1. Använd handskar 2. Torka upp med papper 3. Ta därefter rikligt med desinfektionsmedel på papper och bearbeta den förorenade ytan väl tills den är synligt ren och torr Var kan smittämnen finnas t ex? Spolknapp, kranar, övriga tagytor i badrum Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion om den förorenats samt rengörs minst en gång per dag. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas. 6

7 Förhindra livsmedelsburen smitta God handhygien är grunden. Tvätta alltid händerna med flytande tvål och vatten före all mathantering, gäller alla som hjälper till i köket Undvik ringar och håll naglarna kortklippta Variga sår på händer kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar. Matborden torkas av före och efter varje måltid Disktrasa tvättas dagligen alt. använd engångspapper Ingen gemensam handduk/ släng i köket 7

8 Förhindra livsmedelsburen smitta Håll varm mat varm (minst 60 i max 2 tim). Håll kall mat kall (högst 8, helst lägre). Se till att maten kyls snabbt. Använd små skålar för t.ex. smör och pålägg Smittämnen kan tillföras maten via dåligt diskade skärbrädor och knivar samt förorenade händer/handskar Förvara råvaror och lagad mat var för sig. Skötsel av sår Sår kan sprida smitta Håll en god personlig hygien Täck sår med plåster eller förband Sår som inte läker? Ta kontakt med vårdcentral Större omläggningskrävande sår skall läggas om på vårdcentral Dela inte handduk, rakhyvel eller hygienartiklar med varandra Kom ihåg! Vanlig handtvätt räcker långt! 8

9 Skabb Symtom Hudutslag med stark klåda nattlig, långvarig klåda. Ljusa, trådsmala gångar i huden Gångar syns lättast på händer och fötter Klåda efter ca 3 8 veckor Smittsamhet Smittar från människa till människa. Smitta sker genom längre kroppskontakt, sannolikt mer än fem minuter. Kan smitta via kläder och sängkläder. 9

10 Misstanke om skabb Kontakta sjukvården! Behandling till person med påvisade skabbdjur och eventuella närkontakter. Annars finns risken att någon som är smittad men ännu inte fått klåda fortsätter att sprida smitta. Efter behandling kan klådan fortsätta i en eller flera veckor. Sammanfattning skabb Smitta sker genom nära kroppskontakt, hud mot hud Kan smitta via kläder och sängkläder Smittar innan symtom Skabb överlever 2 3 dygn i miljön Tvätta kläder & sängkläder i 60 grader, vädra skor och kläder i 2 3 dygn Kontakta sjukvården vid långvarig, nattlig klåda Västra Götaland Kroppslöss/klädlöss Kroppslöss förekommer framför allt bland människor som lever trångt och under dåliga sanitära förhållanden och som inte har tillgång till rena kläder. Sprids via närkontakt mellan människor eller vid delning av sänglinne, handdukar eller kläder. 10

11 Kroppslöss/klädlöss Lössen lever i kläder och kittar fast i kläder framför allt i sömmarna. När de ska suga blod kryper de ut på huden. Symtom intensiv klåda utslag på grund av en allergisk reaktion mot lusbetten röda knölar på huden eller ring oss:

12 TACK! 12